Ordspråksboken 7
1 Min son, behåll min ord, och göm min bud när dig.
Hijo mío, guarda mis palabras Y atesora mis mandamientos dentro de ti.
2 Behåll min bud, så får du lefva, och min lag såsom din ögnasten.
Guarda mis mandamientos y vive, Y mi enseñanza como la niña de tu ojo.
3 Bind dem på din finger, skrif dem pådins hjertas taflo.
Átalos a tus dedos. Escríbelos en la tabla de tu corazón.
4 Säg till vishetena: Du äst min syster, och kalla klokhetena dina fränko;
Dí a la sabiduría: Tú eres mi hermana. Llama al entendimiento [tu] íntimo amigo,
5 Att du bevarad varder för en främmande qvinno, för ens annars, som slät ord gifver.
Para que te guarden de la mujer ajena, De la seductora [que] lisonjea con sus palabras.
6 Ty i fenstret på mitt hus såg jag ut genom gallret;
Pues cuando desde la ventana de mi casa Observaba entre las celosías,
7 Och såg ibland de fåkunniga, och vardt varse ibland barn en galen yngling.
Vi entre los ingenuos. Observé entre los jóvenes A un joven falto de entendimiento
8 Den gick på gatone utmed ett hörn, och trädde in uppå vägen åt hennes hus;
Que pasaba por la calle cerca de la esquina de ella. Caminaba en dirección a la casa de ella
9 I skymningene, om aftonen af dagenom, då det natt vardt, och mörkt var;
Al anochecer, cuando ya oscurecía, En medio de la noche y la oscuridad.
10 Och si, der mötte honom en qvinna, i skökoklädnad, listig;
Y ahí estaba una mujer que [salía] a encontrarlo, Astuta de corazón, vestida de prostituta,
11 Vildsinnad och ostyrig, så att hennes fötter icke kunde blifva i sitt hus;
Bullanguera y desenfrenada. Sus pies no pueden permanecer en casa,
12 Nu är hon ute, nu på gatone, och vaktar vid all hörn.
Unas veces en las calles, otras en las plazas, Acecha en todas las esquinas.
13 Hon tog honom fatt, och kysste honom utan skam, och sade till honom:
Lo agarró y lo besó, Y descaradamente le dijo:
14 Jag hafver i dag betalat tackoffer för mig, och mitt löfte.
Prometí sacrificios de paz. Hoy pagué mis votos.
15 Derföre är jag utgången till att möta dig, till att söka ditt ansigte bittida, och hafver funnit dig.
Por tanto salí a encontrarte, A buscar diligentemente tu rostro, y te hallé.
16 Jag hafver skönliga tillpyntat min säng, med brokot täcken utur Egypten;
Preparé mi cama con colchas. La tendí con lino de Egipto.
17 Jag hafver bestänkt min sängekammar med myrrham, aloes och kanel.
Perfumé mi cama con mirra, áloes, y canela.
18 Kom, låt oss bola allt intill morgonen, och låt oss älskog sköta.
Ven, deleitémonos con caricias hasta el alba. Embriaguémonos de amores,
19 Ty mannen är icke hemma; han är bortfaren långväga.
Porque mi esposo no está en casa. Emprendió un largo viaje.
20 Han hafver tagit penningasäcken med sig; han skall först hemkomma till högtidsdagen.
Llevó consigo una bolsa de dinero. El día de luna nueva volverá a su casa.
21 Hon talade för honom med mång ord, och fick honom in med sin släta mun.
Lo rindió con la mucha suavidad de sus palabras. Lo sedujo con sus labios lisonjeros.
22 Han går straxt in med henne, såsom en oxe till att slagtas ledd varder, och såsom till en fjetter, der man de dårar med näpser;
Súbitamente se fue tras ella, Como el buey al matadero, Como un venado que se enredó en la trampa,
23 Tilldess hon med enom pil skjuter honom igenom lefrena, och såsom en fogel skyndar sig till snarona, och vet icke att det gäller honom om lifvet.
Como ave que se lanza contra la red, Sin saber que le costará la vida, Hasta que una flecha le traspasa el hígado.
24 Så hörer mig nu, min barn, och märker uppå mins muns tal.
Ahora pues, hijos, escúchenme. Presten atención a las palabras de mi boca:
25 Låt ditt hjerta icke vika in uppå hennes väg, och låt icke förföra dig in uppå hennes stigar.
No dejes que tu corazón se aparte a los caminos de ella, Ni te extravíes por sus sendas.
26 Ty hon hafver många sargat och fällt, och allehanda mägtige äro dräpne af henne.
Porque ella dejó muchos heridos, Y aun los más fuertes fueron asesinados por ella.
