< Psaltaren 105 >

1 Tacker Herranom, och prediker hans Namn; förkunner hans verk ibland folken.
Louez le Seigneur, et invoquez son nom: annoncez, parmi les nations, ses œuvres.
2 Sjunger om honom, och lofver honom; taler om all hans under.
Chantez-le, et jouez du psaltérion en son honneur: racontez toutes ses merveilles.
3 Lofver hans helga Namn; deras hjerta, som Herran söka, glädje sig.
Glorifiez-vous en son nom saint: qu’il se réjouisse, le cœur de ceux qui cherchent le Seigneur.
4 Fråger efter Herranom, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.
Cherchez le Seigneur et soyez fortifiés: cherchez sa face sans cesse.
5 Tänker uppå hans underliga verk, som han gjort hafver; uppå hans under, och uppå hans ord;
Souvenez-vous de ses merveilles qu’il a faites; de ses prodiges, et des jugements de sa bouche,
6 I Abrahams hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.
Postérité d’Abraham, ses serviteurs, enfants de Jacob, ses élus.
7 Han är Herren vår Gud; han dömer i hela verldene.
Lui-même est le Seigneur notre Dieu: sur toute la terre s’exercent ses jugements.
8 Han tänker evinnerliga uppå sitt förbund; på det ord han lofvat hafver till mång tusend, slägte ifrå slägte;
Il s’est toujours souvenu de son alliance; de la parole qu’il a prescrite pour mille générations,
9 Det han gjort hafver med Abraham; och på eden med Isaac;
Qu’il a donnée à Abraham; de son serment à Isaac;
10 Och satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund;
Et il a établi ce serment avec Jacob en précepte, et avec Israël en alliance éternelle,
11 Och sade: Dig vill jag gifva det landet Canaan, edars arfs lott;
Disant: Je te donnerai la terre de Chanaan pour cordeau de votre héritage.
12 Då de få och ringa voro, och främlingar derinne.
Lorsqu’ils étaient un petit nombre, très peu nombreux, et étrangers dans cette terre;
13 Och de foro ifrå folk till folk; ifrå det ena riket till annat folk.
Et ils passèrent de nation en nation, et d’un royaume à un autre peuple;
14 Han lät ingen menniska göra dem skada, och näpste Konungar för deras skull:
Il ne permit pas qu’aucun homme leur fît du mal, il châtia même les rois à cause d’eux.
15 Kommer intet vid mina smorda, och görer intet ondt minom Prophetom.
Ne touchez pas âmes oints, et ne maltraitez pas mes prophètes.
16 Och han lät en dyr tid komma i landet, och förtog dem allt bröds uppehälle.
Et il appela la famine sur la terre, et il brisa tout soutien de pain.
17 Han sände en man framför dem; Joseph vardt såld till en träl.
Il envoya devant eux un homme: Joseph qui fut vendu comme esclave.
18 De tvingade hans fötter i fjettrar; hans kropp måste jern ligga;
On humilia ses pieds dans des entraves; un fer transperça son âme.
19 Tilldess hans ord kom, och Herrans tal pröfvade honom.
Jusqu’à ce que s’accomplît sa parole. La parole du Seigneur l’enflamma;
20 Då sände Konungen bort, och lät gifva honom lös; herren öfver folken böd låta honom ut.
Le roi envoya et le délia: le prince des peuples envoya, et le mit en liberté.
21 Han satte honom till en herra öfver sitt hus; till en föreståndare öfver alla sina ägodelar;
Il l’établit maître de sa maison, et prince de toutes ses possessions;
22 Att han skulle undervisa hans Förstar, efter sitt sätt, och lära hans äldsta vishet.
Afin qu’il instruisît ses princes comme lui-même, et qu’il enseignât la sagesse à ses vieillards.
23 Och Israel for in uti Egypten, och Jacob vardt en främling i Hams land.
Et Israël entra en Egypte, et Jacob habita comme étranger dans la terre de Cham.
