Psaltaren 10
1 Herre, hvi träder du så långt ifrå fördöljer dig i nödenes tid?
ut quid Domine recessisti longe dispicis in oportunitatibus in tribulatione
2 Så länge den ogudaktige öfverhandena hafver, måste den elände lida; de hålla med hvarannan, och upptänka arga list.
dum superbit impius incenditur pauper conprehenduntur in consiliis quibus cogitant
3 Ty den ogudaktige berömmer sig af sitt sjelfsvåld; och den giruge välsignar sig, och lastar Herran.
quoniam laudatur peccator in desideriis animae suae et iniquus benedicitur
4 Den ogudaktige är så stolt och vred, att han frågar efter ingen; uti alla sina tankar håller han Gud för intet.
exacerbavit Dominum peccator secundum multitudinem irae suae non quaeret
5 Han håller fram med det han förehafver; dine domar äro fjerran ifrå honom; han handlar högmodeliga med alla sina fiendar.
non est Deus in conspectu eius inquinatae sunt viae illius in omni tempore auferuntur iudicia tua a facie eius omnium inimicorum suorum dominabitur
6 Han säger i sitt hjerta: Jag varder aldrig omstött; det skall ingen nöd hafva i evig tid.
dixit enim in corde suo non movebor a generatione in generationem sine malo
7 Hans mun är full med bannor, falskhet och bedrägeri; hans tunga kommer mödo och arbete åstad.
cuius maledictione os plenum est et amaritudine et dolo sub lingua eius labor et dolor
8 Han sitter i försåt i gårdomen; han dräper de oskyldiga hemliga; hans ögon vakta efter de fattiga.
sedet in insidiis cum divitibus in occultis ut interficiat innocentem
9 Han vaktar i hemlig rum, såsom ett lejon i kulone; han vaktar efter, att han må gripa den elända; och han griper honom, då han drager honom i sitt nät.
oculi eius in pauperem respiciunt insidiatur in abscondito quasi leo in spelunca sua insidiatur ut rapiat pauperem rapere pauperem dum adtrahit eum
10 Han förkrossar och nedertrycker, och till jordena slår den fattiga med våld.
in laqueo suo humiliabit eum inclinabit se et cadet cum dominatus fuerit pauperum
11 Han säger i sitt hjerta: Gud hafver förgätit det; han hafver bortdolt sitt ansigte, han ser det aldrig.
dixit enim in corde suo oblitus est Deus avertit faciem suam ne videat in finem
12 Statt upp, Herre Gud; upphäf dina hand; förgät icke den elända.
exsurge Domine Deus exaltetur manus tua ne obliviscaris pauperum
13 Hvi skall den ogudaktige försmäda Gud, och i sitt hjerta säga: Du sköter der intet om?
propter quid inritavit impius Deum dixit enim in corde suo non requiret
14 Du ser det ju; förty du skådar vedermödo och jämmer, det står i dina händer; de fattige befalla det dig; du äst de faderlösas hjelpare.
vides quoniam tu laborem et dolorem consideras ut tradas eos in manus tuas tibi derelictus est pauper orfano tu eras adiutor
15 Bryt sönder dens ogudaktigas arm, och besök det onda; så skall man hans ogudaktiga väsende intet mer finna.
contere brachium peccatoris et maligni quaeretur peccatum illius et non invenietur
16 Herren är Konung alltid och evinnerliga; Hedningarna måste förgås utu hans land.
Dominus regnabit in aeternum et in saeculum saeculi peribitis gentes de terra illius
17 De fattigas trängtan hörer du, Herre; deras hjerta är visst, att ditt öra aktar deruppå;
desiderium pauperum exaudivit Dominus praeparationem cordis eorum audivit auris tua
18 Att du skaffar dem faderlösa och fattiga rätt; att menniskan icke mer skall högmodas på jordene.
iudicare pupillo et humili ut non adponat ultra magnificare se homo super terram
