< Psaltaren 108 >
1 En Psalmvisa Davids. Gud, det är mitt rätta allvar, jag vill sjunga. och lofva; min ära också.
A song, a psalm of David. My heart is fixed, God; I will sing, yes, I will sing praises also with my honored heart.
2 Vaka upp, psaltare och harpa, jag vill bittida uppe vara.
Wake up, lute and harp; I will wake up the dawn.
3 Jag vill tacka dig, Herre, ibland folken; jag vill lofsjunga dig ibland menniskorna;
I will give thanks to you, Yahweh, among the peoples; I will sing praises to you among the nations.
4 Ty din nåd räcker så vidt som himmelen är; och din sanning så vidt som skyarna gå.
For your covenant faithfulness is great above the heavens; and your trustworthiness reaches to the skies.
5 Upphöj dig, Gud, öfver himmelen, och din äro öfver all land;
Be exalted, God, above the heavens, and may your glory be exalted over all the earth.
6 På det dine älskelige vänner måga förlossade varda; hjelp med dina högra hand, och bönhör mig.
So that those you love may be rescued, rescue us with your right hand and answer me.
7 Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill skifta Sichem, och afmäta den dalen Succoth.
God has spoken in his holiness; “I will rejoice; I will divide Shechem and apportion out the Valley of Succoth.
8 Gilead är min, Manasse är ock min, och Ephraim är mins hufvuds magt. Juda är min Förste.
Gilead is mine, and Manasseh is mine; Ephraim also is my helmet; Judah is my scepter.
9 Moab är mitt tvättekar; jag vill sträcka mina skor öfver Edom; öfver de Philisteer vill jag fröjdas.
Moab is my washbasin; over Edom I will throw my shoe; I will shout in triumph because of Philistia.
10 Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho vill leda mig intill Edom?
Who will bring me into the strong city? Who will lead me to Edom?”
11 Skall icke du göra det, Gud, som oss förkastat hafver, och drager icke ut, Gud, med vårom här?
God, have you not rejected us? You do not go into battle with our army.
12 Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskos hjelp är fåfängelig.
Give us help against the enemy, for man's help is futile.
13 I Gudi vilje vi bevisa manlig verk; han skall underträda våra fiendar.
We will triumph with God's help; he will trample down our enemies.