Psaltaren 107
1 Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet:
“Sang kulo nu sin LEUM GOD mweyen El wo, Lungkulang lal oan ma pahtpat!”
2 Säger I, som af Herranom förlöste ären, de han utu nöd förlöst hafver;
Kalweni in fahkak kas inge in kaksakin LEUM GOD, Kowos nukewa su El tuh molela. El tuh molikowosla liki mwet lokoalok lowos,
3 Och de han utu landen tillsammanhemtat hafver, ifrån östan, ifrå vestan, ifrå nordan, och ifrå hafvet;
Ac folokinkowosme liki mutunfacl saya, Liki acn kutulap ac roto, liki acn epang ac eir.
4 De der vilse gingo i öknene, der ingen väg var, och funno ingen stad, der de bo kunde;
Kutu selos tuh forfor yen wangin inkanek we in acn mwesis Ac tia ku in konauk inkanek nu ke sie siti elos in muta we.
5 Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade.
Elos masrinsral ac malu Ac elos fuhleak finsrak lalos.
6 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest;
In ongoiya lalos, elos pang nu sin LEUM GOD Ac El molelosla liki keok lalos.
7 Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde.
El kololosla ke soko inkanek suwohs Nu ke sie siti, yen elos ku in muta we.
8 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Fal elos in sang kulo nu sin LEUM GOD ke lungse kawil lal, Ac ke ma wolana El oru nu selos.
9 Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting;
El sang ma nimalos su malu, Ac akkihpyalos su masrinsral ke ma wo.
10 De der sitta måste i mörker och dödsens skugga, fångne i tvång och i jern.
Kutu selos muta in acn lohsr matoltol; Kapiri elos ke mwe kapir osra
11 Derföre, att de Guds bud ohörsamme varit hade, och dens Högstas lag försmädat hade;
Mweyen elos lain sap ku lun God Kulana Ac pilesru mwe luti lal.
12 Derföre måste deras hjerta med olycka plågadt varda; så att de omkull lågo, och ingen halp dem.
Elos totola ke orekma upa lalos. Elos ikori a wangin mwet kasrelos.
13 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest;
Na in ongoiya lalos, elos pang nu sin LEUM GOD, Ac El molelosla liki keok lalos.
14 Och förde dem utu mörkret och dödsens skugga, och slet deras band sönder.
El usalosme liki acn lohsr matoltol, Ac wotyalik mwe kapir kaclos.
15 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Fal elos in sang kulo nu sin LEUM GOD ke lungse pwaye lal, Ac ke ma wolana El oru nu selos.
16 Att han sönderbryter kopparportar, och sönderslår jernbommar.
El kunausya srungul orekla ke osra bronze, Ac koteya polo osra srumasriyen srungul uh.
17 De galne vordo plågade för deras öfverträdelses skull, och för deras synders skull.
Kutu selos mwet lalfon, elos keok ke sripen ma koluk lalos, Ac ke ma sufal lalos.
18 De vämjade vid all mat, och vordo dödsjuke.
Elos tia lungse liye kutena kain in mongo Ac elos apkuran in misa.
19 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest.
Na ke elos sun ongoiya, elos pang nu sin LEUM GOD Ac El molelosla liki keok lalos.
20 Han sände sitt ord, och gjorde dem helbregda, och frälste dem, att de icke blefvo döde.
El akkeyalosla ke sap ku lal, Ac molelosla liki misa.
21 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Fal elos in sang kulo nu sin LEUM GOD ke lungse pwaye lal, Ac ke ma wolana El oru nu selos.
22 Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.
Lela elos in sang kulo nu sel ke mwe kisa firir, Ac fahkak orekma nukewa lal ke pusren on.
23 De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;
Kutu selos kalkal in meoa In suk mwe kasru nu selos ke elos orekma fin oak uh.
24 De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;
Mwet inge liye ma LEUM GOD El ku in oru, Ac ma usrnguk El oru in meoa uh.
25 När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.
El kaskas na, ac eng uh tuhyak upalana Ac mokleak noa uh yokelik.
26 Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;
Oak uh touyak nwe lucng Ac sifil putati nwe ten. Ke sripen mwe sensen inge, mwet fin oak uh fosrngalana.
27 Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.
Elos tukulkul ac fahsr toptop oana mwet sruhi. Wanginla sripen etu lalos.
28 Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;
Na ke ongoiya inge sonolos, elos pang nu sin LEUM GOD Ac El molelosla liki keok lalos.
29 Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.
El akmisyela paka uh, Ac noa uh mihsla.
30 Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.
Elos enganak mweyen mihsla, Ac El kololosla nu yen elos akwot in oai we.
31 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Lela elos in sang kulo nu sin LEUM GOD ke lungse pwaye lal, Ac ke ma wolana El oru nu selos.
32 Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;
Lela elos in fahkulak in walil uh Ac kaksakunul ye mutun un mwet kol lalos.
33 De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;
LEUM GOD El akpaoyela infacl uh, Ac El tulokinya unon in kof in tia soror.
34 Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.
El ekulla fohk wowo in oana acn mwesis, yen wangin sak ku in kapak we, Ke sripen ma koluk lun mwet su muta we.
35 Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;
El ekulla acn mwesis nu ke lulu in kof Ac acn pao nu ke unon in kof.
36 Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;
Ac El lela tuh mwet su masrinsral in muta we, Na elos musaeak sie siti tuh elos in muta loac.
37 Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.
Elos taknelik ima, ac yukwiya nien grape, Na ke elos kosrani, arulana pus fahko.
38 Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;
El akinsewowoye mwet lal, ac akpusye tulik natulos. El oayapa oru tuh cow natulos in tia pueni.
39 De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.
Ke pacl mwet lun God elos kutangyukla ac akpusiselyeyuk Ke mwe keok ac moul upa sin mwet lokoalok lalos,
40 Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.
God El fahkak sulung lal nu sin mwet su akkeokyalos Ac oru tuh elos in forfor yen wangin inkanek we in acn mwesis uh.
41 Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.
Tusruktu El molela mwet ongoiya liki moul in keok lalos Ac oru tuh sou lalos in arulana puseni.
42 Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.
Ke mwet suwoswos elos liye ma inge elos engan, A mwet koluk nukewa wanginla ma elos ku in fahk.
43 Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.
Lela mwet lalmwetmet in nunku ke ma inge; Lela elos in nunku ke lungse pwaye lun LEUM GOD.
