< Psaltaren 1 >
1 Säll är den, som icke vandrar uti de ogudaktigas råd, och icke träder in uppå de syndares väg; ej heller sitter der de bespottare sitta;
Kefo avu'ava'ma nehaza vahe'mokizmi kea amage'ontege, kumi'ma nehaza vahe'mokizmi zamage ontege, mani'ne'za Anumzamofoma kiza zokago kema hunentaza vahe'enema nomaniza vahe'mo'za asomu eri'za muse hugahaze.
2 Utan hafver lust till Herrans lag, och talar om hans lag både dag och natt.
Ra Anumzamofo kasegema avesi avesi hunenteno, masane haninema agesa are'are'ma ana kasegegu'ma nehia vahe'mo'a,
3 Han är såsom ett trä, planteradt vid vattubäcker, hvilket sina frukt bär i sinom tid, och dess löf förfalna intet; och hvad han gör, det lyckas väl.
tinkenare me'nea zafamo'ma kna fatgo'are raga'a knare huno renentegeno, ani'na'amo'a harari osu tretre huno meankna huno, maka zama hania zamo'a knare zanke hugahie.
4 Men de ogudaktige äro icke så; utan såsom agnar, som vädret bortförer.
Hagi kefo zamavu'zamava'ma nehaza vahe'mo'za anara osugahazanki, zaho'mo witi hona'a eri hareno viankna hugahaze.
5 Derföre blifva icke de ogudaktige i domenom, eller syndarena i de rättfärdigas församling.
E'ina hu'negu kefo avu'ava'ma nehaza vahe'mota Anumzamo'ma keagama refkohu trate'ma mani'neno keagama refko huramantesigeta anankeaga agatenoresageno, kumi'ma nehaza vahe'mo'zanena fatgo zamavu'zamava'ma nehaza vahe kevufina omanigahaze.
6 Ty Herren känner de rättfärdigas väg; men de ogudaktigas väg förgås.
Na'ankure fatgo avu'ava'ma nehaza vahe'mokizmia Ra Anumzamo'a kegava huzmantegahianki, kefo avu'ava'ma nehaza vahe'mo'za haviza hu'za fanane hugahaze.