Ordspråksboken 1
1 Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
parabolae Salomonis filii David regis Israhel
2 Till att deraf lära vishet och tukt;
ad sciendam sapientiam et disciplinam
3 Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
ad intellegenda verba prudentiae et suscipiendam eruditionem doctrinae iustitiam et iudicium et aequitatem
4 Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
ut detur parvulis astutia adulescenti scientia et intellectus
5 Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
audiens sapiens sapientior erit et intellegens gubernacula possidebit
6 Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
animadvertet parabolam et interpretationem verba sapientium et enigmata eorum
7 Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
timor Domini principium scientiae sapientiam atque doctrinam stulti despiciunt
8 Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
audi fili mi disciplinam patris tui et ne dimittas legem matris tuae
9 Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
ut addatur gratia capiti tuo et torques collo tuo
10 Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
fili mi si te lactaverint peccatores ne adquiescas
11 Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
si dixerint veni nobiscum insidiemur sanguini abscondamus tendiculas contra insontem frustra
12 Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol h7585)
degluttiamus eum sicut infernus viventem et integrum quasi descendentem in lacum (Sheol h7585)
13 Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
omnem pretiosam substantiam repperiemus implebimus domos nostras spoliis
14 Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
sortem mitte nobiscum marsuppium unum sit omnium nostrum
15 Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
fili mi ne ambules cum eis prohibe pedem tuum a semitis eorum
16 Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
pedes enim illorum ad malum currunt et festinant ut effundant sanguinem
17 Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
frustra autem iacitur rete ante oculos pinnatorum
18 Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
ipsique contra sanguinem suum insidiantur et moliuntur fraudes contra animas suas
19 Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
sic semitae omnis avari animas possidentium rapiunt
20 Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
sapientia foris praedicat in plateis dat vocem suam
21 Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
in capite turbarum clamitat in foribus portarum urbis profert verba sua dicens
22 Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
usquequo parvuli diligitis infantiam et stulti ea quae sibi sunt noxia cupiunt et inprudentes odibunt scientiam
23 Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
convertimini ad correptionem meam en proferam vobis spiritum meum et ostendam verba mea
24 Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
quia vocavi et rennuistis extendi manum meam et non fuit qui aspiceret
25 Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
despexistis omne consilium meum et increpationes meas neglexistis
26 Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
ego quoque in interitu vestro ridebo et subsannabo cum vobis quod timebatis advenerit
27 När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
cum inruerit repentina calamitas et interitus quasi tempestas ingruerit quando venerit super vos tribulatio et angustia
28 Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
tunc invocabunt me et non exaudiam mane consurgent et non invenient me
29 Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
eo quod exosam habuerint disciplinam et timorem Domini non susceperint
30 Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
nec adquieverint consilio meo et detraxerint universae correptioni meae
31 Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
comedent igitur fructus viae suae suisque consiliis saturabuntur
32 Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
aversio parvulorum interficiet eos et prosperitas stultorum perdet illos
33 Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.
qui autem me audierit absque terrore requiescet et abundantia perfruetur malorum timore sublato
