Psaltaren 105
1 Tacker Herranom, och prediker hans Namn; förkunner hans verk ibland folken.
O give thanks unto the LORD, call upon His name; make known His doings among the peoples.
2 Sjunger om honom, och lofver honom; taler om all hans under.
Sing unto Him, sing praises unto Him; speak ye of all His marvellous works.
3 Lofver hans helga Namn; deras hjerta, som Herran söka, glädje sig.
Glory ye in His holy name; let the heart of them rejoice that seek the LORD.
4 Fråger efter Herranom, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.
Seek ye the LORD and His strength; seek His face continually.
5 Tänker uppå hans underliga verk, som han gjort hafver; uppå hans under, och uppå hans ord;
Remember His marvellous works that He hath done, His wonders, and the judgments of His mouth;
6 I Abrahams hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.
O ye seed of Abraham His servant, ye children of Jacob, His chosen ones.
7 Han är Herren vår Gud; han dömer i hela verldene.
He is the LORD our God; His judgments are in all the earth.
8 Han tänker evinnerliga uppå sitt förbund; på det ord han lofvat hafver till mång tusend, slägte ifrå slägte;
He hath remembered His covenant for ever, the word which He commanded to a thousand generations;
9 Det han gjort hafver med Abraham; och på eden med Isaac;
The covenant which He made with Abraham, and His oath unto Isaac;
10 Och satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund;
And He established it unto Jacob for a statute, to Israel for an everlasting covenant;
11 Och sade: Dig vill jag gifva det landet Canaan, edars arfs lott;
Saying: 'Unto thee will I give the land of Canaan, the lot of your inheritance.'
12 Då de få och ringa voro, och främlingar derinne.
When they were but a few men in number. Yea, very few, and sojourners in it,
13 Och de foro ifrå folk till folk; ifrå det ena riket till annat folk.
And when they went about from nation to nation, from one kingdom to another people,
14 Han lät ingen menniska göra dem skada, och näpste Konungar för deras skull:
He suffered no man to do them wrong, yea, for their sake He reproved kings:
15 Kommer intet vid mina smorda, och görer intet ondt minom Prophetom.
'Touch not Mine anointed ones, and do My prophets no harm.'
16 Och han lät en dyr tid komma i landet, och förtog dem allt bröds uppehälle.
And He called a famine upon the land; He broke the whole staff of bread.
17 Han sände en man framför dem; Joseph vardt såld till en träl.
He sent a man before them; Joseph was sold for a servant;
18 De tvingade hans fötter i fjettrar; hans kropp måste jern ligga;
His feet they hurt with fetters, his person was laid in iron;
19 Tilldess hans ord kom, och Herrans tal pröfvade honom.
Until the time that his word came to pass, the word of the LORD tested him.
20 Då sände Konungen bort, och lät gifva honom lös; herren öfver folken böd låta honom ut.
The king sent and loosed him; even the ruler of the peoples, and set him free.
21 Han satte honom till en herra öfver sitt hus; till en föreståndare öfver alla sina ägodelar;
He made him lord of his house, and ruler of all his possessions;
22 Att han skulle undervisa hans Förstar, efter sitt sätt, och lära hans äldsta vishet.
To bind his princes at his pleasure, and teach his elders wisdom.
23 Och Israel for in uti Egypten, och Jacob vardt en främling i Hams land.
Israel also came into Egypt; and Jacob sojourned in the land of Ham.
24 Och han lät sitt folk svåliga växa, och gjorde dem mägtigare än deras fiender.
And He increased His people greatly, and made them too mighty for their adversaries.
25 Han förvände deras hjerta, så att de hans folk hätske vordo, och tänkte till att förtrycka hans tjenare med list.
He turned their heart to hate His people, to deal craftily with His servants.
26 Han sände sin tjenare Mose; Aaron, den han utvalt hade.
He sent Moses His servant, and Aaron whom He had chosen.
27 De samme gjorde hans tecken ibland dem, och hans under i Hams land.
They wrought among them His manifold signs, and wonders in the land of Ham.
28 Han lät mörker komma, och gjordet mörkt; och de voro icke hans ordom ohörsamme.
He sent darkness, and it was dark; and they rebelled not against His word.
29 Han förvände deras vatten i blod, och dräp deras fiskar.
He turned their waters into blood, and slew their fish.
30 Deras land gaf myckna paddor ifrå sig; ja, uti deras Konungars kamrar.
Their land swarmed with frogs, in the chambers of their kings.
31 Han sade, då kom ohyra; löss uti alla deras landsändar.
He spoke, and there came swarms of flies, and gnats in all their borders.
32 Han gaf dem hagel till regn; eldslåga uti deras land;
He gave them hail for rain, and flaming fire in their land.
33 Och slog deras vinträ och fikonaträ, och förderfvade trän i deras landsändar.
He smote their vines also and their fig-trees; and broke the trees of their borders.
34 Han sade, då kommo gräshoppor, gräsmatkar otalige;
He spoke, and the locust came, and the canker-worm without number,
35 Och de uppåto allt gräset i deras land, och uppfrätte frukten på deras mark;
And did eat up every herb in their land, and did eat up the fruit of their ground.
36 Och slog allt förstfödt uti deras land, alla deras första arfvingar.
He smote also all the first-born in their land, the first-fruits of all their strength.
37 Och han förde dem ut med silfver och guld, och ibland deras slägter var ingen krank.
And He brought them forth with silver and gold; and there was none that stumbled among His tribes.
38 Egypten var glad, att de utdrogo; ty deras fruktan var uppå dem fallen.
Egypt was glad when they departed; for the fear of them had fallen upon them.
39 Han utsträckte en molnsky till skjul, och eld om nattena till att lysa.
He spread a cloud for a screen; and fire to give light in the night.
40 De bådo, och han lät komma åkerhöns; och han mättade dem med himmelsbröd.
They asked, and He brought quails, and gave them in plenty the bread of heaven.
41 Han öppnade bergsklippona, och vatten flöt derut, så att bäcker flöto i torra öknene.
He opened the rock, and waters gushed out; they ran, a river in the dry places.
42 Ty han tänkte på sitt helga ord, det han till Abraham sin tjenare talat hade.
For He remembered His holy word unto Abraham His servant;
43 Alltså förde han sitt folk ut med fröjd, och sina utkorade med glädje;
And He brought forth His people with joy, His chosen ones with singing.
44 Och gaf dem Hedningarnas land, så att de folks gods intogo;
And He gave them the lands of the nations, and they took the labour of the peoples in possession;
45 På det de skulle hålla hans rätter, och bevara hans lag. Halleluja.
That they might keep His statutes, and observe His laws. Hallelujah.
