Psaltaren 105
1 Tacker Herranom, och prediker hans Namn; förkunner hans verk ibland folken.
Alleluia. Confitemini Domino, et invocate nomen eius: annunciate inter gentes opera eius.
2 Sjunger om honom, och lofver honom; taler om all hans under.
Cantate ei, et psallite ei: narrate omnia mirabilia eius.
3 Lofver hans helga Namn; deras hjerta, som Herran söka, glädje sig.
Laudamini in nomine sancto eius: lætetur cor quærentium Dominum.
4 Fråger efter Herranom, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.
Quærite Dominum, et confirmamini: quærite faciem eius semper.
5 Tänker uppå hans underliga verk, som han gjort hafver; uppå hans under, och uppå hans ord;
Mementote mirabilium eius, quæ fecit: prodigia eius, et iudicia oris eius.
6 I Abrahams hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.
Semen Abraham, servi eius: filii Iacob electi eius.
7 Han är Herren vår Gud; han dömer i hela verldene.
Ipse Dominus Deus noster: in universa terra iudicia eius.
8 Han tänker evinnerliga uppå sitt förbund; på det ord han lofvat hafver till mång tusend, slägte ifrå slägte;
Memor fuit in sæculum testamenti sui: verbi, quod mandavit in mille generationes:
9 Det han gjort hafver med Abraham; och på eden med Isaac;
Quod disposuit ad Abraham: et iuramenti sui ad Isaac:
10 Och satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund;
Et statuit illud Iacob in præceptum: et Israel in testamentum æternum:
11 Och sade: Dig vill jag gifva det landet Canaan, edars arfs lott;
Dicens: Tibi dabo Terram Chanaan, funiculum hereditatis vestræ.
12 Då de få och ringa voro, och främlingar derinne.
Cum essent numero brevi, paucissimi et incolæ eius:
13 Och de foro ifrå folk till folk; ifrå det ena riket till annat folk.
Et pertransierunt de gente in gentem, et de regno ad populum alterum.
14 Han lät ingen menniska göra dem skada, och näpste Konungar för deras skull:
Non reliquit hominem nocere eis: et corripuit pro eis reges.
15 Kommer intet vid mina smorda, och görer intet ondt minom Prophetom.
Nolite tangere Christos meos: et in prophetis meis nolite malignari.
16 Och han lät en dyr tid komma i landet, och förtog dem allt bröds uppehälle.
Et vocavit famem super terram: et omne firmamentum panis contrivit.
17 Han sände en man framför dem; Joseph vardt såld till en träl.
Misit ante eos virum: in servum venundatus est Ioseph.
18 De tvingade hans fötter i fjettrar; hans kropp måste jern ligga;
Humiliaverunt in compedibus pedes eius, ferrum pertransiit animam eius,
19 Tilldess hans ord kom, och Herrans tal pröfvade honom.
donec veniret verbum eius. Eloquium Domini inflammavit eum:
20 Då sände Konungen bort, och lät gifva honom lös; herren öfver folken böd låta honom ut.
misit rex, et solvit eum; princeps populorum, et dimisit eum.
21 Han satte honom till en herra öfver sitt hus; till en föreståndare öfver alla sina ägodelar;
Constituit eum dominum domus suæ: et principem omnis possessionis suæ:
22 Att han skulle undervisa hans Förstar, efter sitt sätt, och lära hans äldsta vishet.
Ut erudiret principes eius sicut semetipsum: et senes eius prudentiam doceret.
23 Och Israel for in uti Egypten, och Jacob vardt en främling i Hams land.
Et intravit Israel in Ægyptum: et Iacob accola fuit in Terra Cham.
24 Och han lät sitt folk svåliga växa, och gjorde dem mägtigare än deras fiender.
Et auxit populum suum vehementer: et firmavit eum super inimicos eius.
25 Han förvände deras hjerta, så att de hans folk hätske vordo, och tänkte till att förtrycka hans tjenare med list.
Convertit cor eorum ut odirent populum eius: et dolum facerent in servos eius.
26 Han sände sin tjenare Mose; Aaron, den han utvalt hade.
Misit Moysen servum suum: Aaron, quem elegit ipsum.
27 De samme gjorde hans tecken ibland dem, och hans under i Hams land.
Posuit in eis verba signorum suorum, et prodigiorum in Terra Cham.
28 Han lät mörker komma, och gjordet mörkt; och de voro icke hans ordom ohörsamme.
Misit tenebras, et obscuravit: et non exacerbavit sermones suos.
29 Han förvände deras vatten i blod, och dräp deras fiskar.
Convertit aquas eorum in sanguinem: et occidit pisces eorum.
30 Deras land gaf myckna paddor ifrå sig; ja, uti deras Konungars kamrar.
Edidit terra eorum ranas in penetralibus regum ipsorum.
31 Han sade, då kom ohyra; löss uti alla deras landsändar.
Dixit, et venit cœnomyia: et cinifes in omnibus finibus eorum.
32 Han gaf dem hagel till regn; eldslåga uti deras land;
Posuit pluvias eorum grandinem: ignem comburentem in terra ipsorum.
33 Och slog deras vinträ och fikonaträ, och förderfvade trän i deras landsändar.
Et percussit vineas eorum, et ficulneas eorum: et contrivit lignum finium eorum.
34 Han sade, då kommo gräshoppor, gräsmatkar otalige;
Dixit, et venit locusta, et bruchus, cuius non erat numerus:
35 Och de uppåto allt gräset i deras land, och uppfrätte frukten på deras mark;
Et comedit omne fœnum in terra eorum: et comedit omnem fructum terræ eorum.
36 Och slog allt förstfödt uti deras land, alla deras första arfvingar.
Et percussit omne primogenitum in terra eorum: primitias omnis laboris eorum.
37 Och han förde dem ut med silfver och guld, och ibland deras slägter var ingen krank.
Et eduxit eos cum argento et auro: et non erat in tribubus eorum infirmus.
38 Egypten var glad, att de utdrogo; ty deras fruktan var uppå dem fallen.
Lætata est Ægyptus in profectione eorum: quia incubuit timor eorum super eos.
39 Han utsträckte en molnsky till skjul, och eld om nattena till att lysa.
Expandit nubem in protectionem eorum, et ignem ut luceret eis per noctem.
40 De bådo, och han lät komma åkerhöns; och han mättade dem med himmelsbröd.
Petierunt, et venit coturnix: et pane cæli saturavit eos.
41 Han öppnade bergsklippona, och vatten flöt derut, så att bäcker flöto i torra öknene.
Dirupit petram, et fluxerunt aquæ: abierunt in sicco flumina;
42 Ty han tänkte på sitt helga ord, det han till Abraham sin tjenare talat hade.
Quoniam memor fuit verbi sancti sui, quod habuit ad Abraham puerum suum.
43 Alltså förde han sitt folk ut med fröjd, och sina utkorade med glädje;
Et eduxit populum suum in exultatione, et electos suos in lætitia.
44 Och gaf dem Hedningarnas land, så att de folks gods intogo;
Et dedit illis regiones Gentium: et labores populorum possederunt:
45 På det de skulle hålla hans rätter, och bevara hans lag. Halleluja.
Ut custodiant iustificationes eius, et legem eius requirant.
