Ordspråksboken 6
1 Min son, varder du lofvetsman för din nästa, så hafver du häktat dina hand intill en främmanda;
Hijo mío, si saliste fiador por tu prójimo, Si empeñaste tu palabra a un extraño,
2 Du äst invefvad med dins muns tal, och gripen uti dins muns ord.
Si te enredaste con tus palabras, Y quedaste atrapado con los dichos de tu boca,
3 Så gör dock, min son, alltså, och undsätt dig; ty du äst kommen dinom nästa i händer; löp, skynda dig, och drif din nästa.
Haz esto ahora, hijo mío, y líbrate. Ya que caíste en las manos de tu prójimo: Vé, humíllate e importuna a tu prójimo.
4 Låt icke din ögon sofva, eller din ögnahvarf sömnig vara.
No concedas sueño a tus ojos, Ni adormecimiento a tus párpados.
5 Uthjelp dig, såsom en rå utu handene, och såsom en fogel utu foglafängarens hand.
Líbrate como gacela de la mano [del cazador], Como un ave de la trampa.
6 Gack bort till myrona, du later; se uppå hennes seder, och lär.
Mira a la hormiga, oh perezoso, Observa sus caminos y sé sabio,
7 Ändock hon ingen Första eller höfvitsman, eller herra hafver,
La cual, sin tener jefe, Ni gobernador, ni soberano,
8 Tillreder hon dock likväl sitt bröd om sommaren, och samkar sin mat i andene.
Prepara en el verano su comida. En el tiempo de la cosecha guarda su sustento.
9 Huru länge ligger du, later? När vill du uppstå af dinom sömn?
¿Hasta cuándo estarás acostado, oh perezoso? ¿Cuándo te levantarás de tu sueño?
10 Ja, sof ännu litet, tag der ännu en sömn före; lägg ännu litet händerna tillhopa, att du må sofva;
Un rato duermes, otro dormitas, Un rato cruzas los brazos y descansas.
11 Så skall fattigdomen med hast komma öfver dig, såsom en vandrare, och armod såsom en väpnad man.
Te llega la miseria como un vagabundo, Y tu necesidad como un hombre armado.
12 En bedrägelig menniska, en skadelig man går med vrångom mun;
Hombre depravado es el hombre inicuo, Que anda en la perversidad de su boca,
13 Vinkar med ögonen, tecknar med foten, viser med fingren;
Guiña con un ojo, menea los pies, Hace señas con los dedos.
14 Tänker alltid något ondt och argt i sitt hjerta, och kommer trätor åstad.
En su corazón hay perversidades, Maquina maldades, y continuamente busca rencillas.
15 Derföre skall honom hans ofärd hasteliga komma; och skall med snarhet sönderbråkad varda, så att der ingen hjelp vara skall.
Por tanto, su calamidad vendrá de repente. Súbitamente será quebrantado y no habrá remedio.
16 Si, sex stycke hatar Herren, och vid det sjunde hafver han en styggelse:
Seis [cosas] aborrece Yavé, Y aun siete repugna su alma:
17 Högfärdig ögon, falsk tungo, händer som utgjuta oskyldigt blod;
Ojos altivos, boca mentirosa, Manos que derraman sangre inocente,
18 Hjerta som med arga list umgår, fötter som snare äro till att göra skada;
Corazón que maquina planes perversos, Pies presurosos para correr al mal,
19 Ett falskt vittne som icke skämmes att tala lögn, och den der träto emellan bröder åstadkommer.
Testigo falso que habla mentiras, Y el que enciende discordias entre sus hermanos.
20 Min son, bevara dins faders bud, och låt icke fara dine moders lag.
Hijo mío, guarda el mandamiento de tu padre, Y no abandones la instrucción de tu madre.
21 Bind dem tillhopa på ditt hjerta dageliga, och häng dem på din hals;
Átalos continuamente a tu corazón, Enlázalos en torno a tu cuello.
22 När du går, att de leda dig; när du ligger, att de bevara dig; när du uppvaknar, att de äro ditt tal.
Cuando camines, te guiarán. Cuando duermas, te protegerán. Hablarán contigo al despertar.
23 Ty budet är en lykta, och lagen är ett ljus; och tuktans straff är lifsens väg;
Porque el mandamiento es lámpara, La enseñanza es luz Y camino de vida las reprensiones de la instrucción.
24 På det du må bevarad blifva för en ond qvinno; för enes främmandes släta tungo.
Te guardarán de la mala mujer, De la blandura de la boca de la mujer extraña.
25 Låt hennes dägelighet icke göra dig lusta i ditt hjerta, och förtag dig icke på hennes ögnahvarf.
No codicies en tu corazón su hermosura, Ni dejes que te cautive con sus párpados.
26 Ty en sköka tager enom sitt bröd ifrå; men en gift qvinna fångar ädla lifvet.
Porque si la prostituta busca una hogaza de pan, La adúltera caza una vida preciosa.
27 Kan ock någor behålla eld i barmen, så att hans kläder icke brinna?
¿Tomará el hombre fuego en su seno, Sin que ardan sus ropas?
28 Huru skulle någor gå på glöd, så att hans fötter icke brände varda?
¿Andará un hombre sobre brasas, Sin que se quemen sus pies?
29 Alltså går det honom, som till sins nästas hustru går; der blifver ingen ostraffad, den vid henne kommer.
Así sucederá con el que se une a la mujer de su prójimo. Ninguno que la toque quedará impune.
30 Det är enom tjuf icke så stor skam, om han stjäl till att mätta sina själ, då honom hungrar;
¿No desprecian al ladrón aunque robe Para llenar su estómago cuando tiene hambre?
31 Och om han gripen varder, gifver han det sjufaldt igen, och lägger dertill alla ägodelarna i sitt hus.
Si es sorprendido, tiene que pagar siete veces Y entregar todo lo que tiene en su casa.
32 Men den som med ene qvinno hor bedrifver, han är en dåre, och förer sitt lif uti förderf.
Pues el adúltero es hombre sin cordura, Destructor de sí mismo es el que lo hace.
33 Dertill skall plåga och skam komma uppå honom, och hans skam skall intet utskrapad varda.
Heridas y deshonra hallará, Y su afrenta no será borrada.
34 Ty mansens harm hafver nit, och skonar intet på hämndenes tid;
Porque los celos son la ira del hombre. En el día de la venganza no perdonará,
35 Och ser icke till någon person, den försona måtte; och tager intet vid, om du än mycket skänka ville.
Ni aceptará algún rescate. No se aplacará aunque ofrezcas muchos regalos.
