< Psaltaren 108 >

1 En Psalmvisa Davids. Gud, det är mitt rätta allvar, jag vill sjunga. och lofva; min ära också.
A song. A psalm of David. My heart is steadfast, O God, my heart is steadfast. I would sing, I would make music; awake, my soul.
2 Vaka upp, psaltare och harpa, jag vill bittida uppe vara.
Awake, harp and lyre; I would wake the dawn.
3 Jag vill tacka dig, Herre, ibland folken; jag vill lofsjunga dig ibland menniskorna;
I would praise you among the peoples, O Lord; make music among the nations to you.
4 Ty din nåd räcker så vidt som himmelen är; och din sanning så vidt som skyarna gå.
For great to heaven is your love, and your faithfulness to the clouds.
5 Upphöj dig, Gud, öfver himmelen, och din äro öfver all land;
Be exalted, O God, o’er the heavens, and your glory o’er all the earth.
6 På det dine älskelige vänner måga förlossade varda; hjelp med dina högra hand, och bönhör mig.
So those you love may be rescued, save by your right hand and answer us.
7 Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill skifta Sichem, och afmäta den dalen Succoth.
God did solemnly swear: “As victor will I divide Shechem, portion out the valley of Succoth.
8 Gilead är min, Manasse är ock min, och Ephraim är mins hufvuds magt. Juda är min Förste.
Mine is Gilead, mine is Manasseh, Ephraim is my helmet, Judah my sceptre of rule,
9 Moab är mitt tvättekar; jag vill sträcka mina skor öfver Edom; öfver de Philisteer vill jag fröjdas.
Moab the pot that I wash in, on Edom I hurl my sandal, I shout o’er Philistia in triumph.”
10 Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho vill leda mig intill Edom?
O to be brought to the fortified city! O to be led into Edom!
11 Skall icke du göra det, Gud, som oss förkastat hafver, och drager icke ut, Gud, med vårom här?
Have you not spurned us, O God? You do not march forth with our armies.
12 Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskos hjelp är fåfängelig.
Grant us help from the foe, for human help is worthless.
13 I Gudi vilje vi bevisa manlig verk; han skall underträda våra fiendar.
With God we shall yet do bravely, he himself will tread down our foes.

< Psaltaren 108 >