< Ordspråksboken 7 >

1 Min son, behåll min ord, och göm min bud när dig.
I oghlum, sözlirimge emel qil, Tapshuruqlirimni yürikingde saqla.
2 Behåll min bud, så får du lefva, och min lag såsom din ögnasten.
Tapshuruqlirimgha emel qilsang, yashnaysen; Telimlirimni köz qarichuqungni asrighandek asra.
3 Bind dem på din finger, skrif dem pådins hjertas taflo.
Ularni barmaqliringgha téngip qoy, Qelb taxtanggha yéziwal.
4 Säg till vishetena: Du äst min syster, och kalla klokhetena dina fränko;
Danaliqni, sen hede-singlim, dégin, Pem-parasetni «tughqinim» dep chaqir.
5 Att du bevarad varder för en främmande qvinno, för ens annars, som slät ord gifver.
Shundaq qilsang, ular séni yat xotundin yiraqlashturidu, Aghzidin siliq söz chiqidighan yochun ayaldin néri qilidu.
6 Ty i fenstret på mitt hus såg jag ut genom gallret;
[Bir qétim] öyning dérize köznekliridin tashqirigha qarighinimda,
7 Och såg ibland de fåkunniga, och vardt varse ibland barn en galen yngling.
Birnechche yash, sadda yigitlerni kördüm, Ularning ichidin bir eqilsizni körüp qaldim,
8 Den gick på gatone utmed ett hörn, och trädde in uppå vägen åt hennes hus;
U kocha boylap buzuq [xotun turushluq] doqmushtin ötüp, Andin uning öyi terepke qarap mangdi.
9 I skymningene, om aftonen af dagenom, då det natt vardt, och mörkt var;
Kechqurun qarangghu chüshkende, Zulmet kéche, ay qarangghusida [ishiki aldidin ötti].
10 Och si, der mötte honom en qvinna, i skökoklädnad, listig;
Mana, öydin bir xotun chiqip uni kütüwaldi; Kiyimi pahishe ayallarningkidek bolup, Niyiti hiyle-mikir idi.
11 Vildsinnad och ostyrig, så att hennes fötter icke kunde blifva i sitt hus;
Aghzi bishem-hayasiz, nahayiti jahil bir xotun, U öyide turmaydu,
12 Nu är hon ute, nu på gatone, och vaktar vid all hörn.
Birde mehellide, birde meydanlarda, U kochilardiki her doqmushta paylap yüridu.
13 Hon tog honom fatt, och kysste honom utan skam, och sade till honom:
Héliqi yash yigitni tartip, uni söyüp, Nomussizlarche uninggha: —
14 Jag hafver i dag betalat tackoffer för mig, och mitt löfte.
«Öyümde «inaqliq qurbanliqi» göshi bar, Men bügün Xudagha qesem qilghan qurbanliqni qildim,
15 Derföre är jag utgången till att möta dig, till att söka ditt ansigte bittida, och hafver funnit dig.
Shunga men sizni chaqirghili chiqtim, Didaringizgha telpünüp izdidim. Emdi sizni tépiwaldim!
16 Jag hafver skönliga tillpyntat min säng, med brokot täcken utur Egypten;
Karwitimgha Misirning keshtilik, yolluq libas yapquchlirini yaptim.
17 Jag hafver bestänkt min sängekammar med myrrham, aloes och kanel.
Orun-körpilirimge xush puraq murmekki, muetter we qowzaq darchinlarni chachtim.
18 Kom, låt oss bola allt intill morgonen, och låt oss älskog sköta.
Kéling, tang atquche muhebbetlisheyli, oynap huzurlinayli, Könglimiz qan’ghuche özara eysh-ishret qilayli,
19 Ty mannen är icke hemma; han är bortfaren långväga.
Érim öyde yoq, yiraq seperge chiqip ketti.
20 Han hafver tagit penningasäcken med sig; han skall först hemkomma till högtidsdagen.
U bir hemyan pul élip ketti, Ay tolghuche u öyge kelmeydu» — dédi.
21 Hon talade för honom med mång ord, och fick honom in med sin släta mun.
Ayal köp shérin sözliri bilen rasa qiziqturdi, Chirayliq gepliri bilen uni esir qiliwaldi.
22 Han går straxt in med henne, såsom en oxe till att slagtas ledd varder, och såsom till en fjetter, der man de dårar med näpser;
Soyushqa élip mangghan öküzdek, Hamaqet kishi kishen bilen jazagha mangghandek, Qiltaqqa chüshken qushtek, Yigit uning keynidin mangdi. Jigirini oq téship ötmiguche, U bu ishning hayatigha zamin bolidighanliqini héch bilmeydu.
23 Tilldess hon med enom pil skjuter honom igenom lefrena, och såsom en fogel skyndar sig till snarona, och vet icke att det gäller honom om lifvet.
24 Så hörer mig nu, min barn, och märker uppå mins muns tal.
I oghullirim, sözlirimni köngül qoyup anglanglar, Dégenlirimge qulaq sélinglar,
25 Låt ditt hjerta icke vika in uppå hennes väg, och låt icke förföra dig in uppå hennes stigar.
Qelbinglarni bundaq xotunning yoligha ketküzmenglar, Uning aldam xaltisigha chüshüp ketmenglar.
26 Ty hon hafver många sargat och fällt, och allehanda mägtige äro dräpne af henne.
Bundaq ayal nurghun kishilerni yiqitip yarilandurghan, Uning boghuzlighan ademliri tolimu köptur,
27 Hennes hus äro helvetes vägar, der man nederfar uti dödsens kammar. (Sheol h7585)
Uning öyi bolsa tehtisaraning kirish éghizidur, Ademni «halaket méhmanxanisi»gha chüshürüsh yolidur. (Sheol h7585)

< Ordspråksboken 7 >