< Psaltaren 105 >

1 Tacker Herranom, och prediker hans Namn; förkunner hans verk ibland folken.
Pris HERREN, paakald hans Navn, gør hans Gerninger kendte blandt Folkeslag!
2 Sjunger om honom, och lofver honom; taler om all hans under.
Syng og spil til hans Pris, tal om alle hans Undere;
3 Lofver hans helga Namn; deras hjerta, som Herran söka, glädje sig.
ros jer af hans hellige Navn, eders Hjerte glæde sig, I, som søger HERREN;
4 Fråger efter Herranom, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.
spørg efter HERREN og hans magt, søg bestandig hans Aasyn;
5 Tänker uppå hans underliga verk, som han gjort hafver; uppå hans under, och uppå hans ord;
kom i Hu de Undere, han gjorde, hans Tegn og hans Munds Domme,
6 I Abrahams hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.
I, hans Tjener Abrahams Sæd, hans udvalgte, Jakobs Sønner!
7 Han är Herren vår Gud; han dömer i hela verldene.
Han, HERREN, er vor Gud, hans Domme naar ud over Jorden;
8 Han tänker evinnerliga uppå sitt förbund; på det ord han lofvat hafver till mång tusend, slägte ifrå slägte;
han ihukommer for evigt sin Pagt, i tusind Slægter sit Tilsagn,
9 Det han gjort hafver med Abraham; och på eden med Isaac;
Pagten, han slutted med Abraham, Eden, han tilsvor Isak;
10 Och satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund;
han holdt den i Hævd som Ret for Jakob, en evig Pagt for Israel,
11 Och sade: Dig vill jag gifva det landet Canaan, edars arfs lott;
idet han sagde: »Dig giver jeg Kana'ans Land som eders Arvelod.«
12 Då de få och ringa voro, och främlingar derinne.
Da de kun var en liden Hob, kun faa og fremmede der,
13 Och de foro ifrå folk till folk; ifrå det ena riket till annat folk.
og vandrede fra Folk til Folk, fra et Rige til et andet,
14 Han lät ingen menniska göra dem skada, och näpste Konungar för deras skull:
tillod han ingen at volde dem Men, men tugted for deres Skyld Konger:
15 Kommer intet vid mina smorda, och görer intet ondt minom Prophetom.
»Rør ikke mine Salvede, gør ikke mine Profeter ondt!«
16 Och han lät en dyr tid komma i landet, och förtog dem allt bröds uppehälle.
Hungersnød kaldte han frem over Landet, hver Brødets Støttestav brød han;
17 Han sände en man framför dem; Joseph vardt såld till en träl.
han sendte forud for dem en Mand, Josef solgtes som Træl;
18 De tvingade hans fötter i fjettrar; hans kropp måste jern ligga;
de tvang hans Fødder med Lænker, han kom i Lænker af Jern,
19 Tilldess hans ord kom, och Herrans tal pröfvade honom.
indtil hans Ord blev opfyldt; ved HERRENS Ord stod han Prøven igennem.
20 Då sände Konungen bort, och lät gifva honom lös; herren öfver folken böd låta honom ut.
Paa Kongens Bud blev han fri, Folkenes Hersker lod ham løs;
21 Han satte honom till en herra öfver sitt hus; till en föreståndare öfver alla sina ägodelar;
han tog ham til Herre for sit Hus, til Hersker over alt sit Gods;
22 Att han skulle undervisa hans Förstar, efter sitt sätt, och lära hans äldsta vishet.
han styred hans Øverster efter sin Vilje og viste hans Ældste til Rette.
23 Och Israel for in uti Egypten, och Jacob vardt en främling i Hams land.
Og Israel kom til Ægypten, Jakob boede som Gæst i Kamiternes Land.
24 Och han lät sitt folk svåliga växa, och gjorde dem mägtigare än deras fiender.
Han lod sit Folk blive saare frugtbart og stærkere end dets Fjender;
25 Han förvände deras hjerta, så att de hans folk hätske vordo, och tänkte till att förtrycka hans tjenare med list.
han vendte deres Sind til Had mod sit Folk og til Træskhed imod sine Tjenere.
26 Han sände sin tjenare Mose; Aaron, den han utvalt hade.
Da sendte han Moses, sin Tjener, og Aron, sin udvalgte Mand;
27 De samme gjorde hans tecken ibland dem, och hans under i Hams land.
han gjorde sine Tegn i Ægypten og Undere i Kamiternes Land;
28 Han lät mörker komma, och gjordet mörkt; och de voro icke hans ordom ohörsamme.
han sendte Mørke, saa blev det mørkt, men de ænsede ikke hans Ord;
29 Han förvände deras vatten i blod, och dräp deras fiskar.
han gjorde deres Vande til Blod og slog deres Fisk ihjel;
30 Deras land gaf myckna paddor ifrå sig; ja, uti deras Konungars kamrar.
af Frøer vrimlede Landet, selv i Kongens Sale var de;
31 Han sade, då kom ohyra; löss uti alla deras landsändar.
han talede, saa kom der Bremser og Myg i alt deres Land;
32 Han gaf dem hagel till regn; eldslåga uti deras land;
han sendte dem Hagl for Regn og luende Ild i Landet;
33 Och slog deras vinträ och fikonaträ, och förderfvade trän i deras landsändar.
han slog baade Vinstok og Figen og splintrede Træerne i deres Land;
34 Han sade, då kommo gräshoppor, gräsmatkar otalige;
han talede, saa kom der Græshopper, Springere uden Tal,
35 Och de uppåto allt gräset i deras land, och uppfrätte frukten på deras mark;
de aad alt Græs i Landet, de aad deres Jords Afgrøde;
36 Och slog allt förstfödt uti deras land, alla deras första arfvingar.
alt førstefødt i Landet slog han, Førstegrøden af al deres Kraft;
37 Och han förde dem ut med silfver och guld, och ibland deras slägter var ingen krank.
han førte dem ud med Sølv og Guld, ikke een i hans Stammer snubled;
38 Egypten var glad, att de utdrogo; ty deras fruktan var uppå dem fallen.
Ægypterne glæded sig, da de drog bort, thi de var grebet af Rædsel for dem.
39 Han utsträckte en molnsky till skjul, och eld om nattena till att lysa.
Han bredte en Sky som Skjul og Ild til at lyse i Natten;
40 De bådo, och han lät komma åkerhöns; och han mättade dem med himmelsbröd.
de krævede, han bragte Vagtler, med Himmelbrød mættede han dem;
41 Han öppnade bergsklippona, och vatten flöt derut, så att bäcker flöto i torra öknene.
han aabnede Klippen, og Vand strømmed ud, det løb som en Flod i Ørkenen.
42 Ty han tänkte på sitt helga ord, det han till Abraham sin tjenare talat hade.
Thi han kom sit hellige Ord i Hu til Abraham, sin Tjener;
43 Alltså förde han sitt folk ut med fröjd, och sina utkorade med glädje;
han lod sit Folk drage ud med Fryd, sine udvalgte under Jubel;
44 Och gaf dem Hedningarnas land, så att de folks gods intogo;
han gav dem Folkenes Lande, de fik Folkeslags Gods i Eje.
45 På det de skulle hålla hans rätter, och bevara hans lag. Halleluja.
Derfor skulde de holde hans Bud og efterkomme hans Love. Halleluja!

< Psaltaren 105 >