< Psaltaren 104 >
1 Lofva Herran, min själ; Herre, min Gud, du äst ganska härlig, du äst dägelig och allstinges väl beprydd.
わが霊魂よヱホパをほめまつれ わが神ヱホバよなんぢは至大にして尊貴と稜威とを衣たまへり
2 Ljus är din klädnad, som du uppå hafver; du utsträcker himmelen såsom ett tapet.
なんぢ光をころものごとくにまとひ天を幕のごとくにはり
3 Du hvälfver honom ofvan med vatten; du far i skyn såsom i en vagn, och går på vädrens vingar;
水のなかにおのれの殿の棟梁をおき 雲をおのれの車となし 風の翼にのりあるき
4 Du, som gör dina Änglar till väder, och dina tjenare till eldslåga;
かぜを使者となし熖のいづる火を僕となしたまふ
5 Du, som grundar jordena på hennes botten, så att hon blifver i evig tid.
ヱホバは地を基のうへにおきて 永遠にうごくことなからしめたまふ
6 Med djupet betäcker du henne, såsom med ett kläde, och vatten stå öfver bergen.
衣にておほふがごとく大水にて地をおほひたまへり 水たたへて山のうへをこゆ
7 Men för ditt näpsande fly de; för ditt dundrande fara de bort.
なんぢ叱咤すれば水しりぞき 汝いかづちの聲をはなてば水たちまち去ぬ
8 Bergen resa högt upp, och dalarna sätta sig ned i det rum, som du dem skickat hafver.
あるひは山にのぼり或ひは谷にくだりて 汝のさだめたまへる所にゆけり
9 Du hafver satt ett mål, der komma de intet öfver; och måga icke åter betäcka jordena.
なんぢ界をたてて之をこえしめず ふたたび地をおほふことなからしむ
10 Du låter källor uppbrista i dalomen, så att vatten emellan bergen flyta;
ヱホバはいづみを谷にわきいだし給ふ その流は山のあひだにはしる
11 Att all djur på markene måga dricka, och vildåsnarna sin törst släcka.
かくて野のもろもろの獣にのましむ 野の驢馬もその渇をやむ
12 När dem sitta himmelens foglar, och sjunga på qvistarna.
空の鳥もそのほとりにすみ 樹梢の間よりさえづりうたふ
13 Du fuktar bergen ofvanefter; du gör landet fullt med frukt, den du förskaffar.
ヱホバはその殿よりもろもろの山に灌漑たまふ 地はなんぢのみわざの實によりて飽足ぬ
14 Du låter gräs växa för boskapen, och säd menniskomen till nytto; att du skall låta komma bröd utaf jordene;
ヱホバは草をはえしめて家畜にあたへ 田產をはえしめて人の使用にそなへたまふ かく地より食物をいだしたまふ
15 Och att vin skall fröjda menniskones hjerta, och hennes ansigte dägeligit varda af oljo, och bröd styrka menniskones hjerta;
人のこころを歓ばしむる葡萄酒 ひとの顔をつややかならしむるあぶら 人のこころを強からしむる糧どもなり
16 Att Herrans trä skola full med must stå; de cedreträ på Libanon, som han planterat hafver.
ヱホバの樹とその植たまへるレバノンの香柏とは飽足ぬべし
17 Der hafva foglarna sitt näste, och hägrar bo uppe i furoträn.
鳥はそのなかに巣をつくり鶴は松をその棲とせり
18 De höga berg äro de stengetters tillflykt, och stenklyfterna de kunilers.
たかき山は山羊のすまひ磐石は山鼠のかくるる所なり
19 Du gör månan, till att derefter skifta året; solen vet sin nedergång.
ヱホバは月をつくりて時をつかさどらせたまへり 日はその西にいることをしる
20 Du gör mörker, att natt varder; då draga sig all vilddjur ut;
なんぢ黑暗をつくりたまへば夜あり そのとき林のけものは皆しのびしのびに出きたる
21 De unga lejon, som ryta efter rof, och sin mat söka af Gudi;
わかき獅ほえて餌をもとめ神にくひものをもとむ
22 Men när solen uppgår, draga de bort, och lägga sig uti sina kulor.
日いづれば退きてその穴にふす
23 Så går då menniskan ut till sitt arbete, och till sitt åkerverk intill aftonen.
人はいでて工をとりその勤勞はゆふべにまでいたる
24 Herre, huru äro din verk så stor och mång! Du hafver visliga skickat dem all, och jorden är full af dina ägodelar.
ヱホバよなんぢの事跡はいかに多なる これらは皆なんぢの智慧にてつくりたまへり 汝のもろもろの富は地にみつ
25 Hafvet, det så stort och vidt är, der kräla uti, utan tal, både stor och liten djur.
かしこに大なるひろき海あり そのなかに數しられぬ匍ふもの小なる大なる生るものあり
26 Der gå skepp; der äro hvalfiskar, som du gjort hafver, att de deruti leka skola.
舟そのうへをはしり汝のつくりたまへる鰐そのうちにあそびたはぶる
27 Allt vänter efter dig, att du skall gifva dem mat i sin tid.
彼ら皆なんぢを俟望む なんぢ宜時にくひものを之にあたへたまふ
28 Då du gifver dem, så samla de; när du upplåter dina hand, så varda de med god ting mättade.
彼等はなんぢの予へたまふ物をひろふ なんぢ手をひらきたまへばかれら嘉物にあきたりぬ
29 Om du fördöljer ditt ansigte, så varda de förskräckte; du tager deras anda bort, så förgås de, och varda åter till stoft igen.
なんぢ面をおほひたまへば彼等はあわてふためく 汝かれらの氣息をとりたまへばかれらは死て塵にかへる
30 Du låter ut din anda, så varda de skapade, och du förnyar jordenes ansigte.
なんぢ霊をいだしたまへば百物みな造らるなんぢ地のおもてを新にしたまふ
31 Herrans ära är evig; Herren hafver behag till sin verk.
願くはヱホバの榮光とこしへにあらんことを ヱホバそのみわざを喜びたまはんことを
32 Han ser uppå jordena, så bäfvar hon; han kommer vid bergen, så ryka de.
ヱホバ地をみたまへば地ふるひ山にふれたまへば山は煙をいだす
33 Jag vill sjunga Herranom i mina lifsdagar, och lofva min Gud, så länge jag är till.
生るかぎりはヱホバに向ひてうたひ 我ながらふるほどはわが神をほめうたはん
34 Mitt tal behage honom väl; jag gläder mig af Herranom.
ヱホバをおもふわが思念はたのしみ深からん われヱホバによりて喜ぶべし
35 Syndarena hafve en ända på jordene, och de ogudaktige vare icke mer till; lofva, min själ, Herran. Halleluja.
罪人は地より絶滅され あしきものは復あらざるべし わが霊魂よヱホバをほめまつれヱホバを讃稱へよ