< Psaltaren 107 >

1 Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet:
Louvae ao Senhor, porque elle é bom, porque a sua benignidade dura para sempre.
2 Säger I, som af Herranom förlöste ären, de han utu nöd förlöst hafver;
Digam-n'o os remidos do Senhor, os que remiu da mão do inimigo,
3 Och de han utu landen tillsammanhemtat hafver, ifrån östan, ifrå vestan, ifrå nordan, och ifrå hafvet;
E os que congregou das terras do oriente e do occidente, do norte e do sul.
4 De der vilse gingo i öknene, der ingen väg var, och funno ingen stad, der de bo kunde;
Andaram desgarrados pelo deserto, por caminhos solitarios; não acharam cidade para habitarem.
5 Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade.
Famintos e sedentos, a sua alma n'elles desfallecia.
6 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest;
E clamaram ao Senhor na sua angustia, e os livrou das suas necessidades.
7 Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde.
E os levou por caminho direito, para irem a uma cidade de habitação.
8 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Louvem ao Senhor pela sua bondade, e pelas suas maravilhas para com os filhos dos homens.
9 Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting;
Pois fartou a alma sedenta, e encheu de bondade a alma faminta.
10 De der sitta måste i mörker och dödsens skugga, fångne i tvång och i jern.
Tal como a que se assenta nas trevas e sombra da morte, presa em afflicção e em ferro;
11 Derföre, att de Guds bud ohörsamme varit hade, och dens Högstas lag försmädat hade;
Porquanto se rebellaram contra as palavras de Deus, e desprezaram o conselho do Altissimo,
12 Derföre måste deras hjerta med olycka plågadt varda; så att de omkull lågo, och ingen halp dem.
Portanto lhes abateu o coração com trabalho; tropeçaram, e não houve quem os ajudasse.
13 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest;
Então clamaram ao Senhor na sua angustia, e os livrou das suas necessidades.
14 Och förde dem utu mörkret och dödsens skugga, och slet deras band sönder.
Tirou-os das trevas e sombra da morte; e quebrou as suas prisões.
15 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Louvem ao Senhor pela sua bondade, e pelas suas maravilhas para com os filhos dos homens.
16 Att han sönderbryter kopparportar, och sönderslår jernbommar.
Pois quebrou as portas de bronze; e despedaçou os ferrolhos de ferro.
17 De galne vordo plågade för deras öfverträdelses skull, och för deras synders skull.
Os loucos, por causa da sua transgressão, e por causa das suas iniquidades, são afflictos.
18 De vämjade vid all mat, och vordo dödsjuke.
A sua alma aborreceu toda a comida, e chegaram até ás portas da morte.
19 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest.
Então clamaram ao Senhor na sua angustia: e elle os livrou das suas necessidades.
20 Han sände sitt ord, och gjorde dem helbregda, och frälste dem, att de icke blefvo döde.
Enviou a sua palavra, e os sarou; e os livrou da sua destruição.
21 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Louvem ao Senhor pela sua bondade, e pelas suas maravilhas para com os filhos dos homens.
22 Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.
E offereçam os sacrificios de louvor, e relatem as suas obras com regozijo.
23 De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;
Os que descem ao mar em navios, mercando nas grandes aguas,
24 De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;
Esses vêem as obras do Senhor, e as suas maravilhas no profundo.
25 När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.
Pois elle manda, e se levanta o vento tempestuoso, que eleva as suas ondas.
26 Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;
Sobem aos céus; descem aos abysmos, e a sua alma se derrete em angustias.
27 Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.
Andam e cambaleam como ebrios, e perderam todo o tino.
28 Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;
Então clamam ao Senhor na sua angustia; e elle os livra das suas necessidades.
29 Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.
Faz cessar a tormenta, e calam-se as suas ondas.
30 Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.
Então se alegram, porque se aquietaram; assim os leva ao seu porto desejado.
31 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Louvem ao Senhor pela sua bondade, e pelas suas maravilhas para com os filhos dos homens.
32 Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;
Exaltem-n'o na congregação do povo, e glorifiquem-n'o na assembléa dos anciãos.
33 De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;
Elle converte os rios em um deserto, e as fontes em terra sedenta:
34 Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.
A terra fructifera em esteril, pela maldade dos que n'ella habitam.
35 Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;
Converte o deserto em lagoa, e a terra secca em fontes.
36 Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;
E faz habitar ali os famintos, para que edifiquem cidade para habitação;
37 Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.
E semeiam os campos e plantam vinhas, que produzem fructo abundante.
38 Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;
Tambem os abençoa, de modo que se multiplicam muito; e o seu gado não diminue.
39 De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.
Depois se diminuem e se abatem, pela oppressão, afflicção e tristeza.
40 Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.
Derrama o desprezo sobre os principes, e os faz andar desgarrados pelo deserto, onde não ha caminho.
41 Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.
Porém livra ao necessitado da oppressão em um logar alto, e multiplica as familias como rebanhos.
42 Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.
Os rectos o verão, e se alegrarão, e toda a iniquidade tapará a bocca.
43 Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.
Quem é sabio observará estas coisas, e elles comprehenderão as benignidades do Senhor.

< Psaltaren 107 >