< Ordspråksboken 9 >

1 Visheten byggde sitt hus, och högg sju pelare;
دانایی خانووی خۆی بنیاد ناوە، حەوت کۆڵەکەکەی داتاشیوە.
2 Och slagtade sin boskap, skänkte sitt vin, och tillredde sitt bord;
سەربڕدراوەکەی سەربڕیوە و شەرابەکەی تێکەڵ کردووە، هەروەها خوانەکەی ئامادە کردووە.
3 Och sände sina tjenarinnor ut, till att bjuda upp på stadsens palats:
کەنیزەکانی خۆی ناردووە و بانگ دەکات، لەسەر بەرزاییەکانی شار:
4 Den fåkunnig är, han komme hit; och till de dårar sade hon:
«کێ ساویلکەیە، با ڕوو لێرە بکات!» بە تێنەگەیشتووش دەڵێت:
5 Kommer, äter af mitt bröd, och dricker af vinet, som jag skänker;
«وەرن، لە نانی من بخۆن و لەو شەرابەی تێکەڵم کردووە بخۆنەوە.
6 Öfvergifver det galna väsendet, så fån I lefva; och går på förståndsens väg.
واز لە ساویلکەیی بهێنن و بژین، بە ڕێگای تێگەیشتندا بڕۆن.»
7 Hvilken som tuktar bespottaren, han får skam igen; och den som straffar en ogudaktigan, han varder försmädad.
ئەوەی گاڵتەجاڕ تەمبێ بکات شەرمەزاری دەست دەکەوێت، ئەوەی بەدکار سەرزەنشت بکات خۆی لەکەدار دەکات.
8 Straffa bespottaren intet, att han icke hatar dig; straffa den visa, han skall älska dig.
سەرزەنشتی گاڵتەجاڕ مەکە، نەوەک ڕقی لێت بێتەوە؛ سەرزەنشتی دانا بکە، تۆی خۆشدەوێت.
9 Gif dem visa, så skall han ännu visare varda; lär den rättfärdiga, så växer han till i lärdom.
ڕێنمایی دانا بکە، داناتر دەبێت، کەسێکی ڕاستودروست فێر بکە، زاناتر دەبێت.
10 Vishetenes begynnelse är Herrans fruktan, och förstånd lärer hvad heligt är;
لەخواترسی سەرەتای داناییە، ناسینی خودای پیرۆزیش تێگەیشتنە،
11 Ty igenom mig skola dine dagar månge varda, och dins lifs år dig flere varda.
چونکە بە دانایی ڕۆژگارت زیاد دەکات، ساڵانی ژیانت پتر دەبێت.
12 Äst du vis, så äst du dig vis; äst du en bespottare, så måste du umgälla det allena.
ئەگەر دانا بیت، داناییەکەت پاداشتت دەداتەوە؛ ئەگەر گاڵتەجاڕ بیت، تەنها لەسەر خۆت دەکەوێت.
13 Men en galen ostadig qvinna, full med sqvaller, och fåvitsk;
گێلایەتی وەک خاتوونێکی بە بۆڵەبۆڵە، ساویلکەیە و هیچ شتێک نازانێت.
14 Sitter i sins hus dörr, på en stol, högt uppe i stadenom;
لە بەردەرگای ماڵەکەی دادەنیشێت، لەسەر کورسییەک لە بەرزترین شوێنی شار،
15 Till att bjuda alla de der framom gå, och rättelliga vandra på sinom vägom:
بۆ بانگکردنی ڕێبوارەکان، ئەوانەی لە ڕێچکەی خۆیان دەڕۆن:
16 Den der fåkunnig är, han komme hit. Och till de dårar säger hon:
«کێ ساویلکەیە، با ڕوو لێرە بکات!» بە تێنەگەیشتووش دەڵێت:
17 Stulet vatten är sött, och fördoldt bröd är lustigt.
«ئاوی دزراو شیرینە، نانی بە دزی بەتامە.»
18 Men han vet icke, att der äro de döde, och hennes gäster uti djupa helvetet. (Sheol h7585)
بەڵام ئەوان نازانن، خێوەکان لەوێن، میوانەکانی نەزانیش لەناو جەرگەی جیهانی مردوواندان. (Sheol h7585)

< Ordspråksboken 9 >