Ordspråksboken 6
1 Min son, varder du lofvetsman för din nästa, så hafver du häktat dina hand intill en främmanda;
Yaa ilma ko, ati yoo ollaa keetiif wabii taatee harka dhooftee nama ormaatiif kakatte,
2 Du äst invefvad med dins muns tal, och gripen uti dins muns ord.
yoo waanuma dubbatteen qabamtee dubbuma afaan keetiitiin kiyyoo seente,
3 Så gör dock, min son, alltså, och undsätt dig; ty du äst kommen dinom nästa i händer; löp, skynda dig, och drif din nästa.
yoos yaa ilma ko, ati sababii harka ollaa keetii seentee jirtuuf ati of baasuudhaaf dafii dhaqiitii gad of qabii jabeessiitii ollaa kee kadhadhu!
4 Låt icke din ögon sofva, eller din ögnahvarf sömnig vara.
Ija keetiif hirriba, baallee ija keetiitiif immoo mugaatii hin eeyyamin.
5 Uthjelp dig, såsom en rå utu handene, och såsom en fogel utu foglafängarens hand.
Ati akkuma kuruphee harka adamsituutii baatuutti, akkuma simbirroo kiyyoo nama ishee qabuu jalaa baatuutti of oolchi.
6 Gack bort till myrona, du later; se uppå hennes seder, och lär.
Yaa dhibaaʼaa nana mee gara goondaa dhaqi; karaa ishee qalbeeffadhuutii ogeessa taʼi!
7 Ändock hon ingen Första eller höfvitsman, eller herra hafver,
Inni ajajaa hin qabu; toʼataa yookaan bulchaa hin qabu;
8 Tillreder hon dock likväl sitt bröd om sommaren, och samkar sin mat i andene.
taʼu illee inni bona keessa nyaata isaa kuufata; yeroo midhaan galfamutti immoo nyaata isaa walitti qabata.
9 Huru länge ligger du, later? När vill du uppstå af dinom sömn?
Yaa dhibaaʼaa nana, ati hamma yoomiitti ciifta? Ati yoomi hirriba keetii kaata?
10 Ja, sof ännu litet, tag der ännu en sömn före; lägg ännu litet händerna tillhopa, att du må sofva;
Hirriba xinnaa, mugaatii xinnaa, xinnoo harka walitti marachuu,
11 Så skall fattigdomen med hast komma öfver dig, såsom en vandrare, och armod såsom en väpnad man.
hiyyummaanis akkuma hattuutti sitti dhufa; deegummaanis akkuma loltuu hidhateetti sitti dhufa.
12 En bedrägelig menniska, en skadelig man går med vrångom mun;
Namni rakkisaan, namni hamaan, dubbii sobaatiin asii fi achi naannaʼa;
13 Vinkar med ögonen, tecknar med foten, viser med fingren;
inni ijaan dhaʼa; miilla isaatiinis mallattoo kenna; quba isaatiin argisiisa;
14 Tänker alltid något ondt och argt i sitt hjerta, och kommer trätor åstad.
inni garaa isaa isa sobaadhaan hammina yaada; yeroo hundas lola kakaasa.
15 Derföre skall honom hans ofärd hasteliga komma; och skall med snarhet sönderbråkad varda, så att der ingen hjelp vara skall.
Kanaafuu badiisni yommusuma isatti dhufa; inni akkuma tasaa caba; deebiʼees hin fayyu.
16 Si, sex stycke hatar Herren, och vid det sjunde hafver han en styggelse:
Waaqayyo waan jaʼa jibba; waan torba immoo ni xireeffata; isaanis:
17 Högfärdig ögon, falsk tungo, händer som utgjuta oskyldigt blod;
Ija of tuulu, arraba sobu, harka dhiiga nama balleessaa hin qabnee dhangalaasu,
18 Hjerta som med arga list umgår, fötter som snare äro till att göra skada;
garaa mala hamaa malu, miilla gara jalʼinaatti ariifatu,
19 Ett falskt vittne som icke skämmes att tala lögn, och den der träto emellan bröder åstadkommer.
dhuga baatuu sobaa kan soba dhangalaasu, nama obboloota gidduutti lola kakaasuu dha.
20 Min son, bevara dins faders bud, och låt icke fara dine moders lag.
Yaa ilma ko, ajaja abbaa keetii eegi; barsiisa haadha keetii illee hin gatin.
21 Bind dem tillhopa på ditt hjerta dageliga, och häng dem på din hals;
Bara baraan garaa keetti qabadhu; morma keettis hidhadhu.
22 När du går, att de leda dig; när du ligger, att de bevara dig; när du uppvaknar, att de äro ditt tal.
Yeroo ati deemtu isaan si qajeelchu; yeroo ati raftu si eegu; yeroo ati hirribaa kaatu illee si haasofsiisu.
23 Ty budet är en lykta, och lagen är ett ljus; och tuktans straff är lifsens väg;
Ajajni kun ibsaadhaatii; barsiisni kunis ifa; sirreeffamni amalaa immoo karaa jireenyaa ti;
24 På det du må bevarad blifva för en ond qvinno; för enes främmandes släta tungo.
isaan dubartii hamtuu irraa, niitii kashlabbee afaan dammaa irraa si eegu.
25 Låt hennes dägelighet icke göra dig lusta i ditt hjerta, och förtag dig icke på hennes ögnahvarf.
Garaa kee keessatti bareedina ishee hin dharraʼin; yookaan akka isheen ija isheetiin si boojitu hin godhin.
26 Ty en sköka tager enom sitt bröd ifrå; men en gift qvinna fångar ädla lifvet.
Sagaagaltuun buddeena tokkoon bitamtiitii; ejjituunis jireenyuma kee adamsiti.
27 Kan ock någor behålla eld i barmen, så att hans kläder icke brinna?
Namni bobaa jalatti ibidda baadhatee wayyaan isaa hin gubanne jiraa?
28 Huru skulle någor gå på glöd, så att hans fötter icke brände varda?
Namni ibidda cilee irra ejjetee miilli isaa hin gubanne jiraa?
29 Alltså går det honom, som till sins nästas hustru går; der blifver ingen ostraffad, den vid henne kommer.
Namni niitii nama biraa wajjin ciisus akkasuma taʼa; namni ishee tuqu kam iyyuu utuu hin adabamin hin hafu.
30 Det är enom tjuf icke så stor skam, om han stjäl till att mätta sina själ, då honom hungrar;
Yoo hattuun tokko beela baʼuuf jedhee hate, namoonni hin tuffatan.
31 Och om han gripen varder, gifver han det sjufaldt igen, och lägger dertill alla ägodelarna i sitt hus.
Garuu inni yoo qabame dachaa torba baasa; miʼa mana isaa hundas ni kenna.
32 Men den som med ene qvinno hor bedrifver, han är en dåre, och förer sitt lif uti förderf.
Namni sagaagalu qalbii hin qabu; namni waan akkasii hojjetu ofuma galaafata.
33 Dertill skall plåga och skam komma uppå honom, och hans skam skall intet utskrapad varda.
Qoodni isaa dhaanamuu fi salphachuu dha; qaaniin isaa yoom iyyuu isa irraa hin haqamu.
34 Ty mansens harm hafver nit, och skonar intet på hämndenes tid;
Hinaaffaan aarii dhirsaa kakaasaatii; inni yeroo haaloo baʼutti dhiifama tokko iyyuu hin godhu.
35 Och ser icke till någon person, den försona måtte; och tager intet vid, om du än mycket skänka ville.
Inni beenyaa tokko illee hin fudhatu; hammam baayʼatu iyyuu inni mattaʼaa ni dida.