24 Och han lät sitt folk svåliga växa, och gjorde dem mägtigare än deras fiender.
Et Dieu y multiplia son peuple prodigieusement, et le rendit plus puissant que ses ennemis.
25 Han förvände deras hjerta, så att de hans folk hätske vordo, och tänkte till att förtrycka hans tjenare med list.
Il changea leur cœur, afin qu’ils haïssent son peuple, et qu’ils employassent la fraude contre ses serviteurs.
26 Han sände sin tjenare Mose; Aaron, den han utvalt hade.
Il envoya Moïse son serviteur, et Aaron qu’il choisit aussi.
27 De samme gjorde hans tecken ibland dem, och hans under i Hams land.
Il leur donna l’ordre de faire des signes et des prodiges dans la terre de Cham.
28 Han lät mörker komma, och gjordet mörkt; och de voro icke hans ordom ohörsamme.
Il envoya des ténèbres, et répandit l’obscurité; et il ne rétracta pas ses paroles.
29 Han förvände deras vatten i blod, och dräp deras fiskar.
Il changea leurs eaux en sang, et fit mourir leurs poissons.
30 Deras land gaf myckna paddor ifrå sig; ja, uti deras Konungars kamrar.
Leur terre produisit des grenouilles, qui pénétrèrent dans les appartements de leurs rois.
31 Han sade, då kom ohyra; löss uti alla deras landsändar.
Il dit, et il vint des myriades de mouches, et des moucherons dans tout leur pays.
32 Han gaf dem hagel till regn; eldslåga uti deras land;
Il changea leurs pluies en grêle, et envoya un feu qui brûlait dans leur terre.
33 Och slog deras vinträ och fikonaträ, och förderfvade trän i deras landsändar.
Et il frappa leurs vignes et leurs figuiers, et brisa les arbres de leur pays.
34 Han sade, då kommo gräshoppor, gräsmatkar otalige;
Il dit, et vint la sauterelle, et la chenille qui était sans nombre;
35 Och de uppåto allt gräset i deras land, och uppfrätte frukten på deras mark;
Et elle mangea toute l’herbe dans leur terre, et elle mangea tout le fruit de leur terre.
36 Och slog allt förstfödt uti deras land, alla deras första arfvingar.
Et il frappa tout premier-né dans leur terre, et les prémices de tout leur travail.
37 Och han förde dem ut med silfver och guld, och ibland deras slägter var ingen krank.
Et il les fit sortir avec de l’or et de l’argent: et il n’y avait pas dans leurs tribus un seul malade.
38 Egypten var glad, att de utdrogo; ty deras fruktan var uppå dem fallen.
L’Égypte se réjouit à leur départ, parce que la crainte qu’elle avait d’eux fondit sur elle.
39 Han utsträckte en molnsky till skjul, och eld om nattena till att lysa.
Il étendit une nuée pour les couvrir, et un feu pour les éclairer pendant la nuit.
40 De bådo, och han lät komma åkerhöns; och han mättade dem med himmelsbröd.
Ils demandèrent, et la caille vint; et du pain du ciel il les rassasia.
41 Han öppnade bergsklippona, och vatten flöt derut, så att bäcker flöto i torra öknene.
Il fendit un rocher, et des eaux coulèrent: et dans un lieu sec se répandirent des fleuves;
42 Ty han tänkte på sitt helga ord, det han till Abraham sin tjenare talat hade.
Parce qu’il se souvint de sa parole sainte qu’il a donnée à Abraham, son serviteur.
43 Alltså förde han sitt folk ut med fröjd, och sina utkorade med glädje;
Et il fit sortir son peuple dans l’exultation, et ses élus dans l’allégresse.
44 Och gaf dem Hedningarnas land, så att de folks gods intogo;
Et il leur donna les contrées des nations, et ils possédèrent les travaux des peuples;
45 På det de skulle hålla hans rätter, och bevara hans lag. Halleluja.
Afin qu’ils gardent ses ordonnances, et qu’ils recherchent sa loi.

< Psaltaren 105 >