Psaltaren 103
1 En Psalm Davids. Lofva Herran, min själ, och allt det uti mig är, hans helga Namn.
“Of David.” Bless, O my soul, the Lord, and all that is within me, his holy name.
2 Lofva Herran, min själ, och förgät icke, hvad godt han dig gjort hafver;
Bless, O my soul, the Lord, and forget not all his benefits:
3 Den dig alla dina synder förlåter, och helar alla dina brister;
Who forgiveth all thy iniquities; who healeth all thy diseases;
4 Den ditt lif förlöser ifrå förderf, och kröner dig med nåd och barmhertighet;
Who redeemeth from the pit thy life; who crowneth thee with kindness and mercies;
5 Den dig uppfyller med tröst, att du dägelig varder, och gör dig ung och frisk såsom en örn.
Who satisfieth with happiness thy spirit, so that thy youth is renewed like the eagle's [plumage].
6 Herren skaffar rättfärdighet och dom, allom dem som orätt lida.
The Lord executeth righteousness, and justice for all that are oppressed.
7 Han hafver låtit Mose veta sina vägar; Israels barn sin verk.
He made known his ways unto Moses, unto the children of Israel his acts.
8 Barmhertig och nådelig är Herren, tålig och af stora mildhet.
Merciful and gracious is the Lord, long-suffering and abundant in kindness.
9 Han träter icke till evig tid, och vredgas icke evinnerliga.
Not for all eternity will he contend; nor will he for ever retain his anger.
10 Han handlar icke med oss efter våra synder, och vedergäller oss icke efter våra missgerningar.
Not in accordance with our sins hath he dealt with us; nor according to our iniquities hath he requited us.
11 Ty så hög som himmelen öfver jordena är, låter han sina nåd väldig vara öfver dem som frukta honom.
For as high as heaven is above the earth, so mighty is his kindness toward those that fear him.
12 Så långt som öster är ifrå vester, låter han vår öfverträdelse vara ifrån oss.
As far as the east is from the west, so far hath he removed from us our transgressions.
13 Såsom en fader förbarmar sig öfver barnen, så förbarmar sig Herren öfver dem som frukta honom.
As a father hath mercy on his children, so hath the Lord mercy on those that fear him.
14 Ty han vet hvad vi för ett verk äre; han tänker derpå, att vi stoft äre.
For he knoweth our frame; he remembereth that we are dust.
15 En menniska är i sitt lefvande såsom gräs; hon blomstras såsom ett blomster på markene.
As for man, like the grass are his days: as the blossom of the field, so doth he bloom.
16 När vädret deröfver går, så är det intet mer der, och dess rum känner det intet mer.
When a wind but passeth over it, it is gone, and its place will recognize it no more.
17 Men Herrans nåd varar ifrån evighet till evighet, öfver dem som frukta honom; och hans rättfärdighet intill barnabarn,
But the kindness of the Lord is from everlasting to everlasting over those that fear him, and his righteousness unto children's children,
18 När dem som hans förbund hålla, och tänka uppå hans bud, att de derefter göra.
To such as keep his covenant, and to those who remember his precepts to execute them.
19 Herren hafver beredt sin stol i himmelen, och hans rike skall råda öfver allt.
The Lord hath established in the heavens his throne; and his kingdom ruleth over all.
20 Lofver Herran, I hans Änglar, I starke hjeltar, som hans befallning uträtten, att man hans ords röst höra skall.
Bless the Lord, ye his angels, mighty in strength, that execute his word, hearkening unto the voice of his word.
21 Lofver Herran, alle hans härar; I hans tjenare, som hans vilja gören.
Bless ye the Lord, all his hosts, ye his ministers, that execute his will.
22 Lofver Herran, all hans verk uti all hans herradömes rum; min själ lofve Herran.
Bless the Lord, all his works, in all the places of his dominion; bless, O my soul, the Lord.
