Psaltaren 108
1 En Psalmvisa Davids. Gud, det är mitt rätta allvar, jag vill sjunga. och lofva; min ära också.
Song of a Psalm by David. O God, my heart is ready, my heart is ready; I will sing and sing psalms with my glory.
2 Vaka upp, psaltare och harpa, jag vill bittida uppe vara.
Awake, psaltery and harp; I will awake early.
3 Jag vill tacka dig, Herre, ibland folken; jag vill lofsjunga dig ibland menniskorna;
I will give thanks to thee, O Lord, among the people; I will sing praise to thee among the Gentiles.
4 Ty din nåd räcker så vidt som himmelen är; och din sanning så vidt som skyarna gå.
For thy mercy is great above the heavens, and thy truth [reaches] to the clouds.
5 Upphöj dig, Gud, öfver himmelen, och din äro öfver all land;
Be thou exalted, O God, above the heavens; and thy glory above all the earth.
6 På det dine älskelige vänner måga förlossade varda; hjelp med dina högra hand, och bönhör mig.
That thy beloved [ones] may be delivered, save with thy right hand, and hear me. God has spoken in his sanctuary;
7 Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill skifta Sichem, och afmäta den dalen Succoth.
I will be exalted, and will divide Sicima, and will measure out the valley of tents.
8 Gilead är min, Manasse är ock min, och Ephraim är mins hufvuds magt. Juda är min Förste.
Galaad is mine; and Manasses is mine; and Ephraim is the help of mine head; Judas is my king;
9 Moab är mitt tvättekar; jag vill sträcka mina skor öfver Edom; öfver de Philisteer vill jag fröjdas.
Moab is the caldron of my hope; over Idumea will I cast my sandal; the Philistines are made subject to me.
10 Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho vill leda mig intill Edom?
Who will bring me into the fortified city? or who will guide me to Idumea?
11 Skall icke du göra det, Gud, som oss förkastat hafver, och drager icke ut, Gud, med vårom här?
Wilt not thou, O God, who hast rejected us? and wilt not thou, O God, go forth with our hosts?
12 Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskos hjelp är fåfängelig.
Give us help from tribulation: for vain is the help of man.
13 I Gudi vilje vi bevisa manlig verk; han skall underträda våra fiendar.
Through God we shall do valiantly; and he will bring to nought our enemies.
