Ordspråksboken 7
1 Min son, behåll min ord, och göm min bud när dig.
Wiilkaygiiyow, erayadayda xaji, Oo amarradaydana xaggaaga ku kaydso.
2 Behåll min bud, så får du lefva, och min lag såsom din ögnasten.
Amarradayda xaji aad noolaatide, Oo sharcigaygana sida ishaada inankeeda u dhawr.
3 Bind dem på din finger, skrif dem pådins hjertas taflo.
Farahaaga ku xidho, Oo looxa qalbigaagana ku qoro.
4 Säg till vishetena: Du äst min syster, och kalla klokhetena dina fränko;
Waxaad xigmadda ku tidhaahdaa, Adigu waxaad tahay walaashay, Oo waxgarashadana waxaad ugu yeedhaa, saaxiibadday gacalisoy,
5 Att du bevarad varder för en främmande qvinno, för ens annars, som slät ord gifver.
Si ay iyagu kaaga celiyaan naagta qalaad, Taasoo erayadeeda kugu sasabata.
6 Ty i fenstret på mitt hus såg jag ut genom gallret;
Waayo, anigoo jooga daaqadda gurigayga Ayaan shabagga daaqadda wax ka fiiriyey,
7 Och såg ibland de fåkunniga, och vardt varse ibland barn en galen yngling.
Oo kuwa garaadka daran ayaan fiiriyey, oo waxaan barbaarrada ku dhex arkay Nin dhallinyaraa oo aan innaba waxgarasho lahayn,
8 Den gick på gatone utmed ett hörn, och trädde in uppå vägen åt hennes hus;
Isagoo maraya dariiqa xaafaddeeda u dhow, Oo wuxuu raacay jidkii gurigeeda,
9 I skymningene, om aftonen af dagenom, då det natt vardt, och mörkt var;
Oo waxay ahayd gabbaldhac oo makhribka ah, markii habeenkii madoobaanayay oo gudcur noqonayay.
10 Och si, der mötte honom en qvinna, i skökoklädnad, listig;
Oo bal eeg, waxaa isagii ka hor timid naag Sidii dhillo u lebbisan, oo qalbigeedu khiyaano miidhan yahay.
11 Vildsinnad och ostyrig, så att hennes fötter icke kunde blifva i sitt hus;
Iyadu waa rabshad badan tahay, waana caasiyad, Oo gurigeeda cag sooma dhigto.
12 Nu är hon ute, nu på gatone, och vaktar vid all hörn.
Mar dibadday joogtaa, marna dariiqyaday maraysaa, Oo rukun kasta wax bay ku sugtaa.
13 Hon tog honom fatt, och kysste honom utan skam, och sade till honom:
Haddaba isagii way qabsatay, oo dhunkatay; Iyadoo aan wejigeedu xishood lahayn ayay waxay isagii ku tidhi,
14 Jag hafver i dag betalat tackoffer för mig, och mitt löfte.
Anigu waxaan hayaa allabaryo nabdeed, Oo maanta ayaan nidarradaydii bixiyey.
15 Derföre är jag utgången till att möta dig, till att söka ditt ansigte bittida, och hafver funnit dig.
Haddaba waxaan u soo baxay inaan kula kulmo, Oo aan aad iyo aad wejigaaga u doondoono, waanan ku helay.
16 Jag hafver skönliga tillpyntat min säng, med brokot täcken utur Egypten;
Sariirtaydii waxaan ku goglay durraaxado daabac leh, Iyo marooyin duntii Masar laga sameeyey.
17 Jag hafver bestänkt min sängekammar med myrrham, aloes och kanel.
Waxaan sariirtaydii ku cadariyey Malmal iyo cuud iyo qorfe.
18 Kom, låt oss bola allt intill morgonen, och låt oss älskog sköta.
Kaalay, oo aan caashaq ka dheregno ilaa aroorta, Oo aynu jacayl ku faraxsanaanno.
19 Ty mannen är icke hemma; han är bortfaren långväga.
Waayo, ninkaygii guriga ma joogo, Oo meel fog buu u sodcaalay,
20 Han hafver tagit penningasäcken med sig; han skall först hemkomma till högtidsdagen.
Kiish lacag ahna wuu qaatay, Oo wuxuu guriga ku soo noqon doonaa markuu dayaxu caddaado.
21 Hon talade för honom med mång ord, och fick honom in med sin släta mun.
Hadalkeedii badnaa oo macaanaa ayay isagii isku yeelsiisay, Oo waxay isagii ku qasabtay faankii beenta ahaa oo bushimeheeda.
22 Han går straxt in med henne, såsom en oxe till att slagtas ledd varder, och såsom till en fjetter, der man de dårar med näpser;
Oo haddiiba iyadii buu daba galay, Sidii dibi loo wado in la gowraco, Ama sidii nacas loo wado in silsilado lagu jebiyo,
23 Tilldess hon med enom pil skjuter honom igenom lefrena, och såsom en fogel skyndar sig till snarona, och vet icke att det gäller honom om lifvet.
Jeer fallaadh beerka lagaga wareemo, Sida shimbiru dabinka degdeg ku gasho, Iyadoo aan ogayn in loo dhigay si nafteeda loo qaado.
24 Så hörer mig nu, min barn, och märker uppå mins muns tal.
Haddaba sidaas daraaddeed, wiilashoy, bal i maqla, Oo erayada afkayga dhegaysta.
25 Låt ditt hjerta icke vika in uppå hennes väg, och låt icke förföra dig in uppå hennes stigar.
Qalbigiinnu yaanu jidadkeeda u leexan, Oo waddooyinkeedana ha ku dhex habaabina.
26 Ty hon hafver många sargat och fällt, och allehanda mägtige äro dräpne af henne.
Waayo, iyadu waxay ridday kuwa badan oo dhaawacan, Sida xaqiiqada kuway laysay aad bay u badan yihiin.
