Ordspråksboken 9
1 Visheten byggde sitt hus, och högg sju pelare;
Rieko osegero ode, osechungo sirnige abiriyo.
2 Och slagtade sin boskap, skänkte sitt vin, och tillredde sitt bord;
Oseiko ringe kendo oloso divai mare moru mamit, bende osepedho mesa mare.
3 Och sände sina tjenarinnor ut, till att bjuda upp på stadsens palats:
Oseoro jotichne ma nyiri, kendo oluongo ji ka en kuonde motingʼore e dala maduongʼ.
4 Den fåkunnig är, han komme hit; och till de dårar sade hon:
“Weuru ji duto mangʼeyogi tin obi kae!” Owacho ni jogo maonge gi rieko mar ngʼado bura.
5 Kommer, äter af mitt bröd, och dricker af vinet, som jag skänker;
Biuru, chamuru chiemba kendo madhuru divai ma aseruwo.
6 Öfvergifver det galna väsendet, så fån I lefva; och går på förståndsens väg.
Weuru yoreu maonge rieko, eka unubed mangima, wuothuru e yor winjo kod ngʼeyo.
7 Hvilken som tuktar bespottaren, han får skam igen; och den som straffar en ogudaktigan, han varder försmädad.
Ngʼat marieyo ja-ajara luongo mana wichkuot, ngʼat makwero ngʼat marach yudo mana ayany.
8 Straffa bespottaren intet, att han icke hatar dig; straffa den visa, han skall älska dig.
Kik ikwer ngʼat ma jaro ji, nikech mano biro miyo obedo mamon kodi, kirieyo ngʼat mariek, to obiro heri.
9 Gif dem visa, så skall han ännu visare varda; lär den rättfärdiga, så växer han till i lärdom.
Puonj ngʼat mariek, to obiro bedo mariek moloyo, puonj ngʼat makare gimoro, to obiro medo puonjore.
10 Vishetenes begynnelse är Herrans fruktan, och förstånd lärer hvad heligt är;
Luoro Jehova Nyasaye e chakruok mar rieko, to ngʼeyo Jal Maler miyo ngʼato ngʼeyo tiend wach.
11 Ty igenom mig skola dine dagar månge varda, och dins lifs år dig flere varda.
Nimar kuoma ndalogi biro bedo mangʼeny, kendo rieko biro medo hiki.
12 Äst du vis, så äst du dig vis; äst du en bespottare, så måste du umgälla det allena.
Ka iriek, riekoni nomiyi ohala, ka ijajaro, to in iwuon ema ibiro hinyori.
13 Men en galen ostadig qvinna, full med sqvaller, och fåvitsk;
Dhako mofuwo en jakoko, ok oritore kendo ngʼeyone tin.
14 Sitter i sins hus dörr, på en stol, högt uppe i stadenom;
Obedo e dhoode, e kom kama otingʼore mar dala maduongʼ,
15 Till att bjuda alla de der framom gå, och rättelliga vandra på sinom vägom:
koluongo jogo makadho, madhi e yoregi.
16 Den der fåkunnig är, han komme hit. Och till de dårar säger hon:
Owacho ni jogo maonge gi rieko mar ngʼado bura niya, “Weuru ji duto mangʼeyogi tin obi kae!”
17 Stulet vatten är sött, och fördoldt bröd är lustigt.
Nomedo wachonegi niya, “Pi mokwal mit, chiemo michamo apanda ema nigi ndhandhu moloyo!”
