< Ordspråksboken 1 >
1 Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
O NA olelo akamai a Solomona ke keiki a Davida ke alii o ka Iseraela.
2 Till att deraf lära vishet och tukt;
He mea ia e ike ai i ka noiau a me ke aoia mai, E hoomaopopo i na olelo e naauao ai;
3 Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
E loaa'i ka ike e akamai ai, Ma ka pono a me ka hoopono, a me ka pololei;
4 Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
E haawi i ka maalea i ka poe naaupo, A me ka ike, a me ka noonoo i ke kanaka ui.
5 Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
E hoolohe ka mea naauao, a mahuahua ka ike, E loaa no i ka mea i aoia'i ka ike o naauao ai;
6 Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
E ike i ka olelo akamai a me ka hoakaka ana o ia mea, I na olelo a ka poe naauao, a me ka lakou olelo pohihi.
7 Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
O ka makau ia Iehova, oia ka hoomaka ana o ka ike; A o ka naauao. a me ke aoia mai, ua hoowahawahaia e ka poe lapuwale.
8 Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
E kuu keiki, e hooloke mai i ke ao ana a kou makuakane, Aole hoi e haalele i ke kanawai o kou maku wahine;
9 Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
No ka mea, he mea nani ia no kou poo, He mau lei hoi no kou a-i.
10 Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
E kuu keiki, ina e hoowale wale mai ka poe hewa ia oe, Mai ae aku oe.
11 Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
Ina lakou e olelo mai, E, e hele pu kakou, E hoohalua no ke koko, E hoohalua wale i ka mea hala ole;
12 Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol )
E moni ola ia lakou me he malu make, E moni okoa hoi e like me ka poe e haule ana i ka lua: (Sheol )
13 Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
E loaa ia kakou ka waiwai maikai he nui, E hoopiha i ko kakou mau hale me ka waiwai pio;
14 Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
E hailona pu oe me makou i kou kuleana, I hookahi hipuu na kakou a pau:
15 Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
E kuu kiekie e, mai hele pu oe mo lakou ma ke ala; E haalele kou wawae i ko lakou mau kuamoo;
16 Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
No ka mea, holo kiki ko lakou wawae i ka hewa, Wikiwiki hoi lakou i ka hookahe koko.
17 Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
Make hewa no ke kau ana i ka hei, Ma ke alo o na mea eheu a pau.
18 Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
Moe malu lakou no ko lakou koko; Makaala hoi no na uhane o lakou.
19 Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
Pela ka aoao o ka poe makee waiwai a pau, E kaili ana i ke ola o ka mea nona ia.
20 Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
Hea ae la ka naauao mawaho; Pane mai kona leo ma ke alanui;
21 Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
Ma ka welau o na ala oia e kahea mai ai: Ma na kahua o na puka kulanakauhale kana olelo ana, I mai la,
22 Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
Pehea ka loihi, e ka poe ike ole, E makemake ai oukou i ka naaupo? A oukou hoi, e ka poe hoowahawaha, E makemake ai i ka hoowahawaha ana? A o oukou, e ka poe naaupo, e inaina aku ai i ka naauao?
23 Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
E huli mai oukou i ka'u ao ana; Aia hoi e niuini aku au i ko'u Uhane maluna o oukou. E hoike aku hoi ia oukou i ka'u mau olelo.
24 Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
I ko'u wa i hea aku ai, hoole mai oukou; Kikoo aku la au i ko'u lima, aohe mea i manao mai;
25 Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
Haalele oukou i ko'u mau manao a pau, Aole hoi oukou i makemake i ka'u ao ana:
26 Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
Nolaila, i ko oukou popilikia e akaaka au, E hoowahawaha au i ka hiki ana o ko oukou makau;
27 När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
A hiki mai ko oukou makau me he mea ino la, A hookokoke mai ko oukou popilikia me he puahiohio la, A loohia oukou e ka pilihua a me ke kaumaha:
28 Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
Alaila, e hea mai lakou ia'u, aole au e pane aku; E imi koke lakou ia'u aole e loaa mai;
29 Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
No ka mea, hoowahawaha lakou i ka ike, A o ka makau ia Iehova, aole lakou i koho mai;
30 Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
Aole o lakou makemake i ka'u ao ana; Manao ino hoi i ka'u mau olelo a pau.
31 Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
Nolaila, e ai lakou i ka hua o ko lakou aoao iho, A ma ko ka manao ana o lakou e maona ai.
32 Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
No ka mea, o ka haalele ana aku o ka poe naaupo, oia ko lakou pepehiia mai, A o ka noho nanea ana o ka poe lapuwale, o ko lakou make ia.
33 Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.
Aka, o ka mea hoolohe mai ia'u. e noho oluolu no ia, E noho no ia me ka makau ole i ka poino.