Psaltaren 102
1 En Bön dens eländas, när han bedröfvad är, och sin klagan för Herranom utgjuter. Herre, hör mina bön, och låt mitt ropande till dig komma.
ヱホバよわが祈をききたまへ 願くはわが號呼のこゑの御前にいたらんことを
2 Fördölj icke ditt ansigte för mig; i nödene böj dina öron till mig; när jag åkallar, så bönhör mig snarliga.
わが窮苦の日みかほを蔽ひたまふなかれ なんぢの耳をわれにかたぶけ 我がよぶ日にすみやかに我にこたへたまへ
3 Ty mine dagar äro bortgångne såsom en rök, och mine ben äro förbrände såsom en brand.
わがもろもろの日は煙のごとくきえ わが骨はたきぎのごとく焚るるなり
4 Mitt hjerta är slaget, och förtorkadt såsom hö; så att jag ock förgäter äta mitt bröd.
わがこころは草のごとく撃れてしほれたり われ糧をくらふを忘れしによる
5 Mine ben låda vid mitt kött, af gråtande och suckande.
わが歎息のこゑによりてわが骨はわが肉につく
6 Jag är lika som en pelikan i öknene; jag är lika som en stenuggla uti de förstörda städer.
われは野の鸅鸕のごとく荒たる跡のふくろふのごとくになりぬ
7 Jag vakar, och är såsom en ensam fogel på taket.
われ醒てねぶらず ただ友なくして屋蓋にをる雀のごとくなれり
8 Dagliga försmäda mig mine fiender, och de som mig bespotta, svärja vid mig.
わが仇はひねもす我をそしる 猖狂ひて我をせむるもの我をさして誓ふ
9 Ty jag äter asko såsom bröd, och blandar min dryck med gråt;
われは糧をくらふごとくに灰をくらひ わが飮ものには涙をまじへたり
10 För ditt hots och vredes skull; att du hafver upphöjt mig, och i grund nederslagit mig.
こは皆なんぢの怒と忿恚とによりてなり なんぢ我をもたげてなげすて給へり
11 Mine dagar äro framgångne såsom en skugge, och jag borttorkas såsom gräs.
わが齡はかたぶける日影のごとし またわれは草のごとく萎れたり
12 Men du, Herre, blifver evinnerliga, och din åminnelse ifrå slägte till slägte.
されどヱホバよなんぢは永遠にながらへ その名はよろづ世にながらへん
13 Statt upp, och förbarma dig öfver Zion; ty det är tid, att du äst nådelig, och stunden är kommen.
なんぢ起てシオンをあはれみたまはん そはシオンに恩惠をほどこしたまふときなり そのさだまれる期すでに來れり
14 Ty dine tjenare ville gerna, att det skulle bygdt varda, och sågo gerna, att dess sten och kalk tillredd vorde;
なんぢの僕はシオンの石をもよろこび その塵をさへ愛しむ
15 Att Hedningarna måtte frukta ditt Namn, Herre, och alle Konungar på jordene dina äro;
もろもろの國はヱホバの名をおそれ 地のもろもろの王はその榮光をおそれん
16 Att Herren bygger Zion, och låter se sig i sin äro.
ヱホバはシオンをきづき榮光をもてあらはれたまへり
17 Han vänder sig till de öfvergifnas bön, och försmår icke deras bön.
ヱホバは乏しきものの祈をかへりみ彼等のいのりを藐しめたまはざりき
18 Det varde beskrifvet för de efterkommande; och det folk, som skall skapadt varda, skall lofva Herran.
來らんとするのちの世のためにこの事をしるさん 新しくつくられたる民はヤハをほめたたふべし
19 Ty han skådar af sine helga högd, och Herren ser af himmelen på jordena;
ヱホバその聖所のたかき所よりみおろし天より地をみたまへり
20 Att han skall höra dens fångnas suckande, och förlossa dödsens barn;
こは俘囚のなげきをきき死にさだまれる者をときはなち
21 På det de skola i Zion predika Herrans Namn, och hans lof i Jerusalem;
人々のシオンにてヱホバの名をあらはしヱルサレムにてその頌美をあらはさんが爲なり
22 När folken sammankomma, och Konungariken, till att tjena Herranom.
かかる時にもろもろの民もろもろの國つどひあつまりてヱホバに事へまつらん
23 Han tvingar på vägenom mina kraft; han förkortar mina dagar.
ヱホバはわがちからを途にておとろへしめ わが齢をみじかからしめ給へり
24 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halfva dagar; dina år vara evinnerliga.
我いへりねがはくはわが神よわがすべての日のなかばにて我をとりさりたまふなかれ 汝のよはひは世々かぎりなし
25 Du hafver tillförene grundat jordena, och himlarna äro dina händers verk.
汝いにしへ地の基をすゑたまへり 天もまたなんぢの手の工なり
26 De måste förgås, men du blifver; de skola alle föråldras såsom ett kläde; de skola förvandlade varda såsom en klädnad, när du förvandlar dem.
これらは亡びん されど汝はつねに存らへたまはん これらはみな衣のごとくふるびん 汝これらを袍のごとく更たまはん されば彼等はかはらん
27 Men du blifver såsom du äst, och dine år taga ingen ända.
然れども汝はかはることなし なんぢの齢はをはらざるなり
28 Dina tjenares barn varda blifvande, och deras säd skall trifvas för dig.
汝のしもべの子輩はながらへん その裔はかたく前にたてらるべし
