Ordspråksboken 5
1 Min son, gif akt uppå mina vishet, böj din öron till mina läro;
Fili mi, attende ad sapientiam meam, et prudentiae meae inclina aurem tuam,
2 Att du må behålla god råd, och din mun veta beskedlighet.
ut custodias cogitationes, et disciplinam labia tua conservent. Ne attendas fallaciae mulieris.
3 Ty ene skökos läppar äro en hannogskaka, och hennes hals är halare än olja;
favus enim distillans labia meretricis, et nitidius oleo guttur eius.
4 Men framdeles bäsk som malört, och skarp såsom ett tveeggadt svärd.
novissima autem illius amara quasi absinthium, et acuta quasi gladius biceps.
Pedes eius descendunt in mortem, et ad inferos gressus illius penetrant. (Sheol h7585)
6 Hon går icke rätt fram på lifsens väg; ostadig äro hennes steg, så att hon icke vet hvart hon går.
Per semitam vitae non ambulant, vagi sunt gressus eius, et investigabiles.
7 Så hörer mig nu, min barn, och viker icke ifrå mins muns tal.
Nunc ergo fili mi audi me, et ne recedas a verbis oris mei.
8 Låt dina vägar vara fjerran ifrå henne, och nalkas intet intill hennes husdörr;
Longe fac ab ea viam tuam, et ne appropinques foribus domus eius.
9 Att du icke skall gifva dina äro dem främmandom, och din år dem grymma;
Ne des alienis honorem tuum, et annos tuos crudeli.
10 Att främmande icke skola mätta sig af dine förmågo, och ditt arbete icke vara uti ens annars hus;
ne forte implentur extranei viribus tuis, et labores tui sint in domo aliena,
11 Och du måtte framdeles sucka, när du ditt lif och gods förtärt hafver;
et gemas in novissimis, quando consumpseris carnes tuas et corpus tuum, et dicas:
12 Och säga: Ack! huru hafver jag hatat tuktan, och mitt hjerta straff försmått;
Cur detestatus sum disciplinam, et increpationibus non acquievit cor meum,
13 Och hafver icke lydt mina lärares röst, och icke böjt min öron till dem som mig lärde?
nec audivi vocem docentium me, et magistris non inclinavi aurem meam?
14 Jag är fulltnär i all olycko kommen, att jag den meniga hopen och sällskapet följt hafver.
Pene fui in omni malo, in medio ecclesiae et synagogae.
15 Drick vatten utaf dina gropar, och hvad af dinom brunn utflyter.
Bibe aquam de cisterna tua, et fluenta putei tui:
16 Låt dina källor utflyta, och vattubäckerna uppå gatorna;
Deriventur fontes tui foras, et in plateis aquas tuas divide.
17 Men haf du dem allena, och ingen främmande med dig.
Habeto eas solus, nec sint alieni participes tui.
18 Din brunn vare välsignad, och gläd dig af dins ungdoms hustru.
Sit vena tua benedicta, et laetare cum muliere adolescentiae tuae:
19 Hon är ljuflig såsom en hind, och täck såsom en rå; låt hennes kärlek alltid mätta dig, och förlusta dig alltid uti hennes kärlek.
cerva charissima, et gratissimus hinnulus. ubera eius inebrient te in omni tempore, in amore eius delectare iugiter.
20 Min son, hvi vill du förlusta dig med en främmande, och famntager ens annars?
Quare seduceris fili mi ab aliena, et foveris in sinu alterius?
21 Ty hvars och ens mans vägar äro för Herranom, och han mäter alla deras gångar.
Respicit Dominus vias hominis, et omnes gressus eius considerat.
22 Dens ogudaktigas misshandel skall gripa honom, och med sina synders snaro skall han hållen varda.
Iniquitates suas capiunt impium, et funibus peccatorum suorum constringitur.
23 Han skall dö, derföre att han icke vill låta lära sig, och för sin stora dårskaps skull vill fara.
Ipse morietur, quia non habuit disciplinam, et in multitudine stultitiae suae decipietur.
