< Ordspråksboken 1 >
1 Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
ダビデの子、イスラエルの王ソロモンの箴言。
2 Till att deraf lära vishet och tukt;
これは人に知恵と教訓とを知らせ、悟りの言葉をさとらせ、
3 Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
賢い行いと、正義と公正と公平の教訓をうけさせ、
4 Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
思慮のない者に悟りを与え、若い者に知識と慎みを得させるためである。
5 Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
賢い者はこれを聞いて学に進み、さとい者は指導を得る。
6 Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
人はこれによって箴言と、たとえと、賢い者の言葉と、そのなぞとを悟る。
7 Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
主を恐れることは知識のはじめである、愚かな者は知恵と教訓を軽んじる。
8 Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
わが子よ、あなたは父の教訓を聞き、母の教を捨ててはならない。
9 Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
それらは、あなたの頭の麗しい冠となり、あなたの首の飾りとなるからである。
10 Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
わが子よ、悪者があなたを誘っても、それに従ってはならない。
11 Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
彼らがあなたに向かって、「一緒に来なさい。われわれは待ち伏せして、人の血を流し、罪のない者を、ゆえなく伏してねらい、
12 Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol )
陰府のように、彼らを生きたままで、のみ尽し、健やかな者を、墓に下る者のようにしよう。 (Sheol )
13 Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
われわれは、さまざまの尊い貨財を得、奪い取った物で、われわれの家を満たそう。
14 Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
あなたもわれわれの仲間に加わりなさい、われわれは共に一つの金袋を持とう」と言っても、
15 Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
わが子よ、彼らの仲間になってはならない、あなたの足をとどめて、彼らの道に行ってはならない。
16 Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
彼らの足は悪に走り、血を流すことに速いからだ。
17 Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
すべて鳥の目の前で網を張るのは、むだである。
18 Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
彼らは自分の血を待ち伏せし、自分の命を伏してねらうのだ。
19 Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
すべて利をむさぼる者の道はこのようなものである。これはその持ち主の命を取り去るのだ。
20 Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
知恵は、ちまたに呼ばわり、市場にその声をあげ、
21 Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
城壁の頂で叫び、町の門の入口で語る。
22 Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
「思慮のない者たちよ、あなたがたは、いつまで思慮のないことを好むのか。あざける者は、いつまで、あざけり楽しみ、愚かな者は、いつまで、知識を憎むのか。
23 Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
わたしの戒めに心をとめよ、見よ、わたしは自分の思いを、あなたがたに告げ、わたしの言葉を、あなたがたに知らせる。
24 Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
わたしは呼んだが、あなたがたは聞くことを拒み、手を伸べたが、顧みる者はなく、
25 Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
かえって、あなたがたはわたしのすべての勧めを捨て、わたしの戒めを受けなかったので、
26 Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
わたしもまた、あなたがたが災にあう時に、笑い、あなたがたが恐慌にあう時、あざけるであろう。
27 När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
これは恐慌が、あらしのようにあなたがたに臨み、災が、つむじ風のように臨み、悩みと悲しみとが、あなたがたに臨む時である。
28 Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
その時、彼らはわたしを呼ぶであろう、しかし、わたしは答えない。ひたすら、わたしを求めるであろう、しかし、わたしに会えない。
29 Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
彼らは知識を憎み、主を恐れることを選ばず、
30 Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
わたしの勧めに従わず、すべての戒めを軽んじたゆえ、
31 Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
自分の行いの実を食らい、自分の計りごとに飽きる。
32 Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
思慮のない者の不従順はおのれを殺し、愚かな者の安楽はおのれを滅ぼす。
33 Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.
しかし、わたしに聞き従う者は安らかに住まい、災に会う恐れもなく、安全である」。