Psaltaren 107
1 Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet:
Alleluja. Confitemini Domino, quoniam bonus, quoniam in sæculum misericordia ejus.
2 Säger I, som af Herranom förlöste ären, de han utu nöd förlöst hafver;
Dicant qui redempti sunt a Domino, quos redemit de manu inimici, et de regionibus congregavit eos,
3 Och de han utu landen tillsammanhemtat hafver, ifrån östan, ifrå vestan, ifrå nordan, och ifrå hafvet;
a solis ortu, et occasu, ab aquilone, et mari.
4 De der vilse gingo i öknene, der ingen väg var, och funno ingen stad, der de bo kunde;
Erraverunt in solitudine, in inaquoso; viam civitatis habitaculi non invenerunt.
5 Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade.
Esurientes et sitientes, anima eorum in ipsis defecit.
6 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest;
Et clamaverunt ad Dominum cum tribularentur, et de necessitatibus eorum eripuit eos;
7 Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde.
et deduxit eos in viam rectam, ut irent in civitatem habitationis.
8 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Confiteantur Domino misericordiæ ejus, et mirabilia ejus filiis hominum.
9 Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting;
Quia satiavit animam inanem, et animam esurientem satiavit bonis.
10 De der sitta måste i mörker och dödsens skugga, fångne i tvång och i jern.
Sedentes in tenebris et umbra mortis; vinctos in mendicitate et ferro.
11 Derföre, att de Guds bud ohörsamme varit hade, och dens Högstas lag försmädat hade;
Quia exacerbaverunt eloquia Dei, et consilium Altissimi irritaverunt.
12 Derföre måste deras hjerta med olycka plågadt varda; så att de omkull lågo, och ingen halp dem.
Et humiliatum est in laboribus cor eorum; infirmati sunt, nec fuit qui adjuvaret.
13 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest;
Et clamaverunt ad Dominum cum tribularentur; et de necessitatibus eorum liberavit eos.
14 Och förde dem utu mörkret och dödsens skugga, och slet deras band sönder.
Et eduxit eos de tenebris et umbra mortis, et vincula eorum dirupit.
15 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Confiteantur Domino misericordiæ ejus, et mirabilia ejus filiis hominum.
16 Att han sönderbryter kopparportar, och sönderslår jernbommar.
Quia contrivit portas æreas, et vectes ferreos confregit.
17 De galne vordo plågade för deras öfverträdelses skull, och för deras synders skull.
Suscepit eos de via iniquitatis eorum; propter injustitias enim suas humiliati sunt.
18 De vämjade vid all mat, och vordo dödsjuke.
Omnem escam abominata est anima eorum, et appropinquaverunt usque ad portas mortis.
19 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest.
Et clamaverunt ad Dominum cum tribularentur, et de necessitatibus eorum liberavit eos.
20 Han sände sitt ord, och gjorde dem helbregda, och frälste dem, att de icke blefvo döde.
Misit verbum suum, et sanavit eos, et eripuit eos de interitionibus eorum.
21 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Confiteantur Domino misericordiæ ejus, et mirabilia ejus filiis hominum.
22 Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.
Et sacrificent sacrificium laudis, et annuntient opera ejus in exsultatione.
23 De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;
Qui descendunt mare in navibus, facientes operationem in aquis multis:
24 De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;
ipsi viderunt opera Domini, et mirabilia ejus in profundo.
25 När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.
Dixit, et stetit spiritus procellæ, et exaltati sunt fluctus ejus.
26 Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;
Ascendunt usque ad cælos, et descendunt usque ad abyssos; anima eorum in malis tabescebat.
27 Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.
Turbati sunt, et moti sunt sicut ebrius, et omnis sapientia eorum devorata est.
28 Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;
Et clamaverunt ad Dominum cum tribularentur; et de necessitatibus eorum eduxit eos.
29 Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.
Et statuit procellam ejus in auram, et siluerunt fluctus ejus.
30 Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.
Et lætati sunt quia siluerunt; et deduxit eos in portum voluntatis eorum.
31 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Confiteantur Domino misericordiæ ejus, et mirabilia ejus filiis hominum.
32 Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;
Et exaltent eum in ecclesia plebis, et in cathedra seniorum laudent eum.
33 De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;
Posuit flumina in desertum, et exitus aquarum in sitim;
34 Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.
terram fructiferam in salsuginem, a malitia inhabitantium in ea.
35 Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;
Posuit desertum in stagna aquarum, et terram sine aqua in exitus aquarum.
36 Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;
Et collocavit illic esurientes, et constituerunt civitatem habitationis:
37 Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.
et seminaverunt agros et plantaverunt vineas, et fecerunt fructum nativitatis.
38 Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;
Et benedixit eis, et multiplicati sunt nimis; et jumenta eorum non minoravit.
39 De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.
Et pauci facti sunt et vexati sunt, a tribulatione malorum et dolore.
40 Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.
Effusa est contemptio super principes: et errare fecit eos in invio, et non in via.
41 Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.
Et adjuvit pauperem de inopia, et posuit sicut oves familias.
42 Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.
Videbunt recti, et lætabuntur; et omnis iniquitas oppilabit os suum.
43 Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.
Quis sapiens, et custodiet hæc, et intelliget misericordias Domini?
