< Psaltaren 105 >

1 Tacker Herranom, och prediker hans Namn; förkunner hans verk ibland folken.
Hina Godema nodone sia: ma! Ea gasa bagade hou olelema! Ea hamobe amo fifi asi gala huluanema olelema!
2 Sjunger om honom, och lofver honom; taler om all hans under.
Hina Godema nodone gesami hea: le ima! Amola liligi noga: idafa Ea hamobe amo adodoma.
3 Lofver hans helga Namn; deras hjerta, som Herran söka, glädje sig.
Nini da Ea fi dunuba: le, hahawane nodoma. Amola dunu huluane Ema nodone sia: ne gadobe amo da hahawane nodoma: ma.
4 Fråger efter Herranom, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.
Hina Gode Ea fidima: ne lala masa, amola Ema mae yolele nodonanoma!
5 Tänker uppå hans underliga verk, som han gjort hafver; uppå hans under, och uppå hans ord;
Dilia da Gode Ea hawa: hamosu dunu A: ibalaha: me amola Ya: igobe, Hi ilegele lai, egaga fifi mana. Dilia da Gode Ea musa: degabo hame ba: su hou hamoi amo dawa: ma, amola se imunusa: fofada: su Ea hamoi, amo bu dawa: ma.
6 I Abrahams hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.
7 Han är Herren vår Gud; han dömer i hela verldene.
Hina Gode da ninia Gode. Ea hamoma: ne sia: i, E da osobo bagade fifi asi huluane ilima sia: i.
8 Han tänker evinnerliga uppå sitt förbund; på det ord han lofvat hafver till mång tusend, slägte ifrå slägte;
E da Ea Gousa: su sema hamoi amo eso huluane mae fisili ouligilalumu. E hamomusa: ilegei da fifi manebe 1,000 bobaligila masunu, ilima dialumu.
9 Det han gjort hafver med Abraham; och på eden med Isaac;
E da A: ibalaha: me amola Aisage elama hamomusa: ilegele sia: i, amo E da gagui dialumu.
10 Och satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund;
Hina Gode da Ya: igobema eso huluane dialoma: ne gousa: su hamoi.
11 Och sade: Dig vill jag gifva det landet Canaan, edars arfs lott;
E amane ilegele sia: i, “Na da Ga: ina: ne soge dima imunu. Amo soge da di fawane gaguli esalumu.”
12 Då de få och ringa voro, och främlingar derinne.
Gode Ea fi dunu da bagahame galu. Ilia da Ga: ina: ne soge ganodini ga fi dunu agoane ba: i.
13 Och de foro ifrå folk till folk; ifrå det ena riket till annat folk.
Ilia da soge enoga enogaia udigili lafiadalu. Ilia da fifilai enoga enogaia udigili lafiadalu.
14 Han lät ingen menniska göra dem skada, och näpste Konungar för deras skull:
Be Gode da ili gaga: iba: le, eno fi da ili hame banenesi. Ili gaga: ma: ne, Gode da eno hina bagade dunu ilima amane sisane i,
15 Kommer intet vid mina smorda, och görer intet ondt minom Prophetom.
“Na ilegei hawa: hamosu dunu, ilima mae se nabasima. Na balofede dunuma, mae digili ba: ma!”
16 Och han lät en dyr tid komma i landet, och förtog dem allt bröds uppehälle.
Hina Gode da ilia sogega ha: iasi amola ilia ha: i manu logo hedofai dagoi.
17 Han sände en man framför dem; Joseph vardt såld till en träl.
Be E da dunu ea dio amo Yousefe, (e da udigili hawa: hamomusa: bidi lai) amo ili bisima: ne asunasi.
18 De tvingade hans fötter i fjettrar; hans kropp måste jern ligga;
Ea emo da sia: inega la: gi amola ea galogoa sisiga: le, ouli gisa: gisu ba: i.
19 Tilldess hans ord kom, och Herrans tal pröfvade honom.
E da se nabawane ouesalu amogainini ea musa: ba: la: lusu liligi da dafawane doaga: i dagoi ba: i. Hina Gode Ea sia: da ea ba: la: lusu da dafawane olelei.
20 Då sände Konungen bort, och lät gifva honom lös; herren öfver folken böd låta honom ut.
Amalalu, Idibidi hina bagade (e da fifi asi gala bagohame ouligisu) ea se iasu diasu logo doasima: ne sia: i.
21 Han satte honom till en herra öfver sitt hus; till en föreståndare öfver alla sina ägodelar;
E da Yousefe amo Idibidi gamane ouligima: ne sia: i. E da Idibidi soge huluane, ea fawane ouligima: ne sia: i. Yousefe da eagene dunu amola hina bagade
22 Att han skulle undervisa hans Förstar, efter sitt sätt, och lära hans äldsta vishet.
Hina bagade ea sia: beba: le, Yousefe da eagene dunu amola hina bagade ea fada: i sia: su dunu huluanema ouligi galu.
