< Psaltaren 102 >
1 En Bön dens eländas, när han bedröfvad är, och sin klagan för Herranom utgjuter. Herre, hör mina bön, och låt mitt ropande till dig komma.
A prayer of an afflicted [person] if he grows faint and before Yahweh he pours out complaint his. O Yahweh hear! prayer my and cry for help my to you let it come.
2 Fördölj icke ditt ansigte för mig; i nödene böj dina öron till mig; när jag åkallar, så bönhör mig snarliga.
May not you hide face your - from me on [the] day [when] it is distress to me incline to me ear your on [the] day [when] I will call out hurry answer me.
3 Ty mine dagar äro bortgångne såsom en rök, och mine ben äro förbrände såsom en brand.
For they have come to an end in smoke days my and bones my like a hearth they have been burned.
4 Mitt hjerta är slaget, och förtorkadt såsom hö; så att jag ock förgäter äta mitt bröd.
It has been struck like vegetation and it has withered heart my for I have forgotten from eating food my.
5 Mine ben låda vid mitt kött, af gråtande och suckande.
From [the] sound of groaning my it clings bone[s] my to flesh my.
6 Jag är lika som en pelikan i öknene; jag är lika som en stenuggla uti de förstörda städer.
I am like a desert owl of [the] wilderness I am like an owl of [the] waste places.
7 Jag vakar, och är såsom en ensam fogel på taket.
I am wakeful and I have become like a bird isolated on a roof.
8 Dagliga försmäda mig mine fiender, och de som mig bespotta, svärja vid mig.
All the day they have taunted me enemies my [those who] mock me by me they have sworn.
9 Ty jag äter asko såsom bröd, och blandar min dryck med gråt;
For ash[es] like food I have eaten and drinks my with weeping I have mixed.
10 För ditt hots och vredes skull; att du hafver upphöjt mig, och i grund nederslagit mig.
Because of indignation your and wrath your for you have picked up me and you have thrown away me.
11 Mine dagar äro framgångne såsom en skugge, och jag borttorkas såsom gräs.
Days my [are] like a shadow extended and I like vegetation I am withering.
12 Men du, Herre, blifver evinnerliga, och din åminnelse ifrå slägte till slägte.
And you O Yahweh for ever you sit and remembrance of you [is] to a generation and a generation.
13 Statt upp, och förbarma dig öfver Zion; ty det är tid, att du äst nådelig, och stunden är kommen.
You you will arise you will have compassion on Zion for [it is] [the] time to show favor to it for it has come [the] appointed time.
14 Ty dine tjenare ville gerna, att det skulle bygdt varda, och sågo gerna, att dess sten och kalk tillredd vorde;
For they take pleasure in servants your stones its and dust its they show favor to.
15 Att Hedningarna måtte frukta ditt Namn, Herre, och alle Konungar på jordene dina äro;
And they may fear nations [the] name of Yahweh and all [the] kings of the earth glory your.
16 Att Herren bygger Zion, och låter se sig i sin äro.
For he has built Yahweh Zion he has appeared in glory his.
17 Han vänder sig till de öfvergifnas bön, och försmår icke deras bön.
He has turned to [the] prayer of the destitute person and not he has despised prayer their.
18 Det varde beskrifvet för de efterkommande; och det folk, som skall skapadt varda, skall lofva Herran.
Let it be written this for a generation later and a people [who will] be created it will praise Yahweh.
19 Ty han skådar af sine helga högd, och Herren ser af himmelen på jordena;
For he has looked down from [the] height of holiness his Yahweh from heaven - to earth he has looked.
20 Att han skall höra dens fångnas suckande, och förlossa dödsens barn;
To hear [the] groaning of prisoner[s] to set free [the] sons of death.
21 På det de skola i Zion predika Herrans Namn, och hans lof i Jerusalem;
To recount in Zion [the] name of Yahweh and praise his in Jerusalem.
22 När folken sammankomma, och Konungariken, till att tjena Herranom.
When gather peoples together and kingdoms to serve Yahweh.
23 Han tvingar på vägenom mina kraft; han förkortar mina dagar.
He has humbled in the way (strength my *Q(K)*) he has cut short days my.
24 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halfva dagar; dina år vara evinnerliga.
I said O God my may not you lift up me in [the] middle of days my [are] in a generation of generations years your.
25 Du hafver tillförene grundat jordena, och himlarna äro dina händers verk.
Before the earth you founded and [were] [the] work of hands your [the] heavens.
26 De måste förgås, men du blifver; de skola alle föråldras såsom ett kläde; de skola förvandlade varda såsom en klädnad, när du förvandlar dem.
They - they will perish and you you will endure and all of them like garment they will wear out like clothing you will change them and they may pass away.
27 Men du blifver såsom du äst, och dine år taga ingen ända.
And you [are] he and years your not they will come to an end.
28 Dina tjenares barn varda blifvande, och deras säd skall trifvas för dig.
[the] children of Servants your they will dwell and offspring their before you it will be established.