< Ordspråksboken 1 >

1 Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
The wise sayings of Solomon, the son of David, king of Israel.
2 Till att deraf lära vishet och tukt;
To have knowledge of wise teaching; to be clear about the words of reason:
3 Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
To be trained in the ways of wisdom, in righteousness and judging truly and straight behaviour:
4 Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
To make the simple-minded sharp, and to give the young man knowledge, and serious purpose:
5 Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
(The wise man, hearing, will get greater learning, and the acts of the man of good sense will be wisely guided: )
6 Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
To get the sense of wise sayings and secrets, and of the words of the wise and their dark sayings.
7 Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
The fear of the Lord is the start of knowledge: but the foolish have no use for wisdom and teaching.
8 Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
My son, give ear to the training of your father, and do not give up the teaching of your mother:
9 Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
For they will be a crown of grace for your head, and chain-ornaments about your neck.
10 Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
My son, if sinners would take you out of the right way, do not go with them.
11 Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
If they say, Come with us; let us make designs against the good, waiting secretly for the upright, without cause;
12 Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol h7585)
Let us overcome them living, like the underworld, and in their strength, as those who go down to death; (Sheol h7585)
13 Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
Goods of great price will be ours, our houses will be full of wealth;
14 Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
Take your chance with us, and we will all have one money-bag:
15 Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
My son, do not go with them; keep your feet from their ways:
16 Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
For their feet are running after evil, and they are quick to take a man's life.
17 Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
Truly, to no purpose is the net stretched out before the eyes of the bird:
18 Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
And they are secretly waiting for their blood and making ready destruction for themselves.
19 Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
Such is the fate of everyone who goes in search of profit; it takes away the life of its owners.
20 Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
Wisdom is crying out in the street; her voice is loud in the open places;
21 Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
Her words are sounding in the meeting-places, and in the doorways of the town:
22 Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
How long, you simple ones, will foolish things be dear to you? and pride a delight to the haters of authority? how long will the foolish go on hating knowledge?
23 Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
Be turned again by my sharp words: see, I will send the flow of my spirit on you, and make my words clear to you.
24 Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
Because your ears were shut to my voice; no one gave attention to my out-stretched hand;
25 Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
You were not controlled by my guiding, and would have nothing to do with my sharp words:
26 Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
So in the day of your trouble I will be laughing; I will make sport of your fear;
27 När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
When your fear comes on you like a storm, and your trouble like a rushing wind; when pain and sorrow come on you.
28 Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
Then I will give no answer to their cries; searching for me early, they will not see me:
29 Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
For they were haters of knowledge, and did not give their hearts to the fear of the Lord:
30 Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
They had no desire for my teaching, and my words of protest were as nothing to them.
31 Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
So the fruit of their way will be their food, and with the designs of their hearts they will be made full.
32 Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
For the turning back of the simple from teaching will be the cause of their death, and the peace of the foolish will be their destruction.
33 Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.
But whoever gives ear to me will take his rest safely, living in peace without fear of evil.

< Ordspråksboken 1 >