Ordspråksboken 1
1 Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
Engero za Sulemaani, mutabani wa Dawudi, kabaka wa Isirayiri.
2 Till att deraf lära vishet och tukt;
Yaziwandiika okuyigiriza abantu okuba n’amagezi n’okuyiga, era n’okutegeera ebigambo eby’obulabufu; eby’obulamu eby’amagezi n’empisa.
3 Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
Sulemaani yayagala abantu okuba n’empisa, n’obulamu obw’amagezi, okukolanga ebituufu, n’okubeera abenkanya n’okugobereranga ensonga;
4 Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
okuyigiriza amagezi abatalina bumanyirivu, n’abavubuka okufuna okumanya n’okutegeera.
5 Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
N’abantu ab’amagezi nabo bwe bawulira beeyongere okuyiga n’abategeevu beeyongere okubangulwa.
6 Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
Era engero zino zaawandiikibwa okutegeera engero, enjogera n’ebikokyo.
7 Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
Kale mu kutya Mukama amagezi mwe gasookera, naye abasirusiru banyooma amagezi n’okulagirirwa.
8 Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
Mwana wange ossangayo omwoyo eri ebiragiro bya kitaawo, era tolekanga kukuutira kwa maama wo;
9 Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
bijja kuba ngule eneeweesanga omutwe gwo ekitiibwa, n’emikuufu mu bulago bwo.
10 Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
Mwana wange abakozi b’ebibi bwe bakusendasendanga, tokkirizanga.
11 Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
Bwe bakugambanga nti, “Tugende ffenna twesanyuse, tunyage, tubbe n’okutta; tokkirizanga;
12 Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol h7585)
ng’entaana bw’emira abantu, naffe tubamire tutyo nga bakyali balamu, era nga balamba, ng’abagenda mu bunnya obuwanvu; (Sheol h7585)
13 Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
nga twefunira eby’obugagga bye tutakoleredde, ne tujjuza amayumba gaffe obugagga obubbe;
14 Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
ng’ababi batuyita tubeegatteko, tugabane kyenkanyi ebibbe n’ebinyage.”
15 Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
Mwana wange totambuliranga wamu nabo, era ekigere kyo kiziyize okukwatanga ekkubo lyabwe:
16 Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
Kubanga ebigere byabwe bidduka bunnambiro okukola ebibi, era kibanguyira okuyiwa omusaayi.
17 Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
Nga kuba kumala biseera okutega omutego, ng’ekinyonyi ky’oyagala okukwata kikulaba,
18 Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
naye abantu ng’abo baba beetega bokka, baba beetega omutego ogunaabakwasa bo bennyini.
19 Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
Bwe lityo bwe libeera ekkubo lya buli muntu anoonya okugaggawalira mu bukyamu. Obugagga obw’engeri eyo busaanyaawo obulamu bw’abo ababufuna.
20 Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
Amagezi galeekaanira waggulu mu nguudo; gayimusa amaloboozi gaago, mu bifo ebigazi eby’omu bibuga.
21 Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
Ne galeekaanira waggulu, mu kifo enguudo ennene we zisisinkanira, era gasinzira mu miryango gy’ekibuga ne googera:
22 Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
Mulituusa ddi mmwe ab’amagezi amatono obutayagala kweyongera kuyiga by’amagezi, nammwe ab’amalala okunyoomanga eby’amagezi n’abasirusiru okukyawanga okumanya?
23 Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
Kale singa muwuliriza okunenya kwange, laba, ndifuka omutima gwange n’ebirowoozo byange mu mmwe.
24 Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
Kubanga na bayita ne mugaana okuwuliriza, ne ngolola omukono ne wataba n’omu afaayo,
25 Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
era ne mutafaayo ku magezi ge nabawa, era ne mugaana okubuulirira kwange kwonna,
26 Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
kale nange ndibasekerera nga muli mu nnaku, era mbakudaalire ng’entiisa ebagwiridde.
27 När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
Entiisa bw’eribajjira ng’omuyaga omungi, ennaku n’okubonaabona, okulumwa n’obubalagaze,
28 Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
kale balinkoowoola, naye siriyitaba; balinnoonya obutaweera naye ne batandaba.
29 Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
Kubanga baakyawa okuyigirizibwa, n’okumanya, era ne bamalirira obutatya Mukama.
30 Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
Ne bagaana okuwuliriza amagezi gange; ne banyooma okunenya kwange kwonna.
31 Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
Kyebaliva balya ebibala eby’ekkubo lyabwe ebbi, era ne bajjula ebibala eby’enkwe zaabwe.
32 Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
Obusirusiru bulitta ab’amagezi amatono n’obutafaayo bulizikiriza abasirusiru,
33 Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.
naye buli ampuliriza anaabeeranga mirembe, ng’agumye nga talina kutya kwonna.
