< Ordspråksboken 6 >

1 Min son, varder du lofvetsman för din nästa, så hafver du häktat dina hand intill en främmanda;
בני אם-ערבת לרעך תקעת לזר כפיך
2 Du äst invefvad med dins muns tal, och gripen uti dins muns ord.
נוקשת באמרי-פיך נלכדת באמרי-פיך
3 Så gör dock, min son, alltså, och undsätt dig; ty du äst kommen dinom nästa i händer; löp, skynda dig, och drif din nästa.
עשה זאת אפוא בני והנצל-- כי באת בכף-רעך לך התרפס ורהב רעיך
4 Låt icke din ögon sofva, eller din ögnahvarf sömnig vara.
אל-תתן שנה לעיניך ותנומה לעפעפיך
5 Uthjelp dig, såsom en rå utu handene, och såsom en fogel utu foglafängarens hand.
הנצל כצבי מיד וכצפור מיד יקוש
6 Gack bort till myrona, du later; se uppå hennes seder, och lär.
לך-אל-נמלה עצל ראה דרכיה וחכם
7 Ändock hon ingen Första eller höfvitsman, eller herra hafver,
אשר אין-לה קצין-- שטר ומשל
8 Tillreder hon dock likväl sitt bröd om sommaren, och samkar sin mat i andene.
תכין בקיץ לחמה אגרה בקציר מאכלה
9 Huru länge ligger du, later? När vill du uppstå af dinom sömn?
עד-מתי עצל תשכב מתי תקום משנתך
10 Ja, sof ännu litet, tag der ännu en sömn före; lägg ännu litet händerna tillhopa, att du må sofva;
מעט שנות מעט תנומות מעט חבק ידים לשכב
11 Så skall fattigdomen med hast komma öfver dig, såsom en vandrare, och armod såsom en väpnad man.
ובא-כמהלך ראשך ומחסרך כאיש מגן
12 En bedrägelig menniska, en skadelig man går med vrångom mun;
אדם בליעל איש און הולך עקשות פה
13 Vinkar med ögonen, tecknar med foten, viser med fingren;
קרץ בעינו מלל ברגלו מרה באצבעתיו
14 Tänker alltid något ondt och argt i sitt hjerta, och kommer trätor åstad.
תהפכות בלבו--חרש רע בכל-עת מדנים (מדינים) ישלח
15 Derföre skall honom hans ofärd hasteliga komma; och skall med snarhet sönderbråkad varda, så att der ingen hjelp vara skall.
על-כן--פתאם יבוא אידו פתע ישבר ואין מרפא
16 Si, sex stycke hatar Herren, och vid det sjunde hafver han en styggelse:
שש-הנה שנא יהוה ושבע תועבות (תועבת) נפשו
17 Högfärdig ögon, falsk tungo, händer som utgjuta oskyldigt blod;
עינים רמות לשון שקר וידים שפכות דם-נקי
18 Hjerta som med arga list umgår, fötter som snare äro till att göra skada;
לב--חרש מחשבות און רגלים ממהרות לרוץ לרעה
19 Ett falskt vittne som icke skämmes att tala lögn, och den der träto emellan bröder åstadkommer.
יפיח כזבים עד שקר ומשלח מדנים בין אחים
20 Min son, bevara dins faders bud, och låt icke fara dine moders lag.
נצר בני מצות אביך ואל-תטש תורת אמך
21 Bind dem tillhopa på ditt hjerta dageliga, och häng dem på din hals;
קשרם על-לבך תמיד ענדם על-גרגרתך
22 När du går, att de leda dig; när du ligger, att de bevara dig; när du uppvaknar, att de äro ditt tal.
בהתהלכך תנחה אתך-- בשכבך תשמר עליך והקיצות היא תשיחך
23 Ty budet är en lykta, och lagen är ett ljus; och tuktans straff är lifsens väg;
כי נר מצוה ותורה אור ודרך חיים תוכחות מוסר
24 På det du må bevarad blifva för en ond qvinno; för enes främmandes släta tungo.
לשמרך מאשת רע מחלקת לשון נכריה
25 Låt hennes dägelighet icke göra dig lusta i ditt hjerta, och förtag dig icke på hennes ögnahvarf.
אל-תחמד יפיה בלבבך ואל-תקחך בעפעפיה
26 Ty en sköka tager enom sitt bröd ifrå; men en gift qvinna fångar ädla lifvet.
כי בעד-אשה זונה עד-ככר-לחם ואשת איש-- נפש יקרה תצוד
27 Kan ock någor behålla eld i barmen, så att hans kläder icke brinna?
היחתה איש אש בחיקו ובגדיו לא תשרפנה
28 Huru skulle någor gå på glöd, så att hans fötter icke brände varda?
אם-יהלך איש על-הגחלים ורגליו לא תכוינה
29 Alltså går det honom, som till sins nästas hustru går; der blifver ingen ostraffad, den vid henne kommer.
כן--הבא אל-אשת רעהו לא-ינקה כל-הנגע בה
30 Det är enom tjuf icke så stor skam, om han stjäl till att mätta sina själ, då honom hungrar;
לא-יבוזו לגנב כי יגנוב-- למלא נפשו כי ירעב
31 Och om han gripen varder, gifver han det sjufaldt igen, och lägger dertill alla ägodelarna i sitt hus.
ונמצא ישלם שבעתים את-כל-הון ביתו יתן
32 Men den som med ene qvinno hor bedrifver, han är en dåre, och förer sitt lif uti förderf.
נאף אשה חסר-לב משחית נפשו הוא יעשנה
33 Dertill skall plåga och skam komma uppå honom, och hans skam skall intet utskrapad varda.
נגע-וקלון ימצא וחרפתו לא תמחה
34 Ty mansens harm hafver nit, och skonar intet på hämndenes tid;
כי-קנאה חמת-גבר ולא-יחמול ביום נקם
35 Och ser icke till någon person, den försona måtte; och tager intet vid, om du än mycket skänka ville.
לא-ישא פני כל-כפר ולא-יאבה כי תרבה-שחד

< Ordspråksboken 6 >