Psaltaren 1

1 Säll är den, som icke vandrar uti de ogudaktigas råd, och icke träder in uppå de syndares väg; ej heller sitter der de bespottare sitta;

Ne mutlu o insana ki, kötülerin öğüdüyle yürümez, Günahkârların yolunda durmaz, Alaycıların arasında oturmaz.

2 Utan hafver lust till Herrans lag, och talar om hans lag både dag och natt.

Ancak zevkini RAB'bin Yasası'ndan alır Ve gece gündüz onun üzerinde derin derin düşünür.

3 Han är såsom ett trä, planteradt vid vattubäcker, hvilket sina frukt bär i sinom tid, och dess löf förfalna intet; och hvad han gör, det lyckas väl.

Böylesi akarsu kıyılarına dikilmiş ağaca benzer, Meyvesini mevsiminde verir, Yaprağı hiç solmaz. Yaptığı her işi başarır.

4 Men de ogudaktige äro icke så; utan såsom agnar, som vädret bortförer.

Kötüler böyle değil, Rüzgarın savurduğu saman çöpüne benzerler.

5 Derföre blifva icke de ogudaktige i domenom, eller syndarena i de rättfärdigas församling.

Bu yüzden yargılanınca aklanamaz, Doğrular topluluğunda yer bulamaz günahkârlar.

6 Ty Herren känner de rättfärdigas väg; men de ogudaktigas väg förgås.

Çünkü RAB doğruların yolunu gözetir, Kötülerin yolu ise ölüme götürür.