< Ordspråksboken 6 >

1 Min son, varder du lofvetsman för din nästa, så hafver du häktat dina hand intill en främmanda;
Anakko, no nangilasinka iti kuartam kas pammatalged iti utang ti kaarrubam, no nagkarika para iti utang ti maysa a tao a saanmo nga am-ammo,
2 Du äst invefvad med dins muns tal, och gripen uti dins muns ord.
nangipakatka ngarud iti palab-og ti bagim babaen iti karim, ket natiliwka babaen kadagiti sasaom.
3 Så gör dock, min son, alltså, och undsätt dig; ty du äst kommen dinom nästa i händer; löp, skynda dig, och drif din nästa.
Iti kasta ngarud, anakko, aramidem daytoy ket isalakanmo ti bagim, ta addaka iti babaen ti asi ti kaarrubam. Mapanmo ipakumbaba ti bagim ket ipakaasim iti kaarrubam a wayawayaannaka.
4 Låt icke din ögon sofva, eller din ögnahvarf sömnig vara.
Saanmo nga iridridep dagiti matam ken saanmo pagkidemen dagiti kalub ti matam.
5 Uthjelp dig, såsom en rå utu handene, och såsom en fogel utu foglafängarens hand.
Isalakanmo ti bagim a kas iti ugsa manipud iti ima ti mangnganup, kas iti billit manipud iti ima ti sumisilo.
6 Gack bort till myrona, du later; se uppå hennes seder, och lär.
Kitaem ti kuton, sika a sadut a tao, utobem dagiti wagasna ket agmasiribka.
7 Ändock hon ingen Första eller höfvitsman, eller herra hafver,
Awan ti mangidadaulo iti daytoy, opisial wenno turay,
8 Tillreder hon dock likväl sitt bröd om sommaren, och samkar sin mat i andene.
ngem mangisagsagana daytoy iti taraon iti kalgaw, ken kabayatan ti panagapit ket mangiduldulin daytoy iti kanennanto.
9 Huru länge ligger du, later? När vill du uppstå af dinom sömn?
Kasano pay aya a kabayag ti pannaturogmo, sika sadut a tao? Kaanokanto pay a mariing manipud iti pannaturogmo?
10 Ja, sof ännu litet, tag der ännu en sömn före; lägg ännu litet händerna tillhopa, att du må sofva;
“Iturogko pay bassit, iridepko laeng iti mabiit, idalikepkepko pay biit”-
11 Så skall fattigdomen med hast komma öfver dig, såsom en vandrare, och armod såsom en väpnad man.
ket umayto ti kinakurapaymo a kas iti agtatakaw ket dagiti kasapulam a kasla nakaarmas a suldado.
12 En bedrägelig menniska, en skadelig man går med vrångom mun;
Ti awan pategna a tao - ti nadangkes a tao - ket agbibiag babaen iti kinaulbodna,
13 Vinkar med ögonen, tecknar med foten, viser med fingren;
a kumanidday, sumanenyas babaen kadagiti sakana, ken agitudo-tudo babaen kadagiti ramayna.
14 Tänker alltid något ondt och argt i sitt hjerta, och kommer trätor åstad.
Iti pusona ket agpangpanggep isuna iti dakes babaen iti panangallilaw; kanayon isuna a mangparnuay iti riri.
15 Derföre skall honom hans ofärd hasteliga komma; och skall med snarhet sönderbråkad varda, så att der ingen hjelp vara skall.
Ngarud, apagdarikmatto a kamaten isuna ti pannakadidigrana; apagkanitonto a madadael isuna ket saanen nga umimbag.
16 Si, sex stycke hatar Herren, och vid det sjunde hafver han en styggelse:
Adda innem a banag a kagurgura ni Yahweh, adda pito a makarimon kenkuana:
17 Högfärdig ögon, falsk tungo, händer som utgjuta oskyldigt blod;
Dagiti mata ti napalangguad a tao, dila nga agul-ulbod, im-ima a mangpaspasayasay iti dara dagiti inosente a tattao,
18 Hjerta som med arga list umgår, fötter som snare äro till att göra skada;
puso a mangparpartuat kadagiti dakes a panggep, saksaka a napartak a tumaray a mapan agaramid iti dakes,
19 Ett falskt vittne som icke skämmes att tala lögn, och den der träto emellan bröder åstadkommer.
saksi a mangibagbaga kadagiti inuulbod, ken ti agparparnuay iti riri kadagiti agkakabsat.
