< Ordspråksboken 6 >
1 Min son, varder du lofvetsman för din nästa, så hafver du häktat dina hand intill en främmanda;
Fiam! ha kezes lettél a te barátodért, és kezedet adván, kötelezted magadat másért:
2 Du äst invefvad med dins muns tal, och gripen uti dins muns ord.
Szádnak beszédei által estél tőrbe, megfogattattál a te szádnak beszédivel.
3 Så gör dock, min son, alltså, och undsätt dig; ty du äst kommen dinom nästa i händer; löp, skynda dig, och drif din nästa.
Ezt míveld azért fiam, és mentsd ki magadat, mert a te felebarátodnak kezébe jutottál; eredj, alázd meg magadat, és kényszerítsd felebarátodat.
4 Låt icke din ögon sofva, eller din ögnahvarf sömnig vara.
Még álmot se engedj szemeidnek, se szunnyadást szemöldökidnek,
5 Uthjelp dig, såsom en rå utu handene, och såsom en fogel utu foglafängarens hand.
Szabadítsd ki magadat, mint a zerge a vadász kezéből, és mint a madár a madarásznak kezéből.
6 Gack bort till myrona, du later; se uppå hennes seder, och lär.
Eredj a hangyához, te rest, nézd meg az ő útait, és légy bölcs!
7 Ändock hon ingen Första eller höfvitsman, eller herra hafver,
A kinek nincs vezére, igazgatója, vagy ura,
8 Tillreder hon dock likväl sitt bröd om sommaren, och samkar sin mat i andene.
Nyárban szerzi meg az ő kenyerét, aratáskor gyűjti eledelét.
9 Huru länge ligger du, later? När vill du uppstå af dinom sömn?
Oh te rest, meddig fekszel? mikor kelsz fel a te álmodból?
10 Ja, sof ännu litet, tag der ännu en sömn före; lägg ännu litet händerna tillhopa, att du må sofva;
Még egy kis álom, még egy kis szunnyadás, még egy kis kéz-összefonás, hogy pihenjek;
11 Så skall fattigdomen med hast komma öfver dig, såsom en vandrare, och armod såsom en väpnad man.
Így jő el, mint az útonjáró, a te szegénységed, és a te szűkölködésed, mint a paizsos férfiú!
12 En bedrägelig menniska, en skadelig man går med vrångom mun;
Haszontalan ember, hamis férfiú, a ki álnok szájjal jár,
13 Vinkar med ögonen, tecknar med foten, viser med fingren;
A ki hunyorgat szemeivel; lábaival is szól, és ujjaival jelt ád.
14 Tänker alltid något ondt och argt i sitt hjerta, och kommer trätor åstad.
Álnokság van az ő szívében, gonoszt forral minden időben, háborúságot indít.
15 Derföre skall honom hans ofärd hasteliga komma; och skall med snarhet sönderbråkad varda, så att der ingen hjelp vara skall.
Annakokáért hirtelen eljő az ő nyomorúsága, gyorsan megrontatik, s nem lesz gyógyulása.
16 Si, sex stycke hatar Herren, och vid det sjunde hafver han en styggelse:
E hat dolgot gyűlöli az Úr, és hét dolog útálat az ő lelkének:
17 Högfärdig ögon, falsk tungo, händer som utgjuta oskyldigt blod;
A kevély szemek, a hazug nyelv, és az ártatlan vért ontó kezek,
18 Hjerta som med arga list umgår, fötter som snare äro till att göra skada;
Az álnok gondolatokat forraló elme, a gonoszra sietséggel futó lábak,
19 Ett falskt vittne som icke skämmes att tala lögn, och den der träto emellan bröder åstadkommer.
A hazugságlehelő hamis tanú, és a ki szerez háborúságokat az atyafiak között!
20 Min son, bevara dins faders bud, och låt icke fara dine moders lag.
Őrizd meg, fiam, atyád parancsolatját, és anyád tanítását el ne hagyd.
21 Bind dem tillhopa på ditt hjerta dageliga, och häng dem på din hals;
Kösd azokat szívedre mindenkor, fűzd a nyakadba.
22 När du går, att de leda dig; när du ligger, att de bevara dig; när du uppvaknar, att de äro ditt tal.
Valahová mégysz, vezérel téged, mikor aluszol, őriz téged, mikor felserkensz, beszélget te veled.
23 Ty budet är en lykta, och lagen är ett ljus; och tuktans straff är lifsens väg;
Mert szövétnek a parancsolat, és a tudomány világosság, és életnek úta a tanító-feddések.
24 På det du må bevarad blifva för en ond qvinno; för enes främmandes släta tungo.
Hogy a gonosz asszonytól téged megőrizzenek, az idegen asszony nyelvének hizelkedésétől.
25 Låt hennes dägelighet icke göra dig lusta i ditt hjerta, och förtag dig icke på hennes ögnahvarf.
Ne kivánd az ő szépségét szivedben, és meg ne fogjon téged szemöldökeivel;
26 Ty en sköka tager enom sitt bröd ifrå; men en gift qvinna fångar ädla lifvet.
Mert a parázna asszony miatt jut az ember egy darab kenyérre, és más férfi felesége drága életet vadász!
27 Kan ock någor behålla eld i barmen, så att hans kläder icke brinna?
Vehet-é valaki tüzet az ő kebelébe, hogy ruhái meg ne égnének?
28 Huru skulle någor gå på glöd, så att hans fötter icke brände varda?
Vagy járhat-é valaki elevenszénen, hogy lábai meg ne égnének?
29 Alltså går det honom, som till sins nästas hustru går; der blifver ingen ostraffad, den vid henne kommer.
Így van, valaki bemegy felebarátjának feleségéhez, nem marad büntetlen, valaki illeti azt!
30 Det är enom tjuf icke så stor skam, om han stjäl till att mätta sina själ, då honom hungrar;
Nem útálják meg a lopót, ha lop az ő kivánságának betöltésére, mikor éhezik;
31 Och om han gripen varder, gifver han det sjufaldt igen, och lägger dertill alla ägodelarna i sitt hus.
És ha rajta kapatik, hétannyit kell adnia, az ő házának minden marháját érette adhatja;
32 Men den som med ene qvinno hor bedrifver, han är en dåre, och förer sitt lif uti förderf.
A ki pedig asszonynyal paráználkodik, bolond; a ki magát el akarja veszteni, az cselekszi ezt!
33 Dertill skall plåga och skam komma uppå honom, och hans skam skall intet utskrapad varda.
Vereséget és gyalázatot nyer, és az ő gyalázatja el nem töröltetik.
34 Ty mansens harm hafver nit, och skonar intet på hämndenes tid;
Mert a féltékenység a férfiú haragja, és nem cselekszik kegyelmességgel a bosszúállásnak napján.
35 Och ser icke till någon person, den försona måtte; och tager intet vid, om du än mycket skänka ville.
Nem gondol semmi váltsággal, nem nyugszik meg rajta, még ha nagy sok ajándékot adsz is néki.