< Psaltaren 105 >

1 Tacker Herranom, och prediker hans Namn; förkunner hans verk ibland folken.
Vongai Jehovha, danai kuzita rake; zivisai zvaakaita pakati pendudzi.
2 Sjunger om honom, och lofver honom; taler om all hans under.
Muimbirei, muimbirei nziyo dzokurumbidza; rondedzerai mabasa ake ose anoshamisa.
3 Lofver hans helga Namn; deras hjerta, som Herran söka, glädje sig.
Ngarikudzwe zita rake dzvene; mwoyo yavanotsvaka Jehovha ngaifare.
4 Fråger efter Herranom, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.
Tarirai kuna Jehovha nokusimba rake; tsvakai chiso chake nguva dzose.
5 Tänker uppå hans underliga verk, som han gjort hafver; uppå hans under, och uppå hans ord;
Rangarirai zvishamiso zvaakaita, mabasa ake, nezvaakatonga zvaakareva,
6 I Abrahams hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.
imi vana vaAbhurahama muranda wake, haiwa vanakomana vaJakobho, vasanangurwa vake.
7 Han är Herren vår Gud; han dömer i hela verldene.
Ndiye Jehovha Mwari wedu; kutonga kwake kuri munyika yose.
8 Han tänker evinnerliga uppå sitt förbund; på det ord han lofvat hafver till mång tusend, slägte ifrå slägte;
Anorangarira sungano yake nokusingaperi, iro shoko raakarayira, kuchiuru chezvizvarwa,
9 Det han gjort hafver med Abraham; och på eden med Isaac;
sungano yaakaita naAbhurahama, mhiko yaakapika kuna Isaka.
10 Och satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund;
Akaisimbisa kuna Jakobho somutemo, nokuna Israeri sesungano isingaperi achiti,
11 Och sade: Dig vill jag gifva det landet Canaan, edars arfs lott;
“Ndichapa nyika yeKenani kwauri somugove wenhaka yako.”
12 Då de få och ringa voro, och främlingar derinne.
Pavaiva vashoma pakuwanda, zvirokwazvo vari vashoma, uye vari vaeni mairi,
13 Och de foro ifrå folk till folk; ifrå det ena riket till annat folk.
vakadzungaira vachibva kuno rumwe rudzi kusvikira kuno rumwe rudzi. Kubva kuno humwe ushe vachienda kuno humwe.
14 Han lät ingen menniska göra dem skada, och näpste Konungar för deras skull:
Haana kutendera munhu kuvadzvinyirira; akatuka madzimambo nokuda kwavo achiti,
15 Kommer intet vid mina smorda, och görer intet ondt minom Prophetom.
“Musabata vazodziwa vangu; musaitira vaprofita vangu zvakaipa.”
16 Och han lät en dyr tid komma i landet, och förtog dem allt bröds uppehälle.
Akadana nzara panyika ikaparadza zvose zvaiuyisa zvokudya;
17 Han sände en man framför dem; Joseph vardt såld till en träl.
uye akatuma munhu pamberi pavo, iye Josefa, akatengeswa senhapwa.
18 De tvingade hans fötter i fjettrar; hans kropp måste jern ligga;
Vakakuvadza tsoka dzake nezvisungo mutsipa wake ukaiswa mumatare esimbi,
19 Tilldess hans ord kom, och Herrans tal pröfvade honom.
kusvikira zvaakareva zvazadziswa, kusvikira shoko raJehovha raratidza kutendeka kwake.
20 Då sände Konungen bort, och lät gifva honom lös; herren öfver folken böd låta honom ut.
Mambo akatuma shoko kuti asunungurwe, vatongi vavanhu vakamuregedza.
21 Han satte honom till en herra öfver sitt hus; till en föreståndare öfver alla sina ägodelar;
Akamuita tenzi weimba yake, nomutongi wepfuma yake yose,
22 Att han skulle undervisa hans Förstar, efter sitt sätt, och lära hans äldsta vishet.
kuti arayire machinda ake sezvaaida uye adzidzise vakuru vake njere.
23 Och Israel for in uti Egypten, och Jacob vardt en främling i Hams land.
Ipapo Israeri akapinda muIjipiti; Jakobho akagara somweni munyika yaHamu.
