Ordspråksboken 7
1 Min son, behåll min ord, och göm min bud när dig.
My son, keep my words and store up my commands within yourself.
2 Behåll min bud, så får du lefva, och min lag såsom din ögnasten.
Keep my commands and live and keep my instruction as the apple of your eye.
3 Bind dem på din finger, skrif dem pådins hjertas taflo.
Tie them on your fingers; write them on the tablet of your heart.
4 Säg till vishetena: Du äst min syster, och kalla klokhetena dina fränko;
Say to wisdom, “You are my sister,” and call understanding your kinsman,
5 Att du bevarad varder för en främmande qvinno, för ens annars, som slät ord gifver.
in order to keep yourself from the adulterous woman, from the immoral woman with her smooth words.
6 Ty i fenstret på mitt hus såg jag ut genom gallret;
At the window of my house I was looking out through the lattice.
7 Och såg ibland de fåkunniga, och vardt varse ibland barn en galen yngling.
I looked at the naive people, and I noticed among the young men a youth who had no sense.
8 Den gick på gatone utmed ett hörn, och trädde in uppå vägen åt hennes hus;
That young man passed down the street near her corner, and he went toward her house.
9 I skymningene, om aftonen af dagenom, då det natt vardt, och mörkt var;
It was twilight, in the evening of the day, at the time of night and darkness.
10 Och si, der mötte honom en qvinna, i skökoklädnad, listig;
There a woman met him, dressed like a prostitute, with a false heart.
11 Vildsinnad och ostyrig, så att hennes fötter icke kunde blifva i sitt hus;
She was loud and wayward; her feet did not stay at home.
12 Nu är hon ute, nu på gatone, och vaktar vid all hörn.
Now in the streets, then in the market place, and at every corner she waited in ambush.
13 Hon tog honom fatt, och kysste honom utan skam, och sade till honom:
So she grabbed him and kissed him, with a strong face she said to him,
14 Jag hafver i dag betalat tackoffer för mig, och mitt löfte.
“I made my peace offering today, I paid my vows,
15 Derföre är jag utgången till att möta dig, till att söka ditt ansigte bittida, och hafver funnit dig.
so came I out to meet you, to eagerly seek your face, and I have found you.
16 Jag hafver skönliga tillpyntat min säng, med brokot täcken utur Egypten;
I have spread coverings on my bed, colored linens from Egypt.
17 Jag hafver bestänkt min sängekammar med myrrham, aloes och kanel.
I have sprinkled my bed with myrrh, aloes, and cinnamon.
18 Kom, låt oss bola allt intill morgonen, och låt oss älskog sköta.
Come, let us drink our fill of love until morning; let us take great pleasure in acts of love.
19 Ty mannen är icke hemma; han är bortfaren långväga.
For my husband is not at his house; he has gone on a long journey.
20 Han hafver tagit penningasäcken med sig; han skall först hemkomma till högtidsdagen.
He took a bag of money with him; he will return on the day of the full moon.”
21 Hon talade för honom med mång ord, och fick honom in med sin släta mun.
With much talk she turned him; with her smooth lips she misled him.
22 Han går straxt in med henne, såsom en oxe till att slagtas ledd varder, och såsom till en fjetter, der man de dårar med näpser;
He went after her suddenly like an ox going to slaughter, like a deer caught in a trap,
23 Tilldess hon med enom pil skjuter honom igenom lefrena, och såsom en fogel skyndar sig till snarona, och vet icke att det gäller honom om lifvet.
until an arrow pierces through its liver. He was like a bird rushing into a snare. He did not know that it would cost his life.
24 Så hörer mig nu, min barn, och märker uppå mins muns tal.
Now, my sons, listen to me; pay attention to the words of my mouth.
25 Låt ditt hjerta icke vika in uppå hennes väg, och låt icke förföra dig in uppå hennes stigar.
May your heart not turn aside onto her paths; do not be led astray onto her paths.
26 Ty hon hafver många sargat och fällt, och allehanda mägtige äro dräpne af henne.
She has caused many people to fall down pierced; her dead victims are very many.
