Psaltaren 103
1 En Psalm Davids. Lofva Herran, min själ, och allt det uti mig är, hans helga Namn.
De David. Bendice a Yahvé, alma mía, y todo cuanto hay en mí bendiga su santo Nombre.
2 Lofva Herran, min själ, och förgät icke, hvad godt han dig gjort hafver;
Bendice a Yahvé, alma mía, y no quieras olvidar todos sus favores.
3 Den dig alla dina synder förlåter, och helar alla dina brister;
Es Él quien perdona todas tus culpas, quien sana todas tus dolencias.
4 Den ditt lif förlöser ifrå förderf, och kröner dig med nåd och barmhertighet;
Él rescata de la muerte tu vida, Él te corona de bondad y misericordia.
5 Den dig uppfyller med tröst, att du dägelig varder, och gör dig ung och frisk såsom en örn.
Él harta de bienes tu vida; tu juventud se renueva como la del águila.
6 Herren skaffar rättfärdighet och dom, allom dem som orätt lida.
Yahvé practica la rectitud y a todos los oprimidos hace justicia.
7 Han hafver låtit Mose veta sina vägar; Israels barn sin verk.
Hizo conocer sus caminos a Moisés y a los hijos de Israel sus hazañas.
8 Barmhertig och nådelig är Herren, tålig och af stora mildhet.
Misericordioso y benigno es Yahvé, tarde en airarse y lleno de clemencia.
9 Han träter icke till evig tid, och vredgas icke evinnerliga.
No está siempre acusando, ni guarda rencor para siempre.
10 Han handlar icke med oss efter våra synder, och vedergäller oss icke efter våra missgerningar.
No nos trata conforme a nuestros pecados, ni nos paga según nuestras iniquidades.
11 Ty så hög som himmelen öfver jordena är, låter han sina nåd väldig vara öfver dem som frukta honom.
Pues cuanto se alza el cielo sobre la tierra, tanto prevalece su misericordia para los que le temen.
12 Så långt som öster är ifrå vester, låter han vår öfverträdelse vara ifrån oss.
Cuanto dista el Oriente del Occidente, tan lejos echa de nosotros nuestros delitos.
13 Såsom en fader förbarmar sig öfver barnen, så förbarmar sig Herren öfver dem som frukta honom.
Como un padre que se apiada de sus hijos, así Yahvé se compadece de los que le temen.
14 Ty han vet hvad vi för ett verk äre; han tänker derpå, att vi stoft äre.
Porque Él sabe de qué estamos formados: Él recuerda que somos polvo.
15 En menniska är i sitt lefvande såsom gräs; hon blomstras såsom ett blomster på markene.
Los días del hombre son como el heno; como la flor del campo, así florece.
16 När vädret deröfver går, så är det intet mer der, och dess rum känner det intet mer.
Apenas le roza el viento, y ya no existe; y ni siquiera se conoce el espacio que ocupó.
17 Men Herrans nåd varar ifrån evighet till evighet, öfver dem som frukta honom; och hans rättfärdighet intill barnabarn,
Mas la misericordia de Yahvé permanece [desde la eternidad y] hasta la eternidad, con los que le temen, y su protección, hasta los hijos de los hijos,
18 När dem som hans förbund hålla, och tänka uppå hans bud, att de derefter göra.
de los que conservan su alianza y recuerdan sus preceptos para cumplirlos.
19 Herren hafver beredt sin stol i himmelen, och hans rike skall råda öfver allt.
Yahvé tiene establecido su trono en el cielo, y su Reino gobernará el universo.
20 Lofver Herran, I hans Änglar, I starke hjeltar, som hans befallning uträtten, att man hans ords röst höra skall.
Bendecid a Yahvé todos sus ángeles, héroes poderosos que ejecutáis sus mandatos en cumplimiento de su palabra.
21 Lofver Herran, alle hans härar; I hans tjenare, som hans vilja gören.
Bendecid a Yahvé todos sus ejércitos, ministros suyos que hacéis su voluntad.
22 Lofver Herran, all hans verk uti all hans herradömes rum; min själ lofve Herran.
Bendecid a Yahvé todas sus obras, en todos los lugares de su imperio. Bendice tú, alma mía, a Yahvé.
