Ordspråksboken 4

1 Hörer, min barn, edars faders tuktan, och akter uppå, att I mågen lära och kloke varda;

Tsanoño ry anake, ty fanoroan-drae, itsendreño hahazoa’ areo hilala;

2 Ty jag gifver eder en god lärdom; öfvergifver icke min lag.

fa nanolorako fiohan-tsoa: aa le ko apo’ areo ty Fañòhako

3 Ty jag var mins faders son, späd, och den endaste for mine moder.

Izaho anadahin-draeko, nitrotrotrotro, bako tokañe ampahaisahan-dreneko,

4 Och han lärde mig, och sade: Låt ditt hjerta anamma min ord; håll min bud, så får du lefva.

le nanareñe ahy ty hoe: ampifaharo an-tro’o ao o entakoo; tambozoro o lilikoo hiveloma’o

5 Anamma vishet, anamma förstånd; förgät icke, och vik icke ifrå mins muns tal.

Manaña hihitse; mitohà hilala: ko mañaliño, vaho ko miamboho amo volam-bavakoo;

6 Öfvergif henne icke, så skall hon behålla dig; älska henne, så skall hon bevara dig;

Ko apo’o, le harova’e; ikokò, le hambena’e.

7 Ty vishetenes begynnelse är, när man gerna hörer henne, och hafver klokhetena kärare, än alla ägodelar.

Hihitse ty lohà’e, aa le manàña hihitse, eka, mangalà hilala amy ze hene famoria’o.

8 Akta henne högt, så skall hon upphöja dig, och skall komma dig till äro, om du hafver henne kär.

Onjono re le honjone’e irehe; hiasia’e te fihine’o.

9 Hon skall ditt hufvud härliga pryda, och hedra dig med en dägelig krono.

Hampihamine’e voñe vinanditse an-doha’o, ho tolora’e sabaka fanjàka.

10 Så hör, min son, och tag vid mitt tal, så skola din år mång varda.

Mitsanoña ahy, anake, vaho iantofo o entakoo, hañamaroañe ty taon-kavelo’o.

11 Jag vill föra dig på vishetenes väg; jag vill leda dig på rätta stigen;

Fa nitalifirako mb’an-dalan-kihitse; naho nitehafeko mb’amo lalan-kavantañañeo.

12 Så att, när du går, skall din gång icke varda dig tung, och när du löper, skall du icke stöta dig.

Ie mitsontike, tsy ho sebañeñe o lia’oo; ihe milay, tsy hitsikapy.

13 Anamma tuktan, öfvergif henne icke; bevara henne, ty hon är ditt lif.

Vontitiro ty anatse le ko apo’o, ambeno amy t’ie ro havelo’o.

14 Kom icke uppå de ogudaktigas stig, och träd icke uppå de ondas väg.

Ko mitsile mb’añ’oloñolo’ o lo-tserekeo vaho ko andenà’o ty lala’ o tsivokatseo.

15 Låt fara honom, och gack icke på honom; vik ifrå honom, och gack framom.

Ihankaño, ko miary eo, iholiaro vaho mihelaña.

16 Ty de sofva icke, utan de hafva gjort illa, och gifva sig icke ro, utan de hafva gjort skada.

Ie tsy miroro hey naho tsy mandilatse; tinavañ’ am’iereo ty firotse ampara’ te mitsikapy.

17 Ty de föda sig af ogudaktigt bröd; och dricka af vrånghetenes vin.

Fihina’ iereo ty lintsen-karatiañe vaho genohe’ iereo ty divain-kasiahañe.

18 Men de rättfärdigas stig skin såsom ett ljus, hvilket framgår, och lyser allt intill fullan dag.

Manahake ty hazavà’ i manjirik’ àndroy ty lala’ o vantañeo, ie mihamazava erike ampara’ te mipisañe.

19 Men de ogudaktigas väg är såsom mörker, och de veta icke, hvar de fallande varda.

Hoe fimoromoroñañe ty lala’ o lo-tserekeo, ie tsy maharendreke te mahatsikapy.

20 Min son, akta uppå min ord, och böj din öron till mitt tal.

O anake, tsendreño o fivolakoo; anokilaño sofy o lañonakoo.

21 Låt dem icke komma ifrå din ögon; behåll dem i ditt hjerta.

Ko enga’o hihake amo maso’oo; f’ie ahajao an-tro’o ao.

22 Ty de äro lif dem som finna dem, och helsosam deras hela kroppe.

Amy t’ie haveloñe amo maharendrekeo, toe fijanganañe ho an-tsandri’iareo iaby.

23 Bevara ditt hjerta med all flit; ty derutaf går lifvet.

Ambeno am-pilozohañe ty tro’o, fa boak’ama’e o fanganahanan-dranon-kaveloñeo.

24 Låt bort ifrå dig en ond mun, och vrånga läppar låt långt vara ifrå dig.

Asioro ama’o ty vava mengoke, vaho ihankaño o soñy mikelokeo.

25 Låt din ögon se rätt fram för sig, och din ögnalock se rätt fram för dig.

Ampañenteo mahity o maso’oo, vaho ampivantaño mañaolo o holi-maso’oo.

26 Låt din fot gå lika, så går du visst.

Jilovo ty fombàn-tombo’o, le hijadoñe soa o lia’oo.

27 Vik hvarken på högra eller på venstra sidona; vänd din fot ifrå det ondt är.

Ko mivio mb’an-kavana ndra mb’ankavia; fa ampandifiho ty raty o tombo’oo.