Ordspråksboken 8
1 Ropar icke visheten, och klokheten låter sig höra?
Amagezi tegakoowoolera waggulu, n’okutegeera ne kuyimusa eddoboozi lyakwo?
2 Uppenbara på vägen, och på stråtene står hon;
Ku ntikko y’ebifo ebigulumivu okumpi n’ekkubo, mu masaŋŋanzira, amagezi we gayimirira butengerera,
3 Vid stadsportarna, der man ingår, ropar hon;
ku mabbali g’enzigi eziyingira mu kibuga, ku miryango, gakoowoolera waggulu nga gagamba nti,
4 O! I män, jag ropar till eder; och ropar till folket.
Mmwe abantu, mmwe b’empita; nnyimusa eddoboozi lyange eri buli omu ali ku nsi.
5 Akter, I oförnuftige, uppå vishet, och I dårar, lägger det på hjertat.
Mmwe abatategeera mufune okutegeera; nammwe abasirusiru mufune amagezi.
6 Hörer, ty jag vill tala det märkeligit är, och lära det rätt är.
Muwulirize kubanga nnina ebintu ebikulu eby’okubagamba, era mu kamwa kange muvaamu ebituufu.
7 Ty min mun skall tala sanningen, och mina läppar skola hata det ogudaktigt är.
Akamwa kange koogera bituufu byereere; kubanga emimwa gyange gikyawa ebitali bya butuukirivu.
8 All mins muns tal är rätt; der är intet vrångt eller falskt inne;
Ebigambo by’emimwa gyange byonna bya bwenkanya tewali na kimu kikyamu oba kya bukuusa.
9 De äro all klar dem som förstå dem, och rätt dem som vilja anamma dem.
Ebigambo byange byonna bitegeerekeka eri oyo ategeera, era tebirina kabi eri oyo alina amagezi.
10 Tager vid min tuktan heldre än silfver, och akter lärdom högre än kosteligit guld.
Mu kifo kya ffeeza, londawo okuyigiriza kwange, era n’okumanya mu kifo kya zaabu ennongoose obulungi,
11 Ty vishet är bättre än perlor, och allt det man önska må, kan intet liknas henne.
kubanga amagezi gasinga amayinja ag’omuwendo omungi, era n’ebyo byonna bye weegomba tebiyinza kugeraageranyizibwa nago.
12 Jag, vishet, bor när klokhetene, och jag kan gifva god råd.
Nze Magezi, mbeera wamu n’okuteesa okulungi, era mu nze mulimu okumanya n’okwawula ekirungi n’ekibi.
13 Herrans fruktan hatar det arga, högfärd, högmod och ondan väg; och jag kan icke lida en vrångan mun.
Okutya Mukama kwe kukyawa ekibi; nkyawa amalala n’okwemanya, n’obuteeyisa bulungi n’enjogera ey’obubambaavu.
14 Mitt är både råd och dåd; jag hafver förstånd och magt;
Okuteesa okulungi n’okusalawo okw’amagezi bye byange; ntegeera era ndi wa buyinza.
15 Genom mig regera Konungarna, och rådherrarna stadga rätthet.
Ku bwange, Magezi, bakabaka bafuga, abafuzi ne bakola amateeka ag’obwenkanya.
16 Genom mig råda Förstarna, regenter och alle domare på jordene.
Abalangira bafuga ku bwange, n’abakungu bonna abafuga ku nsi.
17 Jag älskar dem som mig älska; och de som mig bittida söka, de finna mig.
Njagala abo abanjagala, n’abo abanyiikira okunnoonya bandaba.
18 Rikedom och ära är när mig, varaktigt gods och rättfärdighet.
Obugagga n’ekitiibwa biri mu nze, obugagga obutakoma n’okukulaakulana.
19 Min frukt är bättre än guld och fint guld, och min tilldrägt bättre än utkoradt silfver.
Ekibala kyange kisinga zaabu ennongoose, n’ebinvaamu bisinga ffeeza ey’omuwendo omungi.
20 Jag vandrar på rätta vägen, på domsens stigar;
Ntambulira mu kkubo ery’obutuukirivu, mu kkubo ery’obwenkanya,
21 Att jag skall väl besörja dem som mig älska, och uppfylla deras håfvor.
n’abo abanjagala mbagaggawaza era nzijuza amawanika gaabwe.
22 Herren hafver haft mig i sina vägars begynnelse; förr hans gerningar var jag.
Mukama nze gwe yasooka okwoleka nga tannabaako kirala ky’akola.
23 Jag är insatt af evighet, af begynnelsen, förr jordena.
Nateekebwawo dda nnyo, ku lubereberye ng’ensi tennabaawo.
24 Då djupen ännu intet voro, då var jag allaredo beredd; då källorna icke ännu runno med vatten.
Nateekebwawo ng’obuziba bw’ennyanja tebunnateekebwawo, nga n’emigga egireeta amazzi teginnabaawo,
25 Förr än bergen grundad voro, förr än högarna, var jag beredd.
ng’ensozi tezinnateekebwa mu bifo byazo, nga n’obusozi tebunnabaawo;
26 Han hade icke ännu gjort jordena, och hvad derpå är, eller jordenes berg.
nga tannakola nsi newaakubadde amalundiro gaakwo, wadde enfuufu eyasooka ey’oku nsi.
27 Då han beredde himmelen, var jag der; då han fattade djupen med sitt mål;
Naliwo ng’ateekawo eggulu mu kifo kyalyo, ne bwe yakola enkulungo kungulu ku buziba,
28 Då han befäste skyarna ofvantill; då han befäste djupsens källor;
ate ne bwe yawanika ebire n’abinywereza waggulu mu bbanga, n’anywereza ddala ensulo z’amazzi,
29 Då han satte hafvena sitt mål, och vattnena, att de icke skulle gå öfver sina befallning; då han lade jordenes grund;
bwe yawa ennyanja ensalo zaazo we zikoma, amazzi galeme kusukka we yagalagira, ne bwe yali ng’alamba emisingi gy’ensi.
30 Då var jag verkandes med honom, och hade mina lust dagliga, och spelade för honom alltid;
Nnali naye ng’omukozi omukugu, nga nzijudde essanyu lye erya buli lunaku, nga nsanyukira mu maaso ge bulijjo,
31 Och spelade på hans jords krets, och min lust var med menniskors barn.
nga nsanyukira mu nsi ye yonna, era nga ne nesiima olw’abaana b’abantu.
32 Så hörer mig nu, min barn; salige äro de som min väg behålla.
Kale nno, batabani bange mumpulirize; balina omukisa abo abakwata amakubo gange!
33 Hörer tuktan, och varer vise, och låter icke fara henne.
Muwulirizenga okuyigirizibwa, mubenga n’amagezi, so temugalekanga.
34 Säll är den menniska, som mig hörer, så att han vakar vid mina dörr dagliga, att han vaktar vid min dörrträ.
Alina omukisa omuntu ampuliriza, alindirira nga bw’akuuma ku nzigi zange buli lunaku.
35 Den mig finner, han finner lifvet, och skall få behag af Herranom.
Kubanga buli andaba afuna obulamu, era afuna okuganja eri Mukama.
36 Men den som syndar emot mig, han skadar sina själ; alle de mig hata, de älska döden.
Oyo atannoonya yeerumya yekka, era n’abo bonna abankyawa banoonya kufa.