24 Och han lät sitt folk svåliga växa, och gjorde dem mägtigare än deras fiender.
Jehovha akawanza vanhu vake chose; akavaita vazhinji kwazvo kupinda vavengi vavo,
25 Han förvände deras hjerta, så att de hans folk hätske vordo, och tänkte till att förtrycka hans tjenare med list.
avo vaakashandura mwoyo yavo kuti ivenge vanhu vake, kuti varangane pamusoro pavaranda vake.
26 Han sände sin tjenare Mose; Aaron, den han utvalt hade.
Akatuma Mozisi muranda wake, naAroni, waakanga asarudza.
27 De samme gjorde hans tecken ibland dem, och hans under i Hams land.
Vakaita zviratidzo zvinoshamisa pakati pavo, izvo zvishamiso zvake munyika yaHamu.
28 Han lät mörker komma, och gjordet mörkt; och de voro icke hans ordom ohörsamme.
Akatumira rima akaita kuti nyika ive murima, nokuti havana kumukira shoko rake here?
29 Han förvände deras vatten i blod, och dräp deras fiskar.
Akashandura mvura yavo zhinji ikava ropa, zvikaita kuti hove dzavo dzife.
30 Deras land gaf myckna paddor ifrå sig; ja, uti deras Konungars kamrar.
Nyika yavo yakazara namatatya, akapinda mudzimba dzamadzimambo avo.
31 Han sade, då kom ohyra; löss uti alla deras landsändar.
Akataura mapupira enhunzi akauya, nenda munyika yavo yose.
32 Han gaf dem hagel till regn; eldslåga uti deras land;
Akashandura mvura yavo ikava chimvuramabwe, nemheni munyika yavo yose;
33 Och slog deras vinträ och fikonaträ, och förderfvade trän i deras landsändar.
akarova mizambiringa yavo nemionde yavo, akaparadza miti yomunyika yavo.
34 Han sade, då kommo gräshoppor, gräsmatkar otalige;
Akataura, mhashu dzikauya, namagutaguta asingaverengeki;
35 Och de uppåto allt gräset i deras land, och uppfrätte frukten på deras mark;
zvakadya miriwo minyoro yose munyika yavo, zvikadya zvibereko zvevhu ravo.
36 Och slog allt förstfödt uti deras land, alla deras första arfvingar.
Ipapo akarova matangwe munyika yavo, zvibereko zvokutanga zvesimba roujaya hwavo.
37 Och han förde dem ut med silfver och guld, och ibland deras slägter var ingen krank.
Akabudisa Israeri akaremerwa nesirivha negoridhe, kwakanga kusina akagumburwa pakati pamarudzi avo.
38 Egypten var glad, att de utdrogo; ty deras fruktan var uppå dem fallen.
Ijipiti yakafara pavakabva, nokuti kutya vaIsraeri kwakanga kwavabata.
39 Han utsträckte en molnsky till skjul, och eld om nattena till att lysa.
Akatatamura gore rikava chifukidzo, uye moto kuti uvhenekere usiku.
40 De bådo, och han lät komma åkerhöns; och han mättade dem med himmelsbröd.
Vakakumbira, iye akavauyisira zvihuta, uye akavagutsa nechingwa chakabva kudenga.
41 Han öppnade bergsklippona, och vatten flöt derut, så att bäcker flöto i torra öknene.
Akazarura dombo, mvura ikatubuka; ikayerera mugwenga sorwizi.
42 Ty han tänkte på sitt helga ord, det han till Abraham sin tjenare talat hade.
Nokuti akarangarira mhiko yake tsvene yaakapa Abhurahama muranda wake.
43 Alltså förde han sitt folk ut med fröjd, och sina utkorade med glädje;
Akabudisa vanhu vake nomufaro, vasanangurwa vake nokupembera kwomufaro;
44 Och gaf dem Hedningarnas land, så att de folks gods intogo;
akavapa nyika dzendudzi, vakagara nhaka yakanga yatamburirwa navamwe,
45 På det de skulle hålla hans rätter, och bevara hans lag. Halleluja.
kuti vachengete zvaakatema uye vacherechedze mirayiro yake. Rumbidzai Jehovha.

< Psaltaren 105 >