< Ordspråksboken 8 >

1 Ropar icke visheten, och klokheten låter sig höra?
¿No llama la sabiduría? ¿No alza su voz el entendimiento?
2 Uppenbara på vägen, och på stråtene står hon;
En lo alto de la colina, se pone en pie junto al camino, y sobre en las encrucijadas.
3 Vid stadsportarna, der man ingår, ropar hon;
A las puertas de la ciudad, en la entrada grita:
4 O! I män, jag ropar till eder; och ropar till folket.
“¡Los estoy llamando a todos ustedes! ¡A todos los habitantes del mundo!
5 Akter, I oförnuftige, uppå vishet, och I dårar, lägger det på hjertat.
Si eres inmaduro, aprende a crecer. Si eres tonto, aprende y vuélvete inteligente.
6 Hörer, ty jag vill tala det märkeligit är, och lära det rätt är.
Escúchame porque tengo valiosas cosas que explicarte.
7 Ty min mun skall tala sanningen, och mina läppar skola hata det ogudaktigt är.
Yo digo lo correcto, porque digo la verdad y odio la maldad en todas sus formas.
8 All mins muns tal är rätt; der är intet vrångt eller falskt inne;
Todas mis palabras son verdaderas, y ninguna es falsa ni engañosa.
9 De äro all klar dem som förstå dem, och rätt dem som vilja anamma dem.
Mis palabras son fáciles de entender para todo el que tiene entendimiento. Son rectas para el que tiene conocimiento.
10 Tager vid min tuktan heldre än silfver, och akter lärdom högre än kosteligit guld.
Elige mi enseñanza por encima de la plata; elige el conocimiento más que el oro puro.
11 Ty vishet är bättre än perlor, och allt det man önska må, kan intet liknas henne.
Porque la sabiduría es más valiosa que los rubíes. ¡Nada de lo que puedas desear se compara a ella!
12 Jag, vishet, bor när klokhetene, och jag kan gifva god råd.
“Yo, la sabiduría, vivo con las buenas decisiones. Sé como hallar el conocimiento y el discernimiento.
13 Herrans fruktan hatar det arga, högfärd, högmod och ondan väg; och jag kan icke lida en vrångan mun.
Honrar al Señor significa aborrecer el mal. Por ello aborrezco el orgullo y la arrogancia, la conducta malvada y el decir mentiras.
14 Mitt är både råd och dåd; jag hafver förstånd och magt;
Tengo el consejo y el buen juicio. Conmigo está la inteligencia y el poder.
15 Genom mig regera Konungarna, och rådherrarna stadga rätthet.
Gracias a mi los reyes reinan, y los gobernantes emiten decretos justos.
16 Genom mig råda Förstarna, regenter och alle domare på jordene.
Gracias a mi los líderes y nobles pueden gobernar, así como todos los que gobiernan con justicia.
17 Jag älskar dem som mig älska; och de som mig bittida söka, de finna mig.
Amo a los que me aman, y los que me buscan de corazón me encontrarán.
18 Rikedom och ära är när mig, varaktigt gods och rättfärdighet.
Conmigo está la riqueza y el honor, así como la riqueza y prosperidad duraderas.
19 Min frukt är bättre än guld och fint guld, och min tilldrägt bättre än utkoradt silfver.
El fruto que produzco es mejor que el oro, incluso que el oro puro, y mi cosecha es mejor que la plata más fina.
20 Jag vandrar på rätta vägen, på domsens stigar;
Vivo con rectitud, y sigo los caminos de la justicia.
21 Att jag skall väl besörja dem som mig älska, och uppfylla deras håfvor.
Yo otorgo riqueza a los que me aman, y lleno sus almacenes de tesoros.
22 Herren hafver haft mig i sina vägars begynnelse; förr hans gerningar var jag.
“El Señor me creó desde el principio. Fui creada antes que cualquier otra cosa.
23 Jag är insatt af evighet, af begynnelsen, förr jordena.
Fui formada hace mucho tiempo, desde el principio, y antes de que el mundo existiera.
24 Då djupen ännu intet voro, då var jag allaredo beredd; då källorna icke ännu runno med vatten.
Nací cuando no había profundidades en el océano, cuando no había fuentes de aguas.
25 Förr än bergen grundad voro, förr än högarna, var jag beredd.
Nací antes de que se formaran las montañas y colinas,
26 Han hade icke ännu gjort jordena, och hvad derpå är, eller jordenes berg.
aun antes de que él hiciera la tierra y sus campos, o siquiera el polvo de la tierra.
27 Då han beredde himmelen, var jag der; då han fattade djupen med sitt mål;
Estuve allí cuando los cielos fueron puestos en su lugar, cuando él dibujó el horizonte sobre el océano,
28 Då han befäste skyarna ofvantill; då han befäste djupsens källor;
cuando puso las nubes arriba en el cielo, y cuando creó las fuentes de los océanos.
29 Då han satte hafvena sitt mål, och vattnena, att de icke skulle gå öfver sina befallning; då han lade jordenes grund;
Cuando estableció los límites del mar para que no se saliera más allá de su voluntad, y cuando estableció los fundamentos de la tierra.
30 Då var jag verkandes med honom, och hade mina lust dagliga, och spelade för honom alltid;
En ese tiempo estaba a su lado, como maestro artesano. Lo alegraba todos los días, y yo sentía siempre alegría en su presencia.
31 Och spelade på hans jords krets, och min lust var med menniskors barn.
Estuve muy feliz en el mundo que creó, y celebrábamos juntos con los seres humanos.
32 Så hörer mig nu, min barn; salige äro de som min väg behålla.
“Ahora, hijos míos, escúchenme, porque los que siguen mis caminos son felices.
33 Hörer tuktan, och varer vise, och låter icke fara henne.
Escuchen mis instrucciones y sean sabios. No rechacen mi instrucción
34 Säll är den menniska, som mig hörer, så att han vakar vid mina dörr dagliga, att han vaktar vid min dörrträ.
Felices son los que me escuchan, los que están pendientes en mi puerta para verme llegar.
35 Den mig finner, han finner lifvet, och skall få behag af Herranom.
Porque los que me encuentran, encuentran la vida, y son aceptados por el Señor.
36 Men den som syndar emot mig, han skadar sina själ; alle de mig hata, de älska döden.
Pero los que no me encuentran se hacen daño a sí mismos, pues todos los que me aborrecen aman la muerte”.

< Ordspråksboken 8 >