Psaltaren 102

1 En Bön dens eländas, när han bedröfvad är, och sin klagan för Herranom utgjuter. Herre, hör mina bön, och låt mitt ropande till dig komma.

Oración del afligido, cuando está agobiado y vierte su queja ante Yahvé. ¡Escucha mi oración, Yahvé! Deja que mi grito llegue a ti.

2 Fördölj icke ditt ansigte för mig; i nödene böj dina öron till mig; när jag åkallar, så bönhör mig snarliga.

No escondas tu rostro de mí en el día de mi angustia. Poner el oído en mí. Contéstame rápidamente en el día cuando llame.

3 Ty mine dagar äro bortgångne såsom en rök, och mine ben äro förbrände såsom en brand.

Porque mis días se consumen como el humo. Mis huesos están quemados como una antorcha.

4 Mitt hjerta är slaget, och förtorkadt såsom hö; så att jag ock förgäter äta mitt bröd.

Mi corazón se ha marchitado como la hierba, y se ha secado, porque me olvido de comer mi pan.

5 Mine ben låda vid mitt kött, af gråtande och suckande.

Por la voz de mi gemido, mis huesos se pegan a mi piel.

6 Jag är lika som en pelikan i öknene; jag är lika som en stenuggla uti de förstörda städer.

Soy como un pelícano del desierto. Me he vuelto como un búho de los lugares de desecho.

7 Jag vakar, och är såsom en ensam fogel på taket.

Yo vigilo, y me he vuelto como un gorrión que está solo en el tejado.

8 Dagliga försmäda mig mine fiender, och de som mig bespotta, svärja vid mig.

Mis enemigos me reprochan todo el día. Los que están enfadados conmigo utilizan mi nombre como una maldición.

9 Ty jag äter asko såsom bröd, och blandar min dryck med gråt;

Porque he comido cenizas como pan, y mezclé mi bebida con lágrimas,

10 För ditt hots och vredes skull; att du hafver upphöjt mig, och i grund nederslagit mig.

a causa de tu indignación y tu ira; porque me has cogido y me has tirado.

11 Mine dagar äro framgångne såsom en skugge, och jag borttorkas såsom gräs.

Mis días son como una larga sombra. Me he marchitado como la hierba.

12 Men du, Herre, blifver evinnerliga, och din åminnelse ifrå slägte till slägte.

Pero tú, Yahvé, permanecerás para siempre; tu fama perdura por todas las generaciones.

13 Statt upp, och förbarma dig öfver Zion; ty det är tid, att du äst nådelig, och stunden är kommen.

Te levantarás y tendrás piedad de Sión, pues es hora de apiadarse de ella. Sí, ha llegado el momento de la puesta en escena.

14 Ty dine tjenare ville gerna, att det skulle bygdt varda, och sågo gerna, att dess sten och kalk tillredd vorde;

Porque tus siervos se complacen en sus piedras, y apiádate de su polvo.

15 Att Hedningarna måtte frukta ditt Namn, Herre, och alle Konungar på jordene dina äro;

Así las naciones temerán el nombre de Yahvé, todos los reyes de la tierra tu gloria.

16 Att Herren bygger Zion, och låter se sig i sin äro.

Porque Yahvé ha edificado a Sión. Ha aparecido en su gloria.

17 Han vänder sig till de öfvergifnas bön, och försmår icke deras bön.

Ha respondido a la oración de los indigentes, y no ha despreciado su oración.

18 Det varde beskrifvet för de efterkommande; och det folk, som skall skapadt varda, skall lofva Herran.

Esto se escribirá para la generación venidera. Un pueblo que será creado alabará a Yah,

19 Ty han skådar af sine helga högd, och Herren ser af himmelen på jordena;

porque ha mirado desde la altura de su santuario. Desde el cielo, Yahvé vio la tierra,

20 Att han skall höra dens fångnas suckande, och förlossa dödsens barn;

para escuchar los gemidos del prisionero, para liberar a los condenados a muerte,

21 På det de skola i Zion predika Herrans Namn, och hans lof i Jerusalem;

para que los hombres anuncien el nombre de Yahvé en Sión, y su alabanza en Jerusalén,

22 När folken sammankomma, och Konungariken, till att tjena Herranom.

cuando los pueblos están reunidos, los reinos, para servir a Yahvé.

23 Han tvingar på vägenom mina kraft; han förkortar mina dagar.

Él debilitó mis fuerzas a lo largo del recorrido. Acortó mis días.

24 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halfva dagar; dina år vara evinnerliga.

Dije: “Dios mío, no me lleves a la mitad de mis días. Sus años son a través de todas las generaciones.

25 Du hafver tillförene grundat jordena, och himlarna äro dina händers verk.

Desde antaño, tú pusiste los cimientos de la tierra. Los cielos son obra de tus manos.

26 De måste förgås, men du blifver; de skola alle föråldras såsom ett kläde; de skola förvandlade varda såsom en klädnad, när du förvandlar dem.

Ellos perecerán, pero tú perdurarás. Sí, todos ellos se desgastarán como una prenda de vestir. Los cambiarás como un manto, y serán cambiados.

27 Men du blifver såsom du äst, och dine år taga ingen ända.

Pero tú eres el mismo. Tus años no tendrán fin.

28 Dina tjenares barn varda blifvande, och deras säd skall trifvas för dig.

Los hijos de tus siervos continuarán. Su descendencia se establecerá ante ti”.