< Psaltaren 105 >

1 Tacker Herranom, och prediker hans Namn; förkunner hans verk ibland folken.
CELEBRATE il Signore; predicate il suo Nome; Fate assapere i suoi fatti fra i popoli.
2 Sjunger om honom, och lofver honom; taler om all hans under.
Cantategli, salmeggiategli, Ragionate di tutte le sue maraviglie.
3 Lofver hans helga Namn; deras hjerta, som Herran söka, glädje sig.
Gloriatevi nel Nome della sua santità; Rallegrisi il cuor di coloro che cercano il Signore.
4 Fråger efter Herranom, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.
Cercate il Signore, e la sua forza; Cercate del continuo la sua faccia.
5 Tänker uppå hans underliga verk, som han gjort hafver; uppå hans under, och uppå hans ord;
Ricordate le sue maraviglie ch'egli ha fatte; I suoi miracoli e i giudicii della sua bocca;
6 I Abrahams hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.
[O voi], progenie d'Abrahamo, suo servitore; Figliuoli di Giacobbe, suoi eletti.
7 Han är Herren vår Gud; han dömer i hela verldene.
Egli [è] il Signore Iddio nostro; I suoi giudicii [son] per tutta la terra.
8 Han tänker evinnerliga uppå sitt förbund; på det ord han lofvat hafver till mång tusend, slägte ifrå slägte;
Egli si ricorda in eterno del suo patto, [E] in mille generazioni della parola [ch]'egli ha comandata;
9 Det han gjort hafver med Abraham; och på eden med Isaac;
[Del suo patto], ch'egli fece con Abrahamo; E del suo giuramento, [ch'egli fece] ad Isacco;
10 Och satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund;
Il quale egli confermò a Giacobbe per istatuto, [E] ad Israele [per] patto eterno;
11 Och sade: Dig vill jag gifva det landet Canaan, edars arfs lott;
Dicendo: Io ti darò il paese di Canaan, [Per] sorte della vostra eredità.
12 Då de få och ringa voro, och främlingar derinne.
Quantunque fosser ben poca gente, E forestieri in esso.
13 Och de foro ifrå folk till folk; ifrå det ena riket till annat folk.
E [mentre] essi andavano da una gente ad un'[altra], Da un regno ad un altro popolo,
14 Han lät ingen menniska göra dem skada, och näpste Konungar för deras skull:
Egli non permise che alcuno li oppressasse; Anzi gastigò eziandio dei re per amor loro,
15 Kommer intet vid mina smorda, och görer intet ondt minom Prophetom.
[E disse]: Non toccate i miei unti, E non fate alcun male a' miei profeti.
16 Och han lät en dyr tid komma i landet, och förtog dem allt bröds uppehälle.
Poi egli chiamò la fame sopra la terra; [E] ruppe tutto il sostegno del pane.
17 Han sände en man framför dem; Joseph vardt såld till en träl.
Egli aveva mandato dinanzi a loro un uomo, [Cioè] Giuseppe, [che] fu venduto per servo;
18 De tvingade hans fötter i fjettrar; hans kropp måste jern ligga;
I cui piedi furono serrati ne' ceppi; La cui persona fu messa ne' ferri.
19 Tilldess hans ord kom, och Herrans tal pröfvade honom.
La parola del Signore lo tenne al cimento, Fino al tempo che venne ciò ch'egli aveva detto.
20 Då sände Konungen bort, och lät gifva honom lös; herren öfver folken böd låta honom ut.
Allora il re mandò a farlo sciorre; Il dominator di popoli [mandò] a largheggiarlo.
21 Han satte honom till en herra öfver sitt hus; till en föreståndare öfver alla sina ägodelar;
Egli lo costituì padrone sopra la sua casa, E rettore sopra tutto il suo stato;
22 Att han skulle undervisa hans Förstar, efter sitt sätt, och lära hans äldsta vishet.
Per tenere a freno i suoi principi a suo senno; E per dare ammaestramento a' suoi anziani.
23 Och Israel for in uti Egypten, och Jacob vardt en främling i Hams land.
Poi Israele entrò in Egitto; E Giacobbe dimorò come forestiere nel paese di Cam.
