Psaltaren 103
1 En Psalm Davids. Lofva Herran, min själ, och allt det uti mig är, hans helga Namn.
Thaburi ya Daudi Gooca Jehova, wee ngoro yakwa; kĩrĩa gĩothe kĩrĩ thĩinĩ wakwa, gooca rĩĩtwa rĩake itheru.
2 Lofva Herran, min själ, och förgät icke, hvad godt han dig gjort hafver;
Gooca Jehova, wee ngoro yakwa, na ndũkariganĩrwo nĩ maũndũ mothe marĩa aanagwĩka:
3 Den dig alla dina synder förlåter, och helar alla dina brister;
o ũrĩa ũkũrekagĩra mehia maku mothe, na agakũhonia mĩrimũ yaku yothe,
4 Den ditt lif förlöser ifrå förderf, och kröner dig med nåd och barmhertighet;
ũrĩa ũkũũraga muoyo waku kuuma irima rĩa gĩkuũ, na agakũhumba wendo na tha taarĩ thũmbĩ ya ũnene,
5 Den dig uppfyller med tröst, att du dägelig varder, och gör dig ung och frisk såsom en örn.
o we ũkũhũũnagia na maũndũ mega nĩgeetha waanake waku werũhagio o ta wa nderi.
6 Herren skaffar rättfärdighet och dom, allom dem som orätt lida.
Jehova ekaga maũndũ ma ũthingu, na akarũgamĩrĩra kĩhooto kũrĩ arĩa othe ahinyĩrĩrie.
7 Han hafver låtit Mose veta sina vägar; Israels barn sin verk.
Nĩamenyithirie Musa njĩra ciake, nacio ciĩko ciake agĩcimenyithia andũ a Isiraeli:
8 Barmhertig och nådelig är Herren, tålig och af stora mildhet.
Jehova nĩ mũigua tha na nĩ mũtugi, ndahiũhaga kũrakara, na nĩaiyũirwo nĩ wendo mũingĩ.
9 Han träter icke till evig tid, och vredgas icke evinnerliga.
We ndaciirithanagia hĩndĩ ciothe, o na kana agatũũra arakarĩte nginya tene;
10 Han handlar icke med oss efter våra synder, och vedergäller oss icke efter våra missgerningar.
Ndatũherithagia ta ũrĩa mehia maitũ magĩrĩirwo, o na kana agatũrĩhia kũringana na waganu witũ ũrĩa ũigana.
11 Ty så hög som himmelen öfver jordena är, låter han sina nåd väldig vara öfver dem som frukta honom.
O ta ũrĩa igũrũ rĩraihanĩrĩirie na thĩ, ũguo no taguo wendo wake ũrĩ mũnene kũrĩ arĩa mamwĩtigĩrĩte;
12 Så långt som öster är ifrå vester, låter han vår öfverträdelse vara ifrån oss.
o ta ũrĩa irathĩro kũraihanĩrĩirie na ithũĩro-rĩ, ũguo no taguo atwehereirie mehia maitũ magatũraihĩrĩria.
13 Såsom en fader förbarmar sig öfver barnen, så förbarmar sig Herren öfver dem som frukta honom.
O ta ũrĩa mũthuuri aiguagĩra ciana ciake tha, ũguo no taguo Jehova aiguagĩra tha arĩa mamwĩtigĩrĩte;
14 Ty han vet hvad vi för ett verk äre; han tänker derpå, att vi stoft äre.
nĩgũkorwo we nĩoĩ ũrĩa tuombirwo, nĩaririkanaga atĩ ithuĩ tũrĩ o rũkũngũ.
15 En menniska är i sitt lefvande såsom gräs; hon blomstras såsom ett blomster på markene.
Ha ũhoro wa mũndũ-rĩ, matukũ make mahaana o ta nyeki, we acanũkaga o ta ihũa rĩa gĩthaka;
16 När vädret deröfver går, så är det intet mer der, och dess rum känner det intet mer.
rĩhurutagwo nĩ rũhuho rĩkehera, na harĩa rĩraarĩ rĩtingĩcooka kuonwo rĩngĩ.
17 Men Herrans nåd varar ifrån evighet till evighet, öfver dem som frukta honom; och hans rättfärdighet intill barnabarn,
No rĩrĩ, kuuma tene nginya tene wendo wa Jehova ũtũũraga harĩ arĩa mamwĩtigĩrĩte, naguo ũthingu wake ũgakinyĩra ciana cia ciana ciao,
18 När dem som hans förbund hålla, och tänka uppå hans bud, att de derefter göra.
o acio mamenyagĩrĩra kĩrĩkanĩro gĩake, na makaririkanaga gwathĩkĩra watho wake.
19 Herren hafver beredt sin stol i himmelen, och hans rike skall råda öfver allt.
Jehova nĩahaandĩte gĩtĩ gĩake kĩa ũnene kũu igũrũ, na ũthamaki wake wathaga maũndũ mothe.
20 Lofver Herran, I hans Änglar, I starke hjeltar, som hans befallning uträtten, att man hans ords röst höra skall.
Goocai Jehova, inyuĩ araika ake, inyuĩ njamba irĩ hinya, inyuĩ mwĩkaga ũrĩa oigĩte, o inyuĩ mwathĩkagĩra kiugo gĩake.
21 Lofver Herran, alle hans härar; I hans tjenare, som hans vilja gören.
Goocai Jehova, inyuĩ mbũtũ ciake ciothe cia igũrũ, o inyuĩ ndungata ciake iria ciĩkaga ũrĩa endaga.
22 Lofver Herran, all hans verk uti all hans herradömes rum; min själ lofve Herran.
Goocai Jehova, inyuĩ mawĩra make mothe mũrĩ kũrĩa guothe athamakaga. Wee ngoro yakwa, gooca Jehova.
