Ordspråksboken 9
1 Visheten byggde sitt hus, och högg sju pelare;
Wisdom hath builded her house; She hath hewn out her seven pillars.
2 Och slagtade sin boskap, skänkte sitt vin, och tillredde sitt bord;
She hath killed her fatlings; She hath mingled her wine; Yea, she hath furnished her table.
3 Och sände sina tjenarinnor ut, till att bjuda upp på stadsens palats:
She hath sent forth her maidens; She crieth aloud upon the highest places of the city:
4 Den fåkunnig är, han komme hit; och till de dårar sade hon:
“Whoever is simple, let him turn in hither!” To him that is void of understanding she saith,
5 Kommer, äter af mitt bröd, och dricker af vinet, som jag skänker;
“Come, eat of my bread, And drink of the wine which I have mingled!
6 Öfvergifver det galna väsendet, så fån I lefva; och går på förståndsens väg.
Forsake folly, and live! And go forward in the way of understanding!
7 Hvilken som tuktar bespottaren, han får skam igen; och den som straffar en ogudaktigan, han varder försmädad.
“He who correcteth a scoffer Bringeth shame upon himself; And he who rebuketh the wicked Bringeth upon himself a stain.
8 Straffa bespottaren intet, att han icke hatar dig; straffa den visa, han skall älska dig.
Rebuke not a scoffer, lest he hate thee; Rebuke a wise man, and he will love thee.
9 Gif dem visa, så skall han ännu visare varda; lär den rättfärdiga, så växer han till i lärdom.
Give instruction to a wise man, and he will be yet wiser; Teach a righteous man, and he will increase his learning.
10 Vishetenes begynnelse är Herrans fruktan, och förstånd lärer hvad heligt är;
The fear of the LORD is the beginning of wisdom, And the knowledge of the Most Holy is understanding.
11 Ty igenom mig skola dine dagar månge varda, och dins lifs år dig flere varda.
Yea, through me thy days shall be multiplied, And the years of thy life shall be increased.
12 Äst du vis, så äst du dig vis; äst du en bespottare, så måste du umgälla det allena.
If thou art wise, thou art wise for thyself; And if thou art a scoffer, thou alone must bear it.”
13 Men en galen ostadig qvinna, full med sqvaller, och fåvitsk;
The foolish woman is clamorous; She is very simple, and careth for nothing.
14 Sitter i sins hus dörr, på en stol, högt uppe i stadenom;
She sitteth at the door of her house, Upon a seat in the high places of the city,
15 Till att bjuda alla de der framom gå, och rättelliga vandra på sinom vägom:
To call aloud to those that pass by, Who go straight forward in their ways,
16 Den der fåkunnig är, han komme hit. Och till de dårar säger hon:
“Whoever is simple, let him turn in hither!” And to him that is void of understanding she saith,
17 Stulet vatten är sött, och fördoldt bröd är lustigt.
“Stolen water is sweet, And bread eaten in secret is pleasant.”
