Ordspråksboken 8
1 Ropar icke visheten, och klokheten låter sig höra?
Does wisdom not call? And understanding give forth her voice?
2 Uppenbara på vägen, och på stråtene står hon;
At the head of high places by the way, She has stood between the paths,
3 Vid stadsportarna, der man ingår, ropar hon;
At the side of the gates, at the mouth of the city, The entrance of the openings, she cries aloud,
4 O! I män, jag ropar till eder; och ropar till folket.
“To you, O men, I call, And my voice [is] to the sons of men.
5 Akter, I oförnuftige, uppå vishet, och I dårar, lägger det på hjertat.
Understand, you simple ones, prudence, And you fools, understand the heart,
6 Hörer, ty jag vill tala det märkeligit är, och lära det rätt är.
Listen, for I speak noble things, And the opening of my lips [is] uprightness.
7 Ty min mun skall tala sanningen, och mina läppar skola hata det ogudaktigt är.
For my mouth utters truth, And wickedness [is] an abomination to my lips.
8 All mins muns tal är rätt; der är intet vrångt eller falskt inne;
All the sayings of my mouth [are] in righteousness, Nothing in them is contrary and perverse.
9 De äro all klar dem som förstå dem, och rätt dem som vilja anamma dem.
All of them [are] plain to the intelligent, And upright to those finding knowledge.
10 Tager vid min tuktan heldre än silfver, och akter lärdom högre än kosteligit guld.
Receive my instruction, and not silver, And knowledge rather than choice gold.
11 Ty vishet är bättre än perlor, och allt det man önska må, kan intet liknas henne.
For wisdom [is] better than rubies, Indeed, all delights are not comparable with it.
12 Jag, vishet, bor när klokhetene, och jag kan gifva god råd.
I, wisdom, have dwelt with prudence, And I find out a knowledge of purposes.
13 Herrans fruktan hatar det arga, högfärd, högmod och ondan väg; och jag kan icke lida en vrångan mun.
The fear of YHWH [is] to hate evil; Pride, and arrogance, and an evil way, And a contrary mouth, I have hated.
14 Mitt är både råd och dåd; jag hafver förstånd och magt;
Counsel and substance [are] mine, I [am] understanding, I have might.
15 Genom mig regera Konungarna, och rådherrarna stadga rätthet.
By me kings reign, and princes decree righteousness,
16 Genom mig råda Förstarna, regenter och alle domare på jordene.
By me chiefs rule, and nobles, All judges of earth.
17 Jag älskar dem som mig älska; och de som mig bittida söka, de finna mig.
I love those loving me, And those seeking me earnestly find me.
18 Rikedom och ära är när mig, varaktigt gods och rättfärdighet.
Wealth and honor [are] with me, Lasting substance and righteousness.
19 Min frukt är bättre än guld och fint guld, och min tilldrägt bättre än utkoradt silfver.
My fruit [is] better than gold, even fine gold, And my increase than choice silver.
20 Jag vandrar på rätta vägen, på domsens stigar;
I cause to walk in a path of righteousness, In midst of paths of judgment,
21 Att jag skall väl besörja dem som mig älska, och uppfylla deras håfvor.
To cause my lovers to inherit substance, Indeed, I fill their treasures.
22 Herren hafver haft mig i sina vägars begynnelse; förr hans gerningar var jag.
YHWH possessed me—the beginning of His way, Before His works since then.
23 Jag är insatt af evighet, af begynnelsen, förr jordena.
I was anointed from the age, from the first, From former states of the earth.
24 Då djupen ännu intet voro, då var jag allaredo beredd; då källorna icke ännu runno med vatten.
In there being no depths, I was brought forth, In there being no fountains heavy [with] waters,
25 Förr än bergen grundad voro, förr än högarna, var jag beredd.
Before mountains were sunk, Before heights, I was brought forth.
26 Han hade icke ännu gjort jordena, och hvad derpå är, eller jordenes berg.
While He had not made the earth, and out-places, And the top of the dusts of the world.
27 Då han beredde himmelen, var jag der; då han fattade djupen med sitt mål;
In His preparing the heavens I [am] there, In His decreeing a circle on the face of the deep,
28 Då han befäste skyarna ofvantill; då han befäste djupsens källor;
In His strengthening clouds above, In His making strong fountains of the deep,
29 Då han satte hafvena sitt mål, och vattnena, att de icke skulle gå öfver sina befallning; då han lade jordenes grund;
In His setting for the sea its limit, And the waters do not transgress His command, In His decreeing the foundations of earth,
30 Då var jag verkandes med honom, och hade mina lust dagliga, och spelade för honom alltid;
Then I am near Him, a workman, And I am a delight—day by day. Rejoicing before Him at all times,
31 Och spelade på hans jords krets, och min lust var med menniskors barn.
Rejoicing in the habitable part of His earth, And my delights [are] with the sons of men.
32 Så hörer mig nu, min barn; salige äro de som min väg behålla.
And now, you sons, listen to me, Indeed, blessed are they who keep my ways.
33 Hörer tuktan, och varer vise, och låter icke fara henne.
Hear instruction, and be wise, and do not slight.
34 Säll är den menniska, som mig hörer, så att han vakar vid mina dörr dagliga, att han vaktar vid min dörrträ.
O the blessedness of the man listening to me, To watch at my doors day by day, To watch at the doorposts of my entrance.
35 Den mig finner, han finner lifvet, och skall få behag af Herranom.
For whoever is finding me, has found life, And brings out goodwill from YHWH.
36 Men den som syndar emot mig, han skadar sina själ; alle de mig hata, de älska döden.
And whoever is missing me, is wronging his soul, All hating me have loved death!”
