Ordspråksboken 8

1 Ropar icke visheten, och klokheten låter sig höra?

Mar ne kliče modrost? In razumevanje [ne] dviguje svojega glasu?

2 Uppenbara på vägen, och på stråtene står hon;

Stoji na vrhu visokih krajev, ob poti, na krajih steza.

3 Vid stadsportarna, der man ingår, ropar hon;

Kliče pri velikih vratih, pri mestnem vhodu, pri vstopanju, pri vratih.

4 O! I män, jag ropar till eder; och ropar till folket.

Vam, oh možje, kličem in moj glas je k človeškim sinovom.

5 Akter, I oförnuftige, uppå vishet, och I dårar, lägger det på hjertat.

Oh vi preprosti, razumite modrost, in vi bedaki, bodite razumevajočega srca.

6 Hörer, ty jag vill tala det märkeligit är, och lära det rätt är.

Poslušajte, kajti govorila bom o odličnih stvareh in odpiranje mojih ustnic bodo prave stvari.

7 Ty min mun skall tala sanningen, och mina läppar skola hata det ogudaktigt är.

Kajti moja usta bodo govorila resnico, zlobnost pa je mojim ustnicam ogabnost.

8 All mins muns tal är rätt; der är intet vrångt eller falskt inne;

Vse besede mojih ust so v pravičnosti, v njih ni ničesar kljubovalnega ali sprevrženega.

9 De äro all klar dem som förstå dem, och rätt dem som vilja anamma dem.

So čisto preproste tistemu, ki razume in pravilne tem, ki najdejo spoznanje.

10 Tager vid min tuktan heldre än silfver, och akter lärdom högre än kosteligit guld.

Sprejmite moje poučevanje in ne srebra in spoznanje raje kakor izbrano zlato.

11 Ty vishet är bättre än perlor, och allt det man önska må, kan intet liknas henne.

Kajti modrost je boljša kakor rubini in vse stvari, ki se lahko želijo, se ne morejo primerjati k njej.

12 Jag, vishet, bor när klokhetene, och jag kan gifva god råd.

Jaz, modrost, prebivam z razumnostjo, odkrivam spoznanje razumnih domiselnosti.

13 Herrans fruktan hatar det arga, högfärd, högmod och ondan väg; och jag kan icke lida en vrångan mun.

Gospodov strah je sovražiti zlo. Ponos, aroganco, zlobno pot in kljubovalna usta sovražim.

14 Mitt är både råd och dåd; jag hafver förstånd och magt;

Nasvet je moj in zdrava modrost. Jaz sem razumevanje, jaz imam moč.

15 Genom mig regera Konungarna, och rådherrarna stadga rätthet.

Po meni kraljujejo kralji in princi odrejajo pravico.

16 Genom mig råda Förstarna, regenter och alle domare på jordene.

Po meni vladajo princi in plemiči, celó vsi zemeljski sodniki.

17 Jag älskar dem som mig älska; och de som mig bittida söka, de finna mig.

Ljubim tiste, ki me ljubijo in tisti, ki me iščejo zgodaj, me bodo našli.

18 Rikedom och ära är när mig, varaktigt gods och rättfärdighet.

Bogastva in čast sta z menoj; da, trajna bogastva in pravičnost.

19 Min frukt är bättre än guld och fint guld, och min tilldrägt bättre än utkoradt silfver.

Moj sad je boljši kakor zlato; da, kakor čisto zlato in moje poplačilo kakor izbrano srebro.

20 Jag vandrar på rätta vägen, på domsens stigar;

Vodim po poti pravičnosti, po sredi stezá sodbe,

21 Att jag skall väl besörja dem som mig älska, och uppfylla deras håfvor.

da lahko povzročim tistim, ki me ljubijo, da podedujejo imetje in jaz bom napolnila njihove zaklade.

22 Herren hafver haft mig i sina vägars begynnelse; förr hans gerningar var jag.

Gospod me je imel v lasti od začetka svoje poti, pred svojimi deli od davnine.

23 Jag är insatt af evighet, af begynnelsen, förr jordena.

Bila sem postavljena od večnosti, od začetka ali preden je bila zemlja.

24 Då djupen ännu intet voro, då var jag allaredo beredd; då källorna icke ännu runno med vatten.

Ko tam ni bilo globin, sem bila rojena, ko tam ni bilo studencev, obilnih z vodo.

25 Förr än bergen grundad voro, förr än högarna, var jag beredd.

Preden so bile gore nameščene, pred hribi sem bila rojena,

26 Han hade icke ännu gjort jordena, och hvad derpå är, eller jordenes berg.

medtem ko še ni naredil zemlje niti polj niti najvišjega dela iz prahu sveta.

27 Då han beredde himmelen, var jag der; då han fattade djupen med sitt mål;

Ko je pripravljal nebo, sem bila tam, ko je postavil obod na obličju globine,

28 Då han befäste skyarna ofvantill; då han befäste djupsens källor;

ko je zgoraj osnoval oblake, ko je utrdil studence globin,

29 Då han satte hafvena sitt mål, och vattnena, att de icke skulle gå öfver sina befallning; då han lade jordenes grund;

ko je morju dal svoj odlok, da vode ne bodo prekoračile njegove zapovedi, ko je določil temelje zemlje,

30 Då var jag verkandes med honom, och hade mina lust dagliga, och spelade för honom alltid;

tedaj sem bila poleg njega, kakor nekdo vzgojen z njim in dnevno sem bila njegovo veselje, vedno radostna pred njim,

31 Och spelade på hans jords krets, och min lust var med menniskors barn.

radostna na naseljivem delu njegovega zemeljskega [kroga] in moja veselja so bila s človeškimi sinovi.

32 Så hörer mig nu, min barn; salige äro de som min väg behålla.

Zdaj mi torej prisluhnite, oh vi otroci, kajti blagoslovljeni so tisti, ki se drže mojih poti.

33 Hörer tuktan, och varer vise, och låter icke fara henne.

Poslušajte poučevanje, bodite modri in tega ne zavrnite.

34 Säll är den menniska, som mig hörer, så att han vakar vid mina dörr dagliga, att han vaktar vid min dörrträ.

Blagoslovljen je človek, ki me posluša, ki dnevno bedi pri mojih velikih vratih, ki čaka pri podbojih mojih vrat.

35 Den mig finner, han finner lifvet, och skall få behag af Herranom.

Kajti kdor me najde, najde življenje in dosegel bo naklonjenost od Gospoda.

36 Men den som syndar emot mig, han skadar sina själ; alle de mig hata, de älska döden.

Toda kdor zoper mene greši, škodi svoji lastni duši. Vsi tisti, ki me sovražijo, ljubijo smrt.