Ordspråksboken 9
1 Visheten byggde sitt hus, och högg sju pelare;
Mudrost je sazidala sebi kuću, i otesala sedam stupova.
2 Och slagtade sin boskap, skänkte sitt vin, och tillredde sitt bord;
Poklala je svoje klanice, pomiješala svoje vino i postavila svoj stol.
3 Och sände sina tjenarinnor ut, till att bjuda upp på stadsens palats:
Poslala je svoje djevojke da objave svrh gradskih visina:
4 Den fåkunnig är, han komme hit; och till de dårar sade hon:
“Tko je neiskusan, neka se svrati ovamo!” A nerazumnima govori:
5 Kommer, äter af mitt bröd, och dricker af vinet, som jag skänker;
“Hodite, jedite od mojega kruha i pijte vina koje sam pomiješala.
6 Öfvergifver det galna väsendet, så fån I lefva; och går på förståndsens väg.
Ostavite ludost, da biste živjeli, i hodite putem razboritosti.”
7 Hvilken som tuktar bespottaren, han får skam igen; och den som straffar en ogudaktigan, han varder försmädad.
Tko poučava podrugljivca, prima pogrdu, i tko prekorava opakoga, prima ljagu.
8 Straffa bespottaren intet, att han icke hatar dig; straffa den visa, han skall älska dig.
Ne kori podsmjevača, da te ne zamrzi; kori mudra, da te zavoli.
9 Gif dem visa, så skall han ännu visare varda; lär den rättfärdiga, så växer han till i lärdom.
Pouči mudroga, i bit će još mudriji; uputi pravednoga, i uvećat će se njegovo znanje.
10 Vishetenes begynnelse är Herrans fruktan, och förstånd lärer hvad heligt är;
Gospodnji strah početak je mudrosti, a razboritost je spoznaja Presvetog.
11 Ty igenom mig skola dine dagar månge varda, och dins lifs år dig flere varda.
“Po meni ti se umnožavaju dani i množe ti se godine života.
12 Äst du vis, så äst du dig vis; äst du en bespottare, så måste du umgälla det allena.
Ako si mudar, sebi si mudar; budeš li podsmjevač, sam ćeš snositi.”
13 Men en galen ostadig qvinna, full med sqvaller, och fåvitsk;
Gospođa ludost puna je strasti, prosta je i ne zna ništa.
14 Sitter i sins hus dörr, på en stol, högt uppe i stadenom;
I sjedi na vratima svoje kuće na stolici, u gradskim visinama,
15 Till att bjuda alla de der framom gå, och rättelliga vandra på sinom vägom:
te poziva one koji prolaze putem, koji ravno idu svojim stazama:
16 Den der fåkunnig är, han komme hit. Och till de dårar säger hon:
“Tko je neiskusan, neka se svrati ovamo!” I nerazumnomu govori:
17 Stulet vatten är sött, och fördoldt bröd är lustigt.
“Kradena je voda slatka i ugodno je potajno jesti kruh.”
