Psaltaren 102
1 En Bön dens eländas, när han bedröfvad är, och sin klagan för Herranom utgjuter. Herre, hör mina bön, och låt mitt ropande till dig komma.
oratio pauperis cum anxius fuerit et coram Domino effuderit precem suam Domine exaudi orationem meam et clamor meus ad te veniat
2 Fördölj icke ditt ansigte för mig; i nödene böj dina öron till mig; när jag åkallar, så bönhör mig snarliga.
non avertas faciem tuam a me in quacumque die tribulor inclina ad me aurem tuam in quacumque die invocavero te velociter exaudi me
3 Ty mine dagar äro bortgångne såsom en rök, och mine ben äro förbrände såsom en brand.
quia defecerunt sicut fumus dies mei et ossa mea sicut gremium aruerunt
4 Mitt hjerta är slaget, och förtorkadt såsom hö; så att jag ock förgäter äta mitt bröd.
percussum est ut faenum et aruit cor meum quia oblitus sum comedere panem meum
5 Mine ben låda vid mitt kött, af gråtande och suckande.
a voce gemitus mei adhesit os meum carni meae
6 Jag är lika som en pelikan i öknene; jag är lika som en stenuggla uti de förstörda städer.
similis factus sum pelicano solitudinis factus sum sicut nycticorax in domicilio
7 Jag vakar, och är såsom en ensam fogel på taket.
vigilavi et factus sum sicut passer solitarius in tecto
8 Dagliga försmäda mig mine fiender, och de som mig bespotta, svärja vid mig.
tota die exprobrabant mihi inimici mei et qui laudabant me adversus me iurabant
9 Ty jag äter asko såsom bröd, och blandar min dryck med gråt;
quia cinerem tamquam panem manducavi et poculum meum cum fletu miscebam
10 För ditt hots och vredes skull; att du hafver upphöjt mig, och i grund nederslagit mig.
a facie irae et indignationis tuae quia elevans adlisisti me
11 Mine dagar äro framgångne såsom en skugge, och jag borttorkas såsom gräs.
dies mei sicut umbra declinaverunt et ego sicut faenum arui
12 Men du, Herre, blifver evinnerliga, och din åminnelse ifrå slägte till slägte.
tu autem Domine in aeternum permanes et memoriale tuum in generationem et generationem
13 Statt upp, och förbarma dig öfver Zion; ty det är tid, att du äst nådelig, och stunden är kommen.
tu exsurgens misereberis Sion quia tempus miserendi eius quia venit tempus
14 Ty dine tjenare ville gerna, att det skulle bygdt varda, och sågo gerna, att dess sten och kalk tillredd vorde;
quoniam placuerunt servis tuis lapides eius et terrae eius miserebuntur
15 Att Hedningarna måtte frukta ditt Namn, Herre, och alle Konungar på jordene dina äro;
et timebunt gentes nomen Domini et omnes reges terrae gloriam tuam
16 Att Herren bygger Zion, och låter se sig i sin äro.
quia aedificabit Dominus Sion et videbitur in gloria sua
17 Han vänder sig till de öfvergifnas bön, och försmår icke deras bön.
respexit in orationem humilium et non sprevit precem eorum
18 Det varde beskrifvet för de efterkommande; och det folk, som skall skapadt varda, skall lofva Herran.
scribantur haec in generationem alteram et populus qui creabitur laudabit Dominum
19 Ty han skådar af sine helga högd, och Herren ser af himmelen på jordena;
quia prospexit de excelso sancto suo Dominus de caelo in terram aspexit
20 Att han skall höra dens fångnas suckande, och förlossa dödsens barn;
ut audiret gemitum conpeditorum ut solvat filios interemptorum
21 På det de skola i Zion predika Herrans Namn, och hans lof i Jerusalem;
ut adnuntiet in Sion nomen Domini et laudem suam in Hierusalem
22 När folken sammankomma, och Konungariken, till att tjena Herranom.
in conveniendo populos in unum et reges ut serviant Domino
23 Han tvingar på vägenom mina kraft; han förkortar mina dagar.
respondit ei in via virtutis suae paucitatem dierum meorum nuntia mihi
24 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halfva dagar; dina år vara evinnerliga.
ne revoces me in dimidio dierum meorum in generationem et generationem anni tui
25 Du hafver tillförene grundat jordena, och himlarna äro dina händers verk.
initio tu Domine terram fundasti et opera manuum tuarum sunt caeli
26 De måste förgås, men du blifver; de skola alle föråldras såsom ett kläde; de skola förvandlade varda såsom en klädnad, när du förvandlar dem.
ipsi peribunt tu autem permanes et omnes sicut vestimentum veterescent et sicut opertorium mutabis eos et mutabuntur
27 Men du blifver såsom du äst, och dine år taga ingen ända.
tu autem idem ipse es et anni tui non deficient
28 Dina tjenares barn varda blifvande, och deras säd skall trifvas för dig.
filii servorum tuorum habitabunt et semen eorum in saeculum dirigetur