24 Och han lät sitt folk svåliga växa, och gjorde dem mägtigare än deras fiender.
E [Iddio] fece grandemente moltiplicare il suo popolo; E lo rendè più possente che i suoi nemici.
25 Han förvände deras hjerta, så att de hans folk hätske vordo, och tänkte till att förtrycka hans tjenare med list.
Egli rivolse il cuor loro a odiare il suo popolo, A macchinar frode contro a' suoi servitori.
26 Han sände sin tjenare Mose; Aaron, den han utvalt hade.
Egli mandò Mosè, suo servitore; Ed Aaronne, il quale egli aveva eletto.
27 De samme gjorde hans tecken ibland dem, och hans under i Hams land.
Essi eseguirono fra loro i miracoli ch'egli aveva [loro] detti, E i suoi prodigi nella terra di Cam.
28 Han lät mörker komma, och gjordet mörkt; och de voro icke hans ordom ohörsamme.
Egli mandò le tenebre, e fece oscurar [l'aria]; Ed essi non furono ribelli alle sue parole.
29 Han förvände deras vatten i blod, och dräp deras fiskar.
Egli cangiò le acque loro in sangue, E fece morire il lor pesce.
30 Deras land gaf myckna paddor ifrå sig; ja, uti deras Konungars kamrar.
La terra loro produsse rane, [Ch'entrarono fin] nelle camere de' loro re.
31 Han sade, då kom ohyra; löss uti alla deras landsändar.
Alla sua parola venne una mischia d'insetti, [E] pidocchi in tutte le lor contrade.
32 Han gaf dem hagel till regn; eldslåga uti deras land;
Egli mutò le lor pioggie in gragnuola, E in fuoco divampante nel lor paese;
33 Och slog deras vinträ och fikonaträ, och förderfvade trän i deras landsändar.
E percosse le lor vigne, e i lor fichi; E fracassò gli alberi della lor contrada.
34 Han sade, då kommo gräshoppor, gräsmatkar otalige;
Alla sua parola vennero locuste, E bruchi senza numero;
35 Och de uppåto allt gräset i deras land, och uppfrätte frukten på deras mark;
Che rosero tutta l'erba nel lor paese, E mangiarono il frutto della lor terra.
36 Och slog allt förstfödt uti deras land, alla deras första arfvingar.
Poi egli percosse ogni primogenito nel lor paese, Le primizie d'ogni lor forza.
37 Och han förde dem ut med silfver och guld, och ibland deras slägter var ingen krank.
E condusse fuori Israele con oro e con argento; E non vi fu alcuno, fra le sue tribù, [che fosse] fiacco.
38 Egypten var glad, att de utdrogo; ty deras fruktan var uppå dem fallen.
Gli Egizi si rallegrarono della lor partita; Perciocchè lo spavento di essi era caduto sopra loro.
39 Han utsträckte en molnsky till skjul, och eld om nattena till att lysa.
Egli distese la nuvola, per coverta; Ed [accese] un fuoco, per alluminar[li] di notte.
40 De bådo, och han lät komma åkerhöns; och han mättade dem med himmelsbröd.
Alla lor richiesta egli addusse delle quaglie, E li saziò del pane del cielo.
41 Han öppnade bergsklippona, och vatten flöt derut, så att bäcker flöto i torra öknene.
Egli aperse la roccia, e [ne] colarono acque; Rivi corsero per i luoghi aridi.
42 Ty han tänkte på sitt helga ord, det han till Abraham sin tjenare talat hade.
Perciocchè egli si ricordò della parola della sua santità, [Detta] ad Abrahamo, suo servitore;
43 Alltså förde han sitt folk ut med fröjd, och sina utkorade med glädje;
E trasse fuori il suo popolo con allegrezza, E i suoi eletti con giubilo;
44 Och gaf dem Hedningarnas land, så att de folks gods intogo;
E diede loro i paesi delle genti; Ed essi possedettero le fatiche de' popoli;
45 På det de skulle hålla hans rätter, och bevara hans lag. Halleluja.
Acciocchè osservassero i suoi statuti, E guardassero le sue leggi. Alleluia.

< Psaltaren 105 >