23 Och Israel for in uti Egypten, och Jacob vardt en främling i Hams land.
Amalalu, Ya: igobe da Idibidi sogega asili, ha: ini fi.
24 Och han lät sitt folk svåliga växa, och gjorde dem mägtigare än deras fiender.
Hina Gode da Ea fi dunuma, mano bagohame i. E da ilima ha lai dunu baligima: ne, gasa bagade Ea fi dunuma i.
25 Han förvände deras hjerta, så att de hans folk hätske vordo, och tänkte till att förtrycka hans tjenare med list.
Hina Gode da hamobeba: le, Idibidi dunu da Gode Ea fi dunuma bagade higasu. Idibidi dunu da Isala: ili dunuma bagadewane ogogosu.
26 Han sände sin tjenare Mose; Aaron, den han utvalt hade.
Amalalu, Gode da Ea ilegei hawa: hamosu dunu Mousese amola Elane ela asunasi.
27 De samme gjorde hans tecken ibland dem, och hans under i Hams land.
Ela da Gode Ea gasa bagade hou amola musa: hame ba: su hou amo Idibidi soge ganodini hamoi.
28 Han lät mörker komma, och gjordet mörkt; och de voro icke hans ordom ohörsamme.
Gode da Idibidi sogega gasi iasi. Be Idibidi dunu da Ea hamoma: ne sia: i nabawane hame hamoi.
29 Han förvände deras vatten i blod, och dräp deras fiskar.
E da ilia hano huluane maga: me a: i asili, menabo huluane bogogia: i.
30 Deras land gaf myckna paddor ifrå sig; ja, uti deras Konungars kamrar.
Guama da ilia soge huluane nabalesi. Hina bagade ea diasu amolawane guamaga nabalesi.
31 Han sade, då kom ohyra; löss uti alla deras landsändar.
Gode da hamoma: ne sia: beba: le, gagoba: amola mimini da soge huluane ganodini bagadewane wa: le lafia: su.
32 Han gaf dem hagel till regn; eldslåga uti deras land;
E da gibu mae iawane, mugene amola ha: ha: na fawane ilia sogega iasi.
33 Och slog deras vinträ och fikonaträ, och förderfvade trän i deras landsändar.
Amoga E da ilia waini efe amola figi ifa amola ifa huluane gugunufinisi dagoi.
34 Han sade, då kommo gräshoppor, gräsmatkar otalige;
E da hamoma: ne sia: beba: le, danuba: wa: i osea: i, idimu hamedeidafa, amo ilima asunasi.
35 Och de uppåto allt gräset i deras land, och uppfrätte frukten på deras mark;
Ilia da ifalabo amola ha: i manu bugi amo huluane na dagoi.
36 Och slog allt förstfödt uti deras land, alla deras första arfvingar.
E da Idibidi sosogo fi magobo dunu mano huluane fane lelegei.
37 Och han förde dem ut med silfver och guld, och ibland deras slägter var ingen krank.
Amalalu, E da Isala: ili dunu gadili oule asi. Ilia da silifa amola gouli gisawene gadili asi. Ilia huluane da dagumui amola gasa bagade ba: i.
38 Egypten var glad, att de utdrogo; ty deras fruktan var uppå dem fallen.
Idibidi dunu da iliba: le beda: i, amola ili ahoabeba: le hahawane ba: i.
39 Han utsträckte en molnsky till skjul, och eld om nattena till att lysa.
Gode da Ea fi dunuma mu mobiga dedeboi. Amola gasia hadigima: ne lalu iasi.
40 De bådo, och han lät komma åkerhöns; och han mättade dem med himmelsbröd.
Ilia Ema edegeiba: le, e da ilima aiyei (quail) sio i. E da Hebeneganini, ili sadima: ne, ha: i manu i.
41 Han öppnade bergsklippona, och vatten flöt derut, så att bäcker flöto i torra öknene.
E da igi da: iya fabeba: le, hano fudagala: le, musa: le sa: ili, hano bagadewane hafoga: i sogega hano yogo asi.
42 Ty han tänkte på sitt helga ord, det han till Abraham sin tjenare talat hade.
E da musa: Ea hawa: hamosu dunu A: ibalaha: mema hadigi ilegele sia: su, amo bu dawa: i.
43 Alltså förde han sitt folk ut med fröjd, och sina utkorade med glädje;
Amaiba: le, e da Ea ilegei fi dunu gadili oule asi. Amola ilia da hahawaneba: le, nodone gesami hea: i amola wele sia: i.
44 Och gaf dem Hedningarnas land, så att de folks gods intogo;
45 På det de skulle hålla hans rätter, och bevara hans lag. Halleluja.
Ea fi dunu da Ea sema amo noga: le nabawane hamoma: ne, amola Ea hamoma: ne sia: i amo huluane noga: le fa: no bobogema: ne, E da eno dunu fi ilia soge samogene, Ea fi dunuma i. Amola Ea fi dunu da eno dunu ilia bugili nasu soge gesoama: ne, E da logo doasi. Hina Godema nodoma!

< Psaltaren 105 >