Psaltaren 107
1 Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet:
RAB'be şükredin, çünkü O iyidir, Sevgisi sonsuzdur.
2 Säger I, som af Herranom förlöste ären, de han utu nöd förlöst hafver;
Böyle desin RAB'bin kurtardıkları, Düşman pençesinden özgür kıldıkları,
3 Och de han utu landen tillsammanhemtat hafver, ifrån östan, ifrå vestan, ifrå nordan, och ifrå hafvet;
Doğudan, batıdan, kuzeyden, güneyden, Bütün ülkelerden topladıkları.
4 De der vilse gingo i öknene, der ingen väg var, och funno ingen stad, der de bo kunde;
Issız çöllerde dolaştılar, Yerleşecekleri kente giden bir yol bulamadılar.
5 Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade.
Aç, susuz, Sefil oldular.
6 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest;
O zaman sıkıntı içinde RAB'be yakardılar, RAB kurtardı onları dertlerinden.
7 Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde.
Yerleşecekleri bir kente varıncaya dek, Onlara doğru yolda öncülük etti.
8 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Şükretsinler RAB'be sevgisi için, İnsanlar yararına yaptığı harikalar için.
9 Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting;
Çünkü O susamış canın susuzluğunu giderir, Aç canı iyiliklerle doyurur.
10 De der sitta måste i mörker och dödsens skugga, fångne i tvång och i jern.
Zincire vurulmuş, acıyla kıvranan tutsaklar, Karanlıkta, zifiri karanlıkta oturmuştu.
11 Derföre, att de Guds bud ohörsamme varit hade, och dens Högstas lag försmädat hade;
Çünkü Tanrı'nın buyruklarına karşı çıkmışlardı, Küçümsemişlerdi Yüceler Yücesi'nin öğüdünü.
12 Derföre måste deras hjerta med olycka plågadt varda; så att de omkull lågo, och ingen halp dem.
Ağır işlerle hayatı onlara zehir etti, Çöktüler, yardım eden olmadı.
13 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest;
O zaman sıkıntı içinde RAB'be yakardılar, RAB kurtardı onları dertlerinden;
14 Och förde dem utu mörkret och dödsens skugga, och slet deras band sönder.
Çıkardı karanlıktan, zifiri karanlıktan, Kopardı zincirlerini.
15 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Şükretsinler RAB'be sevgisi için, İnsanlar yararına yaptığı harikalar için!
16 Att han sönderbryter kopparportar, och sönderslår jernbommar.
Çünkü tunç kapıları kırdı, Demir kapı kollarını parçaladı O.
17 De galne vordo plågade för deras öfverträdelses skull, och för deras synders skull.
Cezalarını buldu aptallar, Suçları, isyanları yüzünden.
18 De vämjade vid all mat, och vordo dödsjuke.
İğrenir olmuşlardı bütün yemeklerden, Ölümün kapılarına yaklaşmışlardı.
19 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest.
O zaman sıkıntı içinde RAB'be yakardılar, RAB kurtardı onları dertlerinden.
20 Han sände sitt ord, och gjorde dem helbregda, och frälste dem, att de icke blefvo döde.
Sözünü gönderip iyileştirdi onları, Kurtardı ölüm çukurundan.
21 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Şükretsinler RAB'be sevgisi için, İnsanlar yararına yaptığı harikalar için!
22 Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.
Şükran kurbanları sunsunlar Ve sevinç çığlıklarıyla duyursunlar O'nun yaptıklarını!
23 De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;
Gemilerle denize açılanlar, Okyanuslarda iş yapanlar,
24 De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;
RAB'bin işlerini, Derinliklerde yaptığı harikaları gördüler.
25 När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.
Çünkü O buyurunca şiddetli bir fırtına koptu, Dalgalar şaha kalktı.
26 Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;
Göklere yükselip diplere indi gemiler, Sıkıntıdan canları burunlarına geldi gemicilerin,
27 Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.
Sarhoş gibi sallanıp sendelediler, Ustalıkları işe yaramadı.
28 Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;
O zaman sıkıntı içinde RAB'be yakardılar, RAB kurtardı onları dertlerinden.
29 Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.
Fırtınayı limanlığa çevirdi, Yatıştı dalgalar;
30 Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.
Rahatlayınca sevindiler, Diledikleri limana götürdü RAB onları.
31 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Şükretsinler RAB'be sevgisi için, İnsanlar yararına yaptığı harikalar için!
32 Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;
Yüceltsinler O'nu halk topluluğunda, Övgüler sunsunlar ileri gelenlerin toplantısında.
33 De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;
Irmakları çöle çevirir, Pınarları kurak toprağa,
34 Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.
Verimli toprağı çorak alana, Orada yaşayanların kötülüğü yüzünden.
35 Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;
Çölü su birikintisine çevirir, Kuru toprağı pınara.
36 Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;
Açları yerleştirir oraya; Oturacak bir kent kursunlar,
37 Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.
Tarlalar ekip bağlar diksinler, Bol ürün alsınlar diye.
38 Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;
RAB'bin kutsamasıyla, Çoğaldılar alabildiğine, Eksiltmedi hayvanlarını.
39 De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.
Sonra azaldılar, alçaldılar, Baskı, sıkıntı ve acı yüzünden.
40 Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.
RAB rezalet saçtı soylular üzerine, Yolu izi belirsiz bir çölde dolaştırdı onları.
41 Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.
Ama yoksulu sefaletten kurtardı, Davar sürüsü gibi çoğalttı ailelerini.
42 Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.
Doğru insanlar görüp sevinecek, Kötülerse ağzını kapayacak.
43 Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.
Aklı olan bunları göz önünde tutsun, RAB'bin sevgisini dikkate alsın.