20 Min son, bevara dins faders bud, och låt icke fara dine moders lag.
Anakko, tungpalem ti bilin ti amam, ken saanmo a baybay-an ti sursuro ti inam.
21 Bind dem tillhopa på ditt hjerta dageliga, och häng dem på din hals;
Arigna nga igaluttmo a kanayon dagitoy iti pusom; arigna nga igalutmo dagitoy iti tengngedmo.
22 När du går, att de leda dig; när du ligger, att de bevara dig; när du uppvaknar, att de äro ditt tal.
Tunggal magnaka, idalandaka; tunggal maturogka, bantayandaka; ken tunggal agriingka, isurodaka.
23 Ty budet är en lykta, och lagen är ett ljus; och tuktans straff är lifsens väg;
Ta dagiti bilbilin ket arigna ti maysa a pagsilawan, ken ti panangisuro ket arigna ti maysa a silaw; dagiti panangilinteg ti pannakadisiplina ket isu ti dalan ti panagbiag.
24 På det du må bevarad blifva för en ond qvinno; för enes främmandes släta tungo.
Iyadayonaka daytoy manipud iti narugit a babai, manipud iti nalamuyot a sasao ti mannakimalala.
25 Låt hennes dägelighet icke göra dig lusta i ditt hjerta, och förtag dig icke på hennes ögnahvarf.
Saanmo a paggarteman iti pusom ti pintasna, ken saanmo nga itulok a tengngelennaka babaen kadagiti kurimatmatna.
26 Ty en sköka tager enom sitt bröd ifrå; men en gift qvinna fångar ädla lifvet.
Mabalin nga aggatad iti maysa a tinapay ti bayad ti pannakikaidda iti maysa a balangkantis, ngem ti asawa ti dadduma ket mabalin a ti kakaisuna a biagmo ti gatadna.
27 Kan ock någor behålla eld i barmen, så att hans kläder icke brinna?
Mabalin aya met a sakruyen ti maysa a tao ti apuy a saan a mapuoran dagiti pagan-anayna?
28 Huru skulle någor gå på glöd, så att hans fötter icke brände varda?
Mabalin aya met a magna ti maysa a tao iti rabaw dagiti beggang a saan a masinit dagiti sakana?
29 Alltså går det honom, som till sins nästas hustru går; der blifver ingen ostraffad, den vid henne kommer.
Kasta ngarud ti lalaki a makikakaidda iti asawa ti kaarrubana; sigurado a madusa ti makikakaidda kenkuana.
30 Det är enom tjuf icke så stor skam, om han stjäl till att mätta sina själ, då honom hungrar;
Saan nga umsien dagiti tattao ti agtatakaw no nagtakaw isuna tapno mapnek ti pagkasapulanna gapu iti bisinna.
31 Och om han gripen varder, gifver han det sjufaldt igen, och lägger dertill alla ägodelarna i sitt hus.
Ngem no matiliw isuna, bayadannanto iti maminpito ti tinakawna; masapul nga itedna amin nga adda gatadna a banag iti uneg ti balayna.
32 Men den som med ene qvinno hor bedrifver, han är en dåre, och förer sitt lif uti förderf.
Awan pannakaawat ti tao a makikamkamalala; ti tao a mangar-aramid iti daytoy ket daddadaelenna ti bagina.
33 Dertill skall plåga och skam komma uppå honom, och hans skam skall intet utskrapad varda.
Sugsugat ken pannakaibabain ti maikari kenkuana, ken saanto a mapunas ti pannakaibabainna.
34 Ty mansens harm hafver nit, och skonar intet på hämndenes tid;
Ta ti imon ket pagbalinenna a nauyong ti maysa a lalaki; saan isuna a mangipakita iti asi inton agibales isuna.
35 Och ser icke till någon person, den försona måtte; och tager intet vid, om du än mycket skänka ville.
Saanto isuna nga umawat iti bayad, ken saan isuna a mapasuksukan, uray no ikkam isuna iti adu a sagut.

< Ordspråksboken 6 >