< Psaltaren 102 >
1 En Bön dens eländas, när han bedröfvad är, och sin klagan för Herranom utgjuter. Herre, hör mina bön, och låt mitt ropande till dig komma.
Molitva nevoljnika koji je klonuo pa svoju tugu izlijeva Jahve, usliši molitvu moju, i vapaj moj k tebi da dođe!
2 Fördölj icke ditt ansigte för mig; i nödene böj dina öron till mig; när jag åkallar, så bönhör mig snarliga.
Nemoj sakrivati lice od mene u dan moje nevolje! Prigni k meni uho svoje: kad te prizovem, brzo me usliši!
3 Ty mine dagar äro bortgångne såsom en rök, och mine ben äro förbrände såsom en brand.
Jer moji dani nestaju poput dima, a moje kosti gore kao oganj.
4 Mitt hjerta är slaget, och förtorkadt såsom hö; så att jag ock förgäter äta mitt bröd.
Srce mi se suši kao pokošena trava i kruh svoj zaboravljam jesti.
5 Mine ben låda vid mitt kött, af gråtande och suckande.
Od snažnih jecaja mojih kosti mi uz kožu prionuše.
6 Jag är lika som en pelikan i öknene; jag är lika som en stenuggla uti de förstörda städer.
Sličan sam čaplji u pustinji, postah k'o ćuk na pustoj razvalini.
7 Jag vakar, och är såsom en ensam fogel på taket.
Ne nalazim sna i uzdišem k'o samotan vrabac na krovu.
8 Dagliga försmäda mig mine fiender, och de som mig bespotta, svärja vid mig.
Svagda me grde dušmani moji; mnome se proklinju što bjesne na me.
9 Ty jag äter asko såsom bröd, och blandar min dryck med gråt;
Pepeo jedem poput kruha, a piće svoje miješam sa suzama
10 För ditt hots och vredes skull; att du hafver upphöjt mig, och i grund nederslagit mig.
zbog tvoje ljutine i gnjeva, jer si me digao i bacio.
11 Mine dagar äro framgångne såsom en skugge, och jag borttorkas såsom gräs.
Moji su dani k'o oduljena sjena, a ja se, gle, sušim poput trave.
12 Men du, Herre, blifver evinnerliga, och din åminnelse ifrå slägte till slägte.
A ti, o Jahve, ostaješ dovijeka i tvoje ime kroza sva koljena.
13 Statt upp, och förbarma dig öfver Zion; ty det är tid, att du äst nådelig, och stunden är kommen.
Ustani, smiluj se Sionu: vrijeme je da mu se smiluješ - sada je čas!
14 Ty dine tjenare ville gerna, att det skulle bygdt varda, och sågo gerna, att dess sten och kalk tillredd vorde;
Jer milo je slugama tvojim kamenje njegovo, žale ruševine njegove.
15 Att Hedningarna måtte frukta ditt Namn, Herre, och alle Konungar på jordene dina äro;
Tad će se pogani bojati, Jahve, imena tvojega i svi kraljevi zemlje slave tvoje
16 Att Herren bygger Zion, och låter se sig i sin äro.
kad Jahve opet sazda Sion, kad se pokaže u slavi svojoj,
17 Han vänder sig till de öfvergifnas bön, och försmår icke deras bön.
kad se osvrne na prošnju ubogih i ne prezre molitve njihove.
18 Det varde beskrifvet för de efterkommande; och det folk, som skall skapadt varda, skall lofva Herran.
Nek' se zapiše ovo za budući naraštaj, puk što nastane neka hvali Jahvu.
19 Ty han skådar af sine helga högd, och Herren ser af himmelen på jordena;
Jer Jahve gleda sa svog uzvišenog svetišta, s nebesa na zemlju gleda
20 Att han skall höra dens fångnas suckande, och förlossa dödsens barn;
da čuje jauke sužnjeva, da izbavi smrti predane,
21 På det de skola i Zion predika Herrans Namn, och hans lof i Jerusalem;
da se na Sionu navijesti ime Jahvino i njegova hvala u Jeruzalemu
22 När folken sammankomma, och Konungariken, till att tjena Herranom.
kad se narodi skupe i kraljevstva da služe Jahvi.
23 Han tvingar på vägenom mina kraft; han förkortar mina dagar.
Putem je istrošio sile moje, skratio mi dane.
24 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halfva dagar; dina år vara evinnerliga.
Rekoh: “Bože moj, nemoj me uzeti u sredini dana mojih! Kroza sva koljena traju godine tvoje.
25 Du hafver tillförene grundat jordena, och himlarna äro dina händers verk.
U početku utemelji zemlju, i nebo je djelo ruku tvojih.
26 De måste förgås, men du blifver; de skola alle föråldras såsom ett kläde; de skola förvandlade varda såsom en klädnad, när du förvandlar dem.
Propast će, ti ćeš ostati, sve će ostarjeti kao odjeća. Mijenjaš ih poput haljine i nestaju:
27 Men du blifver såsom du äst, och dine år taga ingen ända.
ti si uvijek isti - godinama tvojim nema kraja.
28 Dina tjenares barn varda blifvande, och deras säd skall trifvas för dig.
Djeca će tvojih slugu živjeti u miru i potomstvo će njihovo trajati pred tobom